Det är okej att det blir fel

En sak som jag jobbat jättemycket med är att allt inte behöver vara perfekt när man tränar. Jag har börjat rida mycket mer själv senaste tiden, för att få ännu bättre känsla själv och inte förlita mig på någon annans ögon så mycket. Det har varit väldigt nyttigt och bra för mig. Tidigare har alltid mamma eller Klaas tittat och det är superbra men ibland blir man så fokuserad att det ska se bra ut så man glömmer hur det känns. Man kanske inte alltid heller analyserar själv utan styrs mycket av tränaren. Även om jag är professionell så tycker även jag om beröm och att det ser fint ut, därför är det lätt att man rider för att det ska bli rätt och se bra ut inte alltid för känslan.

Jag tycker det är svårt när det blir fel, ändå blir det ju ofta fel, vissa rörelser är lättare än andra om det blir misstag men övningar som jag har svårt för tar det alltid hårdare om det blir fel. Fast jag vet att det måste bli fel för att det ska bli bättre.

Jag tycker verkligen att jag har utvecklats på den här punkten och kanske blivit lite mer nördig eller nötande själv. Att man prövar analyserar förbättrar och sedan prövar igen tills det går. Ibland är det bra att det blir fel för då blir det ännu bättre sen.

Idag red jag ut Robban på ängen och prövade en riktigt svår övning, första gången blev det fel och min instinkt var att hoppa över och fortsätta nästa gång jag hade hjälp. Men sen bestämde jag mig för att det är precis det här jag behöver jobba med själv och sedan gjorde vi övningen kanon fyra gånger.

Jag tror det är många som känner igen sig i det här. Så dagens läxa är att vara mer förlåtande både mot sig själv och hästen och våga låt det bli lite fel så det kan bli rätt sen.

KRAM

Delta i diskussionen

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *