Din utveckling, är ditt ansvar

Jag brinner för kärleken till hästar och jag älskar resan. Resan från den yngre hästen till den äldre, resan från barnet på sitt första ridläger till ponnylandslag eller den första läromästaren. 

Jag är bortskämd med en mamma som ridit Grand Prix dressyr, en anläggning i toppklass, med resurser och hjälp. 

Däremot har jag fått jobba hårt hela livet. Det är klart jag också varit en grinig tonåring och höjt tonen för många gånger till mamma, även på senare år har hon fått ta en och annan oförtjänt känga. Men hon har varit bra på att hantera det och hon har lärt mig nästan allt jag kan. Hon har framförallt gjort mig till den working lady jag är idag. 

Hela livet handlar om uppoffringar och kompromisser. Ibland måste man ge lite mer för att få det man vill ha. 

Jag sitter nu på flygplatsen i Luleå och och väntar på ett försenat flygplan, efter två dagars kurs. Jag har tjänat ihop de pengar jag till påskhelgen tänker spendera på träning. Det blir ingen påsk med familjen, men de har de inte blivit så många år i mitt liv så de märks inte så mycket. Vi har antingen varit på hästtävlingar, haft kurs eller jobbat på annat sätt. 

Jag ska imorgon få göra det jag älskar allra mest, få fokusera på mig och mina hästar. Jag skulle kunna jobba nonstop för att komma iväg på en sån resa och jag planerar allt i minsta detalj. 

Ändå blir ja lite irriterad när ja ser framförallt yngre ryttare klaga på sina hästar, sina mammor eller påsina resurser. Deras inställning till träning, mocka efter sig i ett ridhus skritta av sin häst eller över lag hela engagemanget. Det här kan aldrig påpekas för många gånger. Utvecklingen handlar om dig och din egen insats!

Jag har alltid vetat att mamma vill mitt bästa och hon har alltid tränat mig och varit del av min satsning. Vissa tillfällen har vi inte haft råd att åka på internationella tävlingar, då har man fått tacka nej, jobba mer och kämpa för nästa gång. Vissa gånger har man fått sälja den hästen man ville behålla för att de ska fungera. Andra gånger har man haft lyxen att kunna säga nej. Vi sliter och jobbar efter våra egna förutsättningar och en dag kanske man blir lite bättre än man vågats hoppa på. 

Alla är rörda och tagna av Jens framgångar denna veckan. Det ger mig också lite extra gnista och glöd. Fortsätt kämpa och jobba för det du tror på, ge inte upp och älska de du håller på med. Sist men inte minst, va tacksam för dina nära som alltid finns där för dig. Oavsett nivå!

Kram 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *