Temat fortsätter

Eftersom det alltid kommer upp frågor och diskussioner så fortsätter jag gärna i ämnet en tränares roll och vem man ska lyssna på.

Självklart är det hästen man ska lyssna på, vi tränare ser alltid till hästens bästa och om utrustningen är felaktig eller hästen säger ifrån är det vårt ansvar att hjälpa eleven, och att få den att lyssna.

För att förtydliga vill jag också berätta att mina hästar undersöks varje halvår av veterinär som är specialiserad på tänder. Jag använder också sadelutprovare som jag har förtroende för och utbildade Equi terapeuter där jag i alla lägen är den som tar beslutet vad som ska göras och vad som inte ska göras i samråd med den som är kunnig inom området.

Det finns väldigt många olika typer av veterinärer har jag fått erfara efter mina år i branschen. Vi har distriktsveterinärer som ofta är lite mer allmän veterinärer och inte specialiserade på häst. Vi har veterinärer som jobbar med sporthästar och mestadels utreder hältor och allmänstatus. Vi har veterinärer som opererar osv.. Fördelen med veterinären är att den måste vara legitimerad för att få ge sin kunskap.

När det kommer till tränare kan vi ta diskussionen vidare kring mitt inlägg, vem får kalla sig tränare? Vi har flera duktiga ryttare som tränar som av flera val inte gått tränarutbildningen. Vi har tränare som är licenserade och vi har ridlärare. Dessutom finns det folk som tränar som inte är varken det ena eller det andra.

Det finns idag väldigt många som åker runt och kallar sig Equi Terapeuter utan att vara med i förbundet utan kanske gått en massagekurs.

Vi har “hästtandläkare” som inte är utbildade veterinärer osv.. Så självklart är det också väldigt viktigt att den som kommer med informationen är kunnig inom sitt område.

Det är ju här så fint tränaren träder in och sätter upp en hand och säger att man kanske måste få information från annat håll eller ändra tankesätt.

Jag vet att många tränare upplever en oro med att vara brutalt ärliga för att man tappar många elever genom att säga att hästen behöver kollas upp av veterinär eller att sadeln inte ligger bra trots vad sadelprovaren sa för ett halvår sedan. Men jag ser det som min skyldighet som tränare att alltid göra hästen en tjänst att vara ärlig.

Tyvärr försvinner vissa elever när det blir obekvämt och jag är rädd att de då väljer en tränare som inte är brutalt ärlig och vill behålla eleven till vilket pris som helst.

Det skrivs väldigt mycket om proffesionella ryttare under lupp och TR som ska relgeras osv. Men jag ser också ett stort mörkertal med halta hästar som tränas på anläggningar år efter år utan att någon ingriper eller ryttare som är konstant hårda mot sina hästar även fast de inte tävlar. Det är här vi har ett så stort ansvar som tränare att gå in även om det inte är vår egen elev och sätta stopp för hästarnas skull.

Det är ju i slutändan elevens val att välja vem man lyssnar på, men vi som ser och lyssnar på hästen måste alltid få fram våra åsikter.

KRAM

Detta inlägg är publicerat i Hem. Skapa ett bokmärke

Ett inlägg för Temat fortsätter

  1. botibblindressyr skriver:

    Många kloka ord Emelie! Det är skönt att någon gör sin röst hörd i dessa frågor. Man hör ofta dessa frågor diskuteras men det är sällan någon tar tag i problemen. Det är lätt att trycka på “gillaknappen” men det saknar fullständigt betydelse om man vill åstadkomma något i olika frågor. Aktiva utövare måste göra sig hörda för att en diskussion med förhoppningsvis positivt resultat skall uppstå!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *