Är det rätt så är det lätt..

Lämna en kommentar till Är det rätt så är det lätt..

Ni vet hur man ofta säger ”är det rätt så är det lätt” för mig har det aldrig varit så med hästarna som betytt mest för mig.

Vi börjar med Farabella, henne fick jag när jag var fem år gammal och hon var tre. Hon var inte så mycket hanterad och en väldigt bestämd dam. Hon vände alltid rumpan till när man kom in i boxen och hon vägrade bli fångad i hagen. När man väl hade fångat henne så stack hon med mig. Hon drog mig genom lera nästan varje dag så jag fick byta om, och de där hundra avramlingarna löste hon från början. Efter flera år drog vi mer lika, det byggdes upp en ömsesidig respekt och kärlek och vi fick många fina minnen tillsammans. Jag tror att det var väldigt bra för mitt hästliv att jag fick börja med Farabella.

King Co är ju den hästen som jag fått häftigaste upplevelser med på dressyrbanan. När han kom till mig var han hopponny och galoppör, gjorde man halt så hade han lärt sig stå på bakbenen som konst. Det var ju kul men uppskattas ju inte på dressyrbanan. Han var väldigt het, så att skritta lugnt var inte hans starkaste sida. När man samlade skritten taktade han och det krävdes många timmars skritt innan jag till slut lärde honom att vänta på mig.

Historien med Briman har ni ju alla redan hört det har ju verkligen varit en bergochdalbana, men jag har ju lärt mig så mycket.

Resan är ju den som är rolig och att skaffa sig så mycket erfarenhet som möjligt. De bästa hästarna tar mycket tid och det är många gånger man vill slita sitt hår men när man får framgången tillsammans så stärks bandet till hästen så mycket. Det är de hästarna man kämpat mest med som man får starkast band till och kommer ihåg mest.

KRAM


Det är okej att det blir fel

1 kommentar till Det är okej att det blir fel

En sak som jag jobbat jättemycket med är att allt inte behöver vara perfekt när man tränar. Jag har börjat rida mycket mer själv senaste tiden, för att få ännu bättre känsla själv och inte förlita mig på någon annans ögon så mycket. Det har varit väldigt nyttigt och bra för mig. Tidigare har alltid mamma eller Klaas tittat och det är superbra men ibland blir man så fokuserad att det ska se bra ut så man glömmer hur det känns. Man kanske inte alltid heller analyserar själv utan styrs mycket av tränaren. Även om jag är professionell så tycker även jag om beröm och att det ser fint ut, därför är det lätt att man rider för att det ska bli rätt och se bra ut inte alltid för känslan.

Jag tycker det är svårt när det blir fel, ändå blir det ju ofta fel, vissa rörelser är lättare än andra om det blir misstag men övningar som jag har svårt för tar det alltid hårdare om det blir fel. Fast jag vet att det måste bli fel för att det ska bli bättre.

Jag tycker verkligen att jag har utvecklats på den här punkten och kanske blivit lite mer nördig eller nötande själv. Att man prövar analyserar förbättrar och sedan prövar igen tills det går. Ibland är det bra att det blir fel för då blir det ännu bättre sen.

Idag red jag ut Robban på ängen och prövade en riktigt svår övning, första gången blev det fel och min instinkt var att hoppa över och fortsätta nästa gång jag hade hjälp. Men sen bestämde jag mig för att det är precis det här jag behöver jobba med själv och sedan gjorde vi övningen kanon fyra gånger.

Jag tror det är många som känner igen sig i det här. Så dagens läxa är att vara mer förlåtande både mot sig själv och hästen och våga låt det bli lite fel så det kan bli rätt sen.

KRAM


Vi är igång!

1 kommentar till Vi är igång!
Cheferna

Nu är sommarens ridläger äntligen igång, vi var uppe sent igår och tidigt i morse för att fila på alla detaljer. Alla har jobbat som djur och jag är så glad över mitt team som fått gården i så fin ordning. Man är stolt in i själen när första eleven rullar upp på uppfarten att få visa upp en anläggning i toppskick. Klaas som tvättat och målat alla stall och allt annat runt omkring, Elin som ridit alla ponnyer fina, Martina som pysslat med alla hästar och utrustning så inte en pinal ligger fel. Alicia som städat och skrubbat allt lika fint och bossat järnet precis som om jag skulle gjort det själv, samtidigt som hon fortsatt ta hand om tävlingshästarna. Jag har trots att det är veckan innan ridläger haft möjlighet att träna och fokusera på mina hästar, tack!

Christian är opererad så det blir pappa Lars som sköter Höskörden mellan sina konsultmöten, trots det har Chrille bossat från marken för att få allt klart. Imrogon är det lilla jag som ska köra plastaren, hur ska det gå?! Det kommer bli en annorlunda sommar utan Chrille i traktorn. I helgen har vi dock fått hjälp av bästa Henrysson som klivit in och tagit över så allt blev klart.

Mamma har dragit ett stort lass med inköpslistor, matsedlar och att få fint i alla husen, blommor har planterats och flaggor har hissats. Vi har två nya kokerskor som tog över köket idag. Riita har efter 33år lagt över stafettpinnen till sitt barnbarn Felizia och vi välkomnar Johanna.

Eleverna har ridit sitt första pass och klappat om sina ponnyer som de ska mysa med hela veckan. Man blir varm i hjärtat när man ser kärleken till djuren och påmind om att det är anledningen till att vi gör det här.

Vi avslutade dagen med brännboll och nu har jag precis tagit emot Klaas som kört tur och retur Skåne (för andra gången den här veckan tack älskling!) för att hämta våra nyförvärv. De är så fina, jag är supernöjd! Casper 7år och Plover 3år.

Nu kör vi!

Kram


Ridläger på Brolöten i sommar

Lämna en kommentar till Ridläger på Brolöten i sommar
https://www.instagram.com/p/CBK86wnnE6i/?igshid=ajnj1dqfy4j8

Allt går i en rasande fart just nu, sommarens ridläger börjar om mindre än en vecka! Vi högtryckstvättar, vi målar, vi skriver listor vi städar, vi gör nya hagar, vi klipper gräs, vi fixar rykthinkar, vi skriver matsedlar.. Alla gör ett jättejobb för att allt ska bli klart i tid.

Vi ser inga hinder att genomföra ridläger i sommar, vi följer folkhälsomyndighetens rekommendationer och eftersom att vi aldrig har fler än 18 deltagare per kurs kommer det inte vara några problem. Vi har såklart infört särskilda rutiner i och med det rådande läget med avlämningstider så vi aldrig är så många på plats samtidigt.

Den vanliga genomgången med föräldrarna kommer ligga på en videofilm som alla kan se innan. Den spelade vi in idag och det var minst sagt kul.. Roligt att jobba med familjen när man har kul på jobbet.

Även om det är mycket kvar så ser jag verkligen fram emot den här sommaren. Det ska bli roligt med lite mer folk på gården och att allting går tillbaka lite mer till det normala.

KRAM


Dessa övergångar

Lämna en kommentar till Dessa övergångar

Vilken vecka vi haft, Alicia gjorde illa armen och blev kvar på sjukhuset en natt. Rita som lagar mat blev dålig och fick åka till sjukhus, Chrille har brutit nyckelbenet. En vecka kvar till ridläger och vi kämpar på! Tack alla som hjälper till.

Alltså jag vet att jag tjatar om mina övergångar. Men nu har ja en ny övning som verkligen fungerar på alla typer av hästar. Jag tycker själv att det är svårt att få igenom förhållningarna och halvhalterna i samma gångart. Därför tycker jag att det är väldigt bra med skrittövergångar. Men det är svårt att få dem tillräckligt kvicka i skrittövergångarna, man skrittar oftast lite för länge och så får man dem inte riktigt framför skänkeln. I trav har jag ridit som att jag samlar upp till bara ett eller två skrittsteg och sedan fram igen. det har fungerat väldigt bra, framförallt på raka linjer. Då räcker det att man tänker avsaktning så samlar de sig fint och det blir som en riktigt bra halvhalt.

Nu har jag börjat med samma övergångar i galopp och då menar jag många övergångar, galopp i typ fem språng sen skritt, sen galopp igen. Det fungerar både på heta hästar och hästar som inte är framför skänkeln. Och de får verkligen jobba, hästarna får både träna rakriktning styrka och balans i dessa övergångar.

KRAM


Träningen med Floris

Lämna en kommentar till Träningen med Floris

Det var riktigt roligt att få visa upp Floris för Jeanna igen, jag tror hon såg honom sista gången i höstas så det var roligt att se vad hon tyckte.

Vi började med att hitta en bra form och att han ska jobba mer över rygg, det är den största utmaningen med honom och såklart för rasen, att komma upp med ryggen och släppa ner huvudet.

Jeanna tyckte det var stor skillnad på formen och hans förmåga till samling, men som vanligt så fick hon oss att gå utanför vår comfort-zone och ta i lite mer än vi brukar.

Kommer ni ihåg att jag alltid red utan spö förut och alltid skulle ha en anledning till om jag tog det? Jag har uppenbarligen blivit lite bekvämare och blev arg på mig själv när Jeanna påpekar att jag använder spöt mer än benen. Senaste veckan har jag börjat utan spö på alla hästar och analyserat min hjälpgivning med benen mycket mer. Så nyttigt och man måste verkligen träna för någon annan för att komma på samma sak själv som man påpekar till alla andra, ibland känner man sig bra trög.

Roligaste på träningen var galoppjobbet, alla byten satt som en smäck vilket har varit väldigt svårt för Floris och det är kul att han börjar få lättare med dem. Sedan gjorde vi några riktigt fina piruetter och arbetade mycket samling överlag i galoppen. Jeanna tyckte att jag valde ett lite för högt tempo där Floris blev bekväm..

Nu vet vi vad vi ska slipa på tills nästa gång, det blev tuffa pass för båda hästarna så de har fått ett par dagar lugnt jobb men nu är de uppe i full fart igen.

KRAM


Veckans träning för Jeanna med Ozzy

Lämna en kommentar till Veckans träning för Jeanna med Ozzy

Ännu en superträning för Jeanna hemma hos Pelle och Tony, lyckliga mig som har chansen att få träna två hästar. Jag började med Ozzy som konstigt nog var lite mer taggad på omgivningen än förra gången. Det är en väldigt öppen bana med mycket som händer runt omkring så det är väldigt bra miljöträning.

Idag fokuserade vi lite mer på att vända i piruettgaloppen och bara till den här gången har Ozzy blivit starkare, han tog jobbet jättebra.

I bytena ville Jeanna att jag nu skulle samla galoppen mer och kräva lite mer, det blev något missförstånd först men sen gjorde han mer uttrycksfulla byten i balans. Kul att kunna utveckla nu när han börjar bli mer säker.

Vi fortsatte samma travjobb som sist, mycket tempoväxlingar mot passage och sedan upp i större trav med bärighet och Jeanna tyckte att jag skulle jobba ännu mer med detta, att jag kanske varit lite försiktig.

Vi piaffade också lite och här har jag varit så glad om han tagit några steg men nu tyckte Jeanna att jag kunde vara kvar och kräva lite till, att han inte fick sluta av sig själv utan när jag ville.

Han blev trots allt bättre än sist även om han var mycket mer spänd från början, och en liten klapp på axeln till mig själv som höll huvudet kallt och lyckades rida igenom spänningen.

Floris var också med men han får ett eget inlägg om träningen med honom 🙂

KRAM