Att baka en GP-häst

Jag har varit lite stressad över att Copper tappat flera års utbildning och tävling på grund av sitt magsår. Grand Prix har känts långt bort och man hoppas att man ska hinna.

Det svåraste är att få hästen att hålla under uppbyggnadsskedet, när man sätter till samling i piruetter, piaff och passage. Muskler ska byggas och det tar tid. Nu äntligen känns det som att Copper orkar det jag ber henne om och nu är det bara tekniken som ska till. Det är spännande och så mycket roligare än innan.

Med Briman har alltid känts som att han haft väldigt lätt för de svåraste sakerna och att allt varit i fas och i tid. I helgen insåg jag att Briman och jag debuterade Grand Prix när han var tolv och att Copper faktiskt bara är tolv. Jag blev så mycket lugnare av detta. Tänk så många roliga år jag och Briman haft och så många roliga år Copper och jag har kvar. Den här träningen och det som är framför oss nu är så spännande och motiverande.

Kram

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *