Hästar som man fäst sig vid..

Lämna en kommentar till Hästar som man fäst sig vid..

Så roligt med så många frågor på frågestunden, det här måste vi göra igen..

Vad hände med Valbonne och Brille? Kommer du åka till Anky och träna igen?

De flesta har ju säkert läst artiklarna om att Valbonnes nya ryttare är Patrik Kittel. Alla förstår säkert att det är sorgligt att inte ha kvar en så fin och talangfull häst. Man fäster sig så otroligt mycket med de individer man jobbar med och det är en så rolig resa att lära känna, utbilda dem och se dem växa. Men det är också ett faktum att när de inte är ens egna hästar så är man inte den som bestämmer.

Jag är så glad att Valbonne kom till en av världens bästa ryttare och kan ta vara på alla hans kvalitéer. Jag är stolt över det jobb jag gjort och kommer med spänning följa honom i framtiden.

Eftersom det här är en verksamhet och ett företag så måste man ibland även sälja sina egna hästar, jag hade precis börjat fundera på om Brille skulle göra sig bäst som en läromästare och vänta lite till innan han gick upp i de högsta klasserna. Då kom en kund och tittade på en av mina andra hästar jag hade till salu och på plats bestämde jag mig för att visa även Brille. De passade som handen i handsken och jag förstod direkt att det var rätt beslut. Brille är så nöjd med sin Ebba och de passar så bra ihop.

Jag själv har som ni sett satsat på lite yngre hästar som jag ska utbilda och utveckla.

Jag saknar Holland och jag saknar Anky jättemycket, det skulle vara så roligt att få åka ner och träna igen. Både för motivationen och utvecklingen. Det är flera saker som påverkar att det inte blivit någon resa på länge. Först och främst handlar de väl om att jag inte har någon häst just nu på den nivån den är sådan satsning riktigt lönar sig. Samtidigt som att det är väldigt långt och kostsamt så jag ser också värdet i träningen hemma.

KRAM


Vem är Klaas?

1 kommentar till Vem är Klaas?

Här kommer lite mer svar på frågestunden:

Har läst din blogg i flera år och du inspirerar verkligen! Jag har inte riktigt uppfattat vem Klaas är, jobbar han hos er? Lycka till med allt

Klaas är min sambo som jobbar tillsammans med mig på gården. Klaas är en holländsk hoppryttare som bott i Sverige i snart 20 år. Han har gått den kända pikeur instruktör utbildningen för ryttare och tränare i Holland. Utbildat flertalet unghästar upp till svår hoppning. Hoppat 150 internationell hoppning med placeringar. Idag har han flertalet dressyr och hoppelever på nationell nivå och fälttävlanselever på internationell nivå.

Det är väldigt roligt att jobba tillsammans med den man lever ihop med och dela samma passion och ambition. Det har som med allt annat sina fördelar och nackdelar, vi har ju inte märkt av det här med karantän så mycket till exempel eftersom vi alltid är tillsammans. 🙂

KRAM


Favoritsadel

3 kommentarer till Favoritsadel
Robban och jag med min Antares Foto: Rosita Dahlberg

Jag fortsätter göra inlägg där jag svarar på frågor från frågestunden, så ha tålamod så kommer alla frågor få lite längre svar. 🙂

Fråg: Jag är nyfiken på om du har samma sadel till alla hästar eller om de har egna?

Jag brukar regelbundet ta ut sadelprovare Eva Cederlöf till mina hästar, har jag en ny häst i stallet börjar jag alltid med att pröva vilken av mina sadlar som ligger bäst. Eftersom jag har fyra olika sadlar så brukar alltid någon av mina sadlar ligga bra, men om så inte är fallet så får man ju välja ytterligare en sadel till den nya hästen.

Min favoritsadel är Antares Tempo, det är den sadeln jag rider i på bilden ovan, den är gjord för ryttare med långa ben och den passar mig perfekt! Jag har två Anatares sadlar och jag gillar dem helt klart mest. Efter Antares är Equipe min favorit, där har jag två olika modeller, Olympia och Victoria.

Just nu använder jag mina Antares sadlar på alla mina hästar, jag har tur att kunna växla mellan dessa två sadlar. För mig är det precis lika viktigt att ryttaren trivs i sadeln som att den ligger bra på hästen. För en ryttare i obalans på hästen är inte bra oavsett hur bra sadeln är för hästen. Eller som vi sa i ett av de senaste poddavsnitten ”kom ihåg att du väger mer än din sadel” 😉

Skämt åsido, en ryttare som skumpar i sadeln är ju minst lika skadligt, så det är verkligen viktigt att sadeln passar både hästen och ryttaren. Så hur vet man det? Välj en sadelprovare som har flera märken i den budget du letar sadel, se till att de ser dig rida och att de har möjlighet att följa upp med ett återbesök. Mycket kan förebyggas och förbättras med rätt sadel.

Stay safe!

KRAM


Ozzy är bättre..

Lämna en kommentar till Ozzy är bättre..

Ozzy fick komma hem, men sen efter några dagar direkt iväg igen till en specialist. Nu behandlas han på hemmaplan med återbesök någon gång nästa vecka. Nu är han äntligen smärtfri och jag bara hoppas att vi snart kan få börja träna tillsammans igen.

Han har gått ner väldigt mycket i vikt eftersom det också gjort ont att äta, vi försöker med nät och extra tillskott men det är ju lite frustrerande att musklerna försvinner.

Man vet fortfarande inte varför han har dessa problem, vi har tagit prover i flera omgångar nu men egentligen hoppas vi nog på att inget visar något. Få man inget svar är det nog bara en urinsten som stoppat upp och orsakat all inflammation och irritation.

Det får ta sin tid och vi medicinerar och tar hand om honom på bästa sätt, viktigast nu är i alla fall att han är smärtfri nu.

KRAM


Ta vara på tiden, träna mer

Lämna en kommentar till Ta vara på tiden, träna mer

Jag vet inte hur det ser ut för er andra men man har ju faktiskt fått lite mer tid över i och med att världen är lite upp och ner. Jag har verkligen tagit tillfället i akt och försökt träna mer än vanligt vid sidan av hästryggen. Det känns också helt rätt, för hälsan.

Löpningen är ett bra avbrott i allt konstigt som händer just nu man får vara ute i naturen och inte tänka på allt som händer. Detsamma gäller ju hästarna, man är så lyckligt lottad att få jobba med det man älskar. Att ha möjligheten att gå till jobbet varje dag och vara på landet där vardagen faktiskt mer eller mindre rullar på som innan.

Dessa veckor har jag faktiskt hunnit med tre träningspass i veckan. Löpning med hundarna ute i naturen är helt fantastiskt, en dag var jag också så irriterad så jag gick oplanerat ut och sprang. Efter det var mitt humör på topp igen! Verkligen ett tips till alla er som spenderar mer tid hemma och behöver ett avbrott. Jag har fått en bra rutin på mitt hemmagym med 15 minuters löpning och sedan kör jag mina övningar i fyra det. Varje det avslutas med spurt på löpbandet i två minuter. På det sättet håller ja pulsen uppe hela tiden och det passar mig väldigt bra.

I övrigt ligger en oro och gnager hur det här kommer att utvecklas.

Kämpa på, håll humöret uppe och träna mer!

kram


Kan man komma långt i ridsporten utan rätt förutsättningar?

3 kommentarer till Kan man komma långt i ridsporten utan rätt förutsättningar?

Jag har ju annonserat ut en frågestund och vissa frågor tänkte jag ge lite längre svar så det får bli hela inlägg.

Sandra har skrivit flera bra frågor och här kommer första frågan:

”Tror du att man kan komma långt inom ridsporten utan ekonomiska förutsättningar till egen häst osv? Och tror du man kan komma långt även om man är en så kallad late bloomer? Isf hur och vad skulle du rekommendera för väg att gå?”

Ridsport är såklart en dyr sport i jämförelse med de flesta andra sporter, när det gäller både material och utrustning. Jag väljer ändå att tro att den enda som sätter dina begräsningar är du själv. Det kanske är lätt för mig att säga som är född på en hästgård med en mamma som tävlat dressyr och så vidare, förutsättningarna ser ju lite annorlunda ut än om man kommer från en familj utan hästanknytning. Men allting har ju för och nackdelar, utan egen häst och gård så är man lite friare att ta egna beslut och lägga tiden på sin egen utveckling. Man får jobba hårt oavsett, det här är en sport som kräver din närvaro även utanför träningen, man får jobba hårt för att få det att gå ihop vare sig man har egna förutsättningar eller inte.

Det finns så många bra exempel på ryttare som ridit på ridskola, bestämt sig för att lyckats och kämpat sig upp så att de till slut hamnar hos de riktigt stora toppryttarna. I deras fall kanske valen och utvecklingen var ännu lättare än om de haft en egen gård, anläggning och verksamhet från början.

Therese Nilshagen var en ridskoleryttare som flyttade utomlands för att bli riktigt bra, nu har hon ridit flera mästerskap och är en av våra främsta ryttare. Angelica Augustsson i likaså och jag kan nämna många.

Dessa ryttare har jobbat sig upp som Therese har inte ens idag en egen häst men rider på världens finaste hästar, så ja det är klart att det går med drivkraft, kärlek till djuren, hårt arbete. Och det behöver du oavsett om du har ekonomiska förutsättningar eller inte.

Fördelen med den här sporten är att alla behöver nästan alltid hjälp i sina stall, visar du dig vara duktig på ditt jobb får du mer ansvar och automatiskt roligare och roligare saker att göra, det blir en win, win. Så för att bli lärling i ett stall behöver du inga ekonomiska förutsättningar alls. Du behöver bara tålamod och vara villig att lära.

Vad jag menar är att det behöver faktiskt inte alls vara en nackdel att man inte har egen häst eller gård. För att bli riktigt, riktigt bra och hamna i de bästa stallen få rida på de bästa hästarna och få de största sponsorerna kan det vara en fördel att man bara har en egen väska och söker sig kunskapen från stall till stall och utvecklas. Jag har själv vänner som gjort detta, till exempel den talangfulla ryttaren Jessica Andersson som idag sitter på hästar som jag själv bara skulle drömma om att få rida på.

Man ska aldrig se begränsningar för att alla situationer har för och nackdelar. Vill man bli riktigt bra är det bara att kämpa och skapa sig de rätta förutsättningarna.

Mitt bästa tips till den som vill utvecklas på bästa sätt är att söka jobb hos en riktigt bra ryttare som lärling. Se till att man har en bra kommunikation med den ryttaren om hur långt man vill. Säkert måste man kanske börja i ett stall i Sverige där man får möjlighet, som sen kan rekommendera dig vidare och vidare. Men jag tycker absolut att man ska testa på vingarna utomlands för att bli så duktig som möjligt. Kanske välja ett stall med flera Svenskar i stallet så man kan få hjälp och en bra gemenskap.

Alla de som är bäst idag, de har är både fantastiska ryttare och har eller har skapat sig rätt förutsättningar. Det finns ingen som rider mästerskap som inte kämpat stenhårt och hårdare än alla andra.

Kämpa på med era drömmar!


Livet är lite upp och ner…

2 kommentarer till Livet är lite upp och ner…

Det är en svår situation som råder just nu, och det har bara börjat. Om man tänker efter så har jag varit med om den här typen av nyhetsuppdatering ”ett världen står still läge” tre gånger tidigare. Estonia, elfte september och tsunamin, Då var vi i chock, sörjde, lärde oss, blev mer eftertänksamma och tog hand om varandra lite bättre. Det vi går igenom just nu har bara börjat och det är väldigt, väldigt svårt att förhålla sig till. Än så länge måste livet rulla på som vanligt, hästar måste tränas, jobbet måste skötas. Samtidigt som det igår dog nästan 1000 personer i Italien av corona, det är så jäkla svårt att ta in.

Hela mitt liv har jag tävlat, jag red min första tävling när jag var sex år gammal och sedan dess har livet handlat mycket om tiden inför nästa start. Nu är alla tävlingar inställda vilket är en bagatell i sammanhanget, vänner blir av med jobben, människor dör.

Jag försöker hålla mig till folkhälsomyndighetens restriktioner och det ska vi alla göra, för vår egen hälsa, för andras hälsa, för Sverige och framtiden.

Det kommer en tid efter allt det här och då ska vi alla vara så stolta över vår ömsesidiga respekt och gemenskap.

Under tiden, tvätta händerna.

KRAM!


Ozzy kvar på djursjukhuset

1 kommentar till Ozzy kvar på djursjukhuset

Älskade lilla häst mår fortfarande inte bra, viss behandling har hjälpt men han har fortfarande mycket ont. Man vet inte varför han har fått så stora problem med urinblåsan men man tror det kan bero på en urinsten som skadat och orsakat problemen.

Nu behandlas han med dropp och både blåsan och urinröret rengörs dagligen, däremot är problemen inte helt borta än och han är inte redo för hemgång. Det känns så himla konstigt med en ekande tom box i stallet och det är sällan man har en häst på djursjukhus i en vecka eller mer. Det är långt till Sigtuna så det har varit svårt att åka och hälsa på, även om man vet att han är i bästa händer och tas väl om hand, så är det tungt.

När en av mina andra hästar i förrgår inte ville stödja på benet på väg in från hagen, då fick jag helt panik, det här händer inte. Som tur var hade jag en veterinär på plats som skulle vaccinera samtidigt. Vi lokaliserade efter ett tag smärtan till hoven men det var för tidigt att säga vad det var som var fel. Hästar kan bli så halta av smärta i hoven, som hovböld eller tryck men det är alltid väldigt svårt att veta hur allvarligt det är. Det ser ofta ut som att något är av..

Vi la ett bra omslag och väntade på att Klaas skulle komma hem med ytterligare en häst som behövt åka till veterinären. När Klaas kom hem tog han av skon (ja han har jobbat två år med en hovslagare så han kan det med, lyllos mig). När skon var borta så lättade smärtan något men det var fortfarande för tidigt att säga vad som vare fel. Vi bestämde oss för att ge det natten och fixade en tid på djursukhuset morgonen efter. Det såg mycket bättre ut på morgonen, lättare att stödja men fortfarande halt upp på transporten. Väl framme på kliniken var hästen helt ren igen och för säkerhetskull tog man några bilder och allt var okej. Tänk så snabbt allt kan vända? Alltså jag bad på riktigt en bön i tisdags kväll!

Nu är det bara att hålla tummarna för Ozzys tillfrisknade med..

Ta hand om varandra, alla två och fyrbenta!

KRAM


Träningen i Corona tider

Lämna en kommentar till Träningen i Corona tider

Det är ju lite ovisst med hur tävlingssäsongen kommer se ut närmsta tiden. Vi vet ju inte riktigt vilka tävlingar som blir av de närmsta veckorna. Såg att Malin Baryard hade fått frågan hur hon tänkte kring sina inställda tävlingar och hon svarade lugnt ”det är väl det minsta problemet just nu, hur ska det bli med ekonomin?” Ja precis tävlingarna känns inte alls som det viktigaste just nu, utan att alla får vara friska och att vi kommer igenom den här krisen på fötter igen.

Jag känner ett lugn i träningen som att jag fått lite extratid och bara kan fokusera på nuet, det blir dessutom mer tid hemma om man ska se någon ljusning i dessa osäkra tider med mycket negativt i medierna.

Hoppas ni alla håller modet uppe och är försiktiga och tar hand om varandra.

KRAM