Nya hästar i stallet

Lämna en kommentar till Nya hästar i stallet

På bara en vecka har vi två nya hästar i stallet, så spännande och jag älskar dem redan!

Oberlina, fölet vi köpte på auktion har anlänt från Holland. Hon är docksöt och riktigt feminint vacker. Vi har släppt henne för första gången i ridhuset och hon rör sig bättre än jag förväntade mig. Snart ska Penny börja vänjas av och då får båda tjejerna bekanta sig med varandra. Även om det är två år kvar till inridning ska det bli en rolig resa.

Tack vare Gustav Johansson har jag en till tvåårshingst i stallet, Diamonds Are Forever GJ. Han kom i torsdags och vi har smått börjat bekanta oss med varandra. En härlig häst med fina bakben och trevlig attityd till arbete. Frisering och longering stod på schemat igår och inom kort blir det framskor och skrittmaskin.

Det blir roligt med två unghästar som ska ridas in, jag kommer lägga upp hur vi arbetar med dem och ni får följa utvecklingen.

KRAM


Vilken utveckling!

1 kommentar till Vilken utveckling!
Foto: Pernilla Hägg

Alltså jag är verkligen så nöjd med Ozzys utveckling, jag har alltid älskat ridbarheten hos den här hästen och vetat att han har lätt för samling. I helgen blev det väldigt tydligt hur stor skillnad det var att rida det inledande programmet och finalprogrammet. Eftersom Ozzy är så lättlärd och har lätt för samling blir det väldigt tydligt hur lätt han har för allt i det svårare finalprogrammet. Så när vi tog oss till final blev jag så glad och satte målet att göra ännu bättre ifrån oss och förhoppningsvis klättra några placeringar.

Ritten var lite mer vågad, jag red på lite mer i högre form och Ozzy busade till lite i fattningen men vi klarade alla svårigheter och det visade sig vara rätt taktik, Vi höjde oss från 73% till 77% och klättrade hela 3 placeringar. En sjundeplats i finalen i Jönköping är verkligen mer än jag hade kunnat hoppas på. Kommentarer från domarna som välutbildad, fint visad, positiv med förtroende för sin ryttare är ord som värmer och som jag verkligen tar med mig. Stolt över vad vi åstadkommit tillsammans!

KRAM


Vilken helg! Dressyren i Jönköping

Lämna en kommentar till Vilken helg! Dressyren i Jönköping

Jag är så stolt! Vid årsskiftet tog jag på mig uppdraget att rädda dressyren på Jönköping Horse Show tillsammans med Carl Hedin, Lotta Esping och hela Jönköping-teamet. Vi blev en dressyrkommitté som kämpat för att göra årets tävling ännu bättre.

Det har varit arbete från allt med propositioner, att försöka få bättre ryttare till evenemanget men också göra upplevelsen ännu bättre för både hästar och ryttare. Jag vågar vara lite kaxig och säga att vi har lyckats, hästlovsveckan blev succé med fullsatta läktare på dressyren och många nöjda ryttare med positiv feedback.

Igår gjorde vi också en dressyrduell på kvällsshowen som var väldigt bra reklam för dressyren publiken var väldigt engagerade 700 var med och röstade fram vinnaren!

Jag tycker i alla som gillar dressyr ska visa framfötterna för att föra sporten framåt och jag är väldigt glad hur vi lyckats här.

Tack alla inblandade ryttare som funktionärer eller publik!

KRAM


Första dagen avklarad i Jönköping

Lämna en kommentar till Första dagen avklarad i Jönköping
https://www.instagram.com/p/B4WlaJYHdPB/?igshid=1ajdww6ig327i

Vi kom fram vid femtiden i torsdags, jag hade ett möte så satt kvar i lastbilen och jobbade fram tills 19 när mamma och Klaas ställde iordning och fixade i stallet. Tur att man kan hjälpas åt.

På fredagsmorgonen fick Ozzy trimma inne på tävlingsarenan och han var riktigt rolig att rida. Blir så imponerad av de yngre hästarna hur de hanterar miljön här. Hoppas på att ge honom en bra erfarenhet även idag.

Sedan var det dags att va tävlingsledare för fyraåringarna eftersom Lotta red själv. Det var spännande att kasta sig in i allt och det gick på vana men lite stressigt är det alltid.

Copper var superduktig i miljön och känns taggad inför dagens Knock Out.

På kvällen var det dags att hjälpa till att bygga dressyrbana och sedan åt vi en god middag på hotellet.

Kram!


Förberedelser inför Jönköping

2 kommentarer till Förberedelser inför Jönköping
Briman och jag i Jönköping för tre år sedan, vilket minne!

Jag tog tidigt beslutet att trots Robban är kvalad till Elmia fick Flyinge bli årets sista tävling för honom. Han har redan bevisat vad han kan och fått den rutin han behöver.

Ozzy däremot har bara gjort två tävlingar i år, Vansbro och Falsterbo. Han kan behöva lite mer rutin och det har varit roligt att ha ett till mål att jobba mot i träningen.

Efter helgens tävling med Copper fick jag frågan att vara med i Knock Outen på lördagen med henne. Det blir en nivå svårare än vi gjort på tävling än så länge men jag ser det som ett väldigt bra tillfälle att få pröva. Dessutom behöver hon mer rutin på de stora arenorna så jag ser det som ett väldigt bra tillfälle för oss att träna. Det ska verkligen bli superkul att få rida showen på lördagen och visa vad hon kan. Dessutom får hon följa med och vara inne på arenan på träningstiderna. Perfekt upplägg efter förra helgens analys..

Så nu blir det packning och uppladdning för två hästar istället för en. Kul och precis som jag vill ha det!

KRAM


Lägger allt på mig själv

Lämna en kommentar till Lägger allt på mig själv

Copper har varit så fin senaste tiden och jag hade verkligen bestämt mig för att ge henne en bra matchning inför årets sista start. Lite avstampet innan vi går vidare till nästa nivå. Vi har ju börjat med svårare saker som kan ställa till det lite, men det var inget som jag såg som något problem inför tävlingen eftersom det är så mycket som är så mycket bättre.

Till att börja med måste jag säga att jag är väldigt nöjd med procenten och placeringen i ett tufft startfält trots missar, men jag är inte nöjd med min egna prestation.

Vi tar det från början, det har varit mycket den här veckan, vi ska börja ridläger alla hästar är inne från betena och nästa vecka är det Jönköping Horse Show, mer eller mindre en vanlig vecka i mitt liv. Jag tyckte det var ett smart drag att som jag brukar med Copper, åka och tävla över dagen.

Jag var spänd, jag kände när jag kom fram att det var så mycket jag ville visa, hur mycket bättre vi blivit att vi faktiskt hade där att göra. Och det har vi väl alla lärt oss vid det här laget att det är helt fel uppladdning.

Trots att jag tagit i så det sprack med tidsplanering så blev det knappt med tiden när vi gjorde iordning och jag blev stressad på väg till framridningen. Lite längre väg än planerat till framridningen gjorde att jag kom med spänt ansikte till framridningen, stressad.

Copper var super på framridningen och då menar jag verkligen wow, jag hade en superkänsla. Men de vet vi ju alla att vinna en framridning ger inga poäng inne på banan.

När vi väl kom in på banan var det som att hon för första gången märkte av arenan och stoppade upp och blev spänd. För mig är det första gången det händer med henne och jag kom verkligen av mig. Jag blev passiv, tappade tråden och slutade rida. Första travökningen fick vi galoppinslag, efter det vågade jag inte riktigt driva och travdelen blev blek och ostadig. Vi hämtade hem oss i galoppen och slutade på fina procent ändå en bra placering i tufft startfält.

Men jag bankar pannan i väggen över att jag inte är bättre förberedd, att jag inte ger Copper bättre förutsättningar att prestera.

Jag borde varit på plats dagen innan ridit på banan, varit koncentrerad, vetat längden till framridning osv. Man kan tycka att jag är lite väl rutinerad för den här typen av misstag.

Som vanligt lägger jag lite för mycket i det hela och blir lite för påverkad istället för att blicka framåt. Jag måste verkligen lära mig att ladda om och bli bättre.

Sometimes you win, sometimes you learn och den här dagen går till lärokontot, skärpning Emelie Brolin. Nu blir det lite mental coaching i vinter för att ge Copper alla förutsättningar hon förtjänar och jag vet ju själv att en av mina styrkor är att tävla, så det är bäst jag ser till att pocka fram det -typ jämt.

KRAM


Arbetet med de yngre hästarna

Lämna en kommentar till Arbetet med de yngre hästarna

Faithful har kommit igång något senare än planerat med sin inridning med tanke på skadan. Han är nu helt bra men vi har ju inte hunnit göra honom van vid allt än. Första steget har varit träns, skydd och longering som han hanterat lysande. En så snäll häst! Hingst är han ju också men de märks inte alls. Föst har vi vant honom med träns i boxen sedan har vi lärt honom longering med kapson. Nu när han har lärt sig longeringen har vi börjat longera med bett i munnen och han är så duktig.

Lite spännande nyheter är att jag snart har en till tvååring hingst i stallet som ska gå igenom samma jobb som Faithul. Kul och spännande och väldigt bra att kunna jobba med två i samma ålder. Mer info om hingsten kommer snart!

Snart är det dags för lilla Penny att successivt vänjas bort från mamma Jambo. Lagom till dess kommer också hennes nya kompis Oberlina.

Ska bli så kul och spännande med alla nya stjärnor.

Kram


Copper dag ett på plantskolan

1 kommentar till Copper dag ett på plantskolan

Igår åkte Copper med på plantskoleträningen hon har känts så fin senaste veckorna och jag var spänd av förväntan vad träningen skulle ge.

Jag hade en plan vad jag ville träna på, piruetterna, saxen och piaff och passage övergångarna. Även om vi gjorde en hel del annat också så fick jag verkligen ut max av träningen. I piruetterna så fick jag väldigt bra hjälp med att göra dem på den svåraste linjen-medellinjen. I högerpiruetten skulle jag tänka lite sluta och det blev väldigt mycket lättare att få rätt böjning och hamna på rätt ställe.

I saxen skulle jag också tänka lite mer tagen bakdel, framförallt i bytena så att jag inte kom in för fort i nästa sluta. Det är svårt att börja ändra om i så svåra rörelser men det är samtidigt där som jag nu måste börja våga ändra för att bli bättre.

Lianes lösning på piaff och passage övergångarna var att knappt rida några steg i piaff utan att försöka korta stegen i passage och sedan ta några piaffsteg innan energin dör och sedan upp i passage igen. De var svårt men blev väldigt bra.

Liane var supernöjd, jag var supernöjd men ännu gladare blir man när man får så mycket positiv feedback från sina träningskamrater som är imponerade av vår utveckling. Det känns verkligen extra bra.

Kram


Lite nya tag

3 kommentarer till Lite nya tag

Jag har stora förväntningar på vintern, vi har ändrat om en hel del i arbetet på gården, i stallet och med mitt schema. Fokus ligger på min satsning, mycket effektivisering och jag är väldigt nöjd med upplägget. Sakta men säkert börjar fler och fler saker falla på plats.

Copper känns så fin nu och jag vet att det hänger ihop med flera förändringar jag har gjort. Idag kom jag på mig själv att längta till att få rida henne imorgon, alltså vilken härlig känsla.

En av de sakerna jag återigen bestämt mig för att lägga mer tid på är min träning. Jag har kvar alla övningar jag har gjort tillsammans med Linda och det har varit väldigt enkelt att bara ta upp det och fortsätta där jag slutade. Jag kände hela tiden att jag aldrig hade tid för träning innan, jag har inte mer tid nu men jag har bestämt mig för att prioritera det. Nu tränar jag antingen på morgonen direkt efter jag ätit frukost eller precis före middagen, cirka 25 minuter försöker jag avsätta varje dag och det har faktiskt fungerat bra sista tiden, helgerna är vila. Än så länge ett upplägg som fungerar. Jag har varit väldigt stressad i perioder sedan i juni och det har påverkat min sömn jättemycket. Efter mina träningspass sover jag dock en hel natt utan att vakna och bara det är ju en anledning till att gå upp 30 minuter tidigare.

Fick idag också förfrågan om ett nytt samarbete som kan hjälpa till ännu mer med den här biten och det känns verkligen precis rätt i tiden.

Inget oktober depp här inte just nu känner jag mig riktigt peppad!

KRAM


Spännande dagar på Strömsholm

1 kommentar till Spännande dagar på Strömsholm

I två dagar har vi nu haft fortbildningskurs för B och A tränare på Strömsholm. Kul att få träffa kollegor och diskutera sporten med ärlighet och stor respekt.

Dag ett hade vi föreläsning med Laura Hirvinen om hästars träning med utbildningsskalan kopplat till den veterinära aspekten. Mycket intressant och tänkvärt om unghästars träning.

Att sedan få se Tinne och Lussan träna tillsammans på alla Tinnes fina hästar var så kul!

Det bästa med de här dagarna var ändå att få se samspelet mellan tränare och ryttare även när det blir fel. Att bara lugnt och sakligt göra om och göra rätt, inte göra någon stor grej av det. Ibland tror ja vi ryttare vill så mycket att vi gör det svårt för oss själva. De här dagarna har varit så bra med att se proffs på jobbet och hur de tar sig igenom problemen.

Kram