Så gör jag med min valp.

Det här är LillaNymos valpis, tre veckor gammal. Han är sååå fin 🙂

 

Jag får många frågor om hur man kan ta med en liten valp på både det ena och det andra. Därför vill jag beskriva hur jag gör och tänker…..

När jag får/tar hem en liten valpis från sin mamma och övriga kullen, så tar jag det lugnt någon dag tills jag märker att valpen knyter an till mig. Det går fort, det tar bara någon dag.

Efter det så tar jag med valpen på det mesta. På cafe, till skogen, i bilen, till vänner (jag börjar också träna på ensamhetsträning relativt fort, men det är inte det inlägget handlar om).

När jag har med valpen på olika aktiviteter vill jag “lära” valpen att vara trygg med mig. Små reaktioner valpen får då den blir orolig för vissa saker, dessa “svarar” jag inte på. Genom att inte ge valpen “svar” och istället är glad, stolt, och självsäker, så visar jag valpen att inget här i världen är farligt.
Skulle valpen exempelvis tveka att kliva på en buss, då vet jag det och skulle aldrig låta detta ske igen. Istället bär jag valpen in på bussen. Enkelt, tydligt för valpen, och oproblematiskt. Att stå och locka och därmed försöka “övertala” valpen att något är ofarligt, det menar jag ger rakt motsatt effekt i de allra flesta lägen.
Visa vägen, krångla inte till det! 🙂

Min valp får hälsa/umgås med hundar som jag vet är snälla, OCH som jag vet att valpen kommer att umgås med framöver. Hundar som jag inte känner, hundar som inte min valp kommer att umgås med framöver, dessa hälsar vi inte på. Anledningen till detta är flera. Dels litar jag inte på andra hundar, sedan vill jag inte skapa ett problem där jag “lär” valpen att intressera sig för främmande hundar. Tvärtom vill jag att valpen ska ignorera främmande hundar. Vår flock gäller!

När jag är “på stan” med valpis så vill jag som sagt att valpis är med så mycket som möjligt, men det är valpis och jag. Med andra ord är jag ganska noga med att inte låta valpen hälsa på alla som vill hälsa på valpis.
Jag vill ha valpis med på en uteservering, men när människor vill hälsa säger jag ofta nej och förklarar varför.

Mitt mål är att valpis ska få bästa och bredaste erfarenheterna av alla och allt, men att den ska känna ett lugn tillsammans med mig, och känna sig självsäker i det.

Som jag berättade om bussen, där jag bär valpen, så vill jag också nämna att jag ganska ofta lyfter upp min valp. Detta gör jag i situationer (ofta innan situationer) som kan bli besvärliga och som jag tycker kanske blir för mycket.
Alltså, jag förekommer….. Ska jag passera en grävmaskin som låter extremt mycket, då lyfter jag upp valpen kanske femtio meter innan vi passerar. Jag väntar inte på att valpen blir rädd, jag testar inte om valpen blir rädd, utan jag förekommer och valpen tycker snart detta är världens naturligaste sak, och får erfarenheter tillsammans med mig utan att behöva få negativa minnesbilder av olika saker.

Åker jag hem med valpis till vänner, då gäller samma sak som på uteserveringen – jag tar inte med mig valpen till vänner för vännernas skull, det är för valpens erfarenhets skull.

Ungefär så tänker jag 🙂

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | Skriv en kommentar

Så gör jag!

Precis kommit hem från en härlig kvällspromenad. Sitter ute på altanen och lyssnar på härligt fågelkvitter och bloggar med dig 🙂

Har gått in i en ganska hård fysträning med “Leif”. Han är ett år nu, och för första gången tänker jag “motion”. Vi har hållit på i tio dagar, och han gör det bra. Han sover mer än vanligt, och får lite mer mat än vanligt. Annars är det ingen skillnad.

Grundträningen bygger på långa skogspromenader över stock och sten, inte på stigar. Detta varje dag. Sedan lägger jag in en eller två dagar cykelmotion, och någon dag någon typ av intervall.
Jag är alltid väldigt uppmärksam på att träningen “går åt rätt håll”. Dels när det gäller muskulatur och motion, men även då det gäller allmän hälsa. Då hunden är utvilad, då ska den vara piggare än vanligt.
När jag går in denna typ av träning så är jag noga med rätt foder. Det måste vara lite “tryck” i fodret, näringen måste liksom räcka till ordentligt. Visserligen ger jag mer foder, men det går inte att bara ge mycket mat, det måste vara ett foder hunden utvecklas på.

En dag i veckan, kör jag normalt en vilodag. En dag utan fysisk ansträngning. Detta varierar något mellan hund till hund. Men vila är underskattat.

En sån här period kör jag i 4 – 6 veckor, sen blir vi mer normala igen i 3 veckor, så kör jag en period igen. Under viloperioden kör jag i princip bara skogspromenader, långa och gärna med annan hund, men endast det.

Följ mig gärna på instagram om du inte redan gör det 🙂  @hundcoachen

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 3 Kommentarer

Glöm inte – Det ska alltid löna sig för hunden!

Nya poddavsnitt ute….. och det kommer fler. Missa inte det!  🙂

Inkallning – Det börjar inte med att hunden är lös, och att jag ropar på hunden!

Inkallning tar lång tid att träna in. Det är något som alltid måste tränas, livet ut. Och hunden ska alltid få en belöning när den kommer till dig.

Många tror och tycker att inkallning tränas bäst när hunden är lös. Men så tycker inte jag. Jag börjar alltid träna inkallning när hunden är i koppel och när jag har kontroll på min hund.

Men det första jag gör med en ny hund det är att lära hunden att det är kul att komma till mig, även om jag inte ropar. På promenaden och hunden kommer in till min sida då belönar jag ALLTID. Bara det att hunden tar kontakt med mig belönas. På så sätt lär jag hunden att det alltid är kul att komma till mig.
När hunden sedan är på väg till mig, då kan jag lägga in ett kommando “Fido hit” och springa från hunden. Då förstärker jag hundens vilja att komma till mig, samtidigt som jag betingar kommandot.
Sedan passar jag på att träna då hunden är i koppel, och i lugna situationer. Skulle hunden ignorera mig, då kan jag röra vid hunden och på så sätt “ställa ett krav” och då kommer hunden att komma, vilket jag återigen belönar.

Jag undviker i allra möjligaste mån att “missbruka” kommandot. Och med det menar jag – att ropa på hunden när hunden har kul, för att sedan koppla hunden eller kanske ta in hunden i bostaden. För gör jag det för ofta, då finns det stor risk för att hunden ser inkallningen som något negativt och tråkigt istället för tvärtom.

När jag belönar att hunden kommer in till mig, så varierar jag alltid belöningen. Hunden ska veta att den får en belöning, men den ska aldrig veta exakt vilken typ av belöning den får. Detta gör att du blir ännu mer intressant för hunden.

Det tar tid att få till en bra inkallning, och du kan aldrig sluta att träna på det. Ha tålamod, och glöm inte att det ALLTID ska löna sig att komma till dig när du ropar.

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 3 Kommentarer

Adhd – hundar med diagnos!

Den här godingen (som inte har med inlägget att göra) träffade jag igår 🙂

Människor får olika typer av mentala diagnoser, och eftersom människor kan få en diagnos som anser jag nog att det är självklart att även hundar kan ha samma personlighetstyp.

Men man får inte glömma bort att en person kan vara väldigt impulsiv, glad, ledsen, annorlunda, deprimerad, osv, utan att för den delen ha en diagnos. Samma sak gäller för hundar.

Jag kan i många fall känna att en hel del problem som en hundägare har med sin hund, problem som verkligen är besvärliga, inte alls grundar sig i onaturliga beteenden som skulle vittna om en diagnos. Tvärtom vill jag påstå. De allra flesta problem hundägare har med sina hundar grundar sig i fullkomligt normala hundbeteenden. Dessa normala beteenden kan ändå komma att bli ett problem för sin ägare.

-Besvärliga hundmöten.
-Aggressivitet mot andra hundar.
-Problem vid kloklippning.
-Skäller då ägaren får besök.
-Med fler…….

Alla dessa ovanstående problem grundar sig sannolikt inte i något vi kan härleda till en diagnos, utan helt enkelt normala hundbeteenden som vi av olika anledningar inte lyckas få bort.

Saker som kan göra mig lite frustrerad är uttryck som – Det är inte normalt för en hund att slåss med en annan hund, det är inte normalt för en hund att bita en människa, det är inte normalt för en hund att inte vilja umgås med andra hundar….. osv.

Sedan måste man komma ihåg att det finns problematiska hundar. Men en problematisk hund hemma hos mig, kanske kan bli en alldeles utmärkt och fin vovve hemma hos dig.
Rätt hund på rätt plats, det tror jag är betydligt viktigare att tänka omkring, istället för att tänka på diagnoser och annat.

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 6 Kommentarer

En valp kan visst gå i trappor.

En valp kan gå i trappor – Ett påstående som på många sätt är fel. Alla valpar behöver röra på sig. Ju mer de rör på sig, desto bättre. Man ska inte motionera en valp, men en valp mår bra av att följa med i sin egen takt. En valp behöver lära sig gå i trappor, och en valp behöver vänja kroppen, röra de muskler, som en trappa innebär.
Så en normal vardag, där valpen får gå i en och annan trappa, det ger ingen skada. Tvärtom menar jag att det kan vara bra för valpen och den unga hunden.

En hund strävar inte efter att vara “alfa” över dig – Du kan vara en tillgång för din hund, eller vara någon som hunden inte är intresserad av. Men att din hund skulle ha något behov att bestämma över dig, det tror jag verkligen inte på.

Två hundar av olika kön kan visst bli osams och slåss utan att det är något fel på dem – Alla hundar försvarar en resurs. En resurs kan exempelvis vara hundens mat, leksak, sovplats, tuggben med mera. I hundens försvar av resursen eller tillgången, där spelar det ingen roll vilket kön det handlar om. Om du är man så kan väl du bli sur på en kvinna. Om du är en kvinna, så kan väl du bli sur på en man. Samma sak gäller hundar.

 

I morgon bitti ska du hålla koll på nyhetsmorgon….. då blir det lite uppdatering om LillaNymo och hennes valpar 🙂

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 4 Kommentarer

Lilla Nymo och hennes valpar.

LillaNymo har fått fem fina valpisar. Allt har gått bra och alla mår just nu väldigt bra. Det blev en tik och fyra hanar.
Jag är så glad, de är så otroligt fina allihop 🙂

 

Den här godingen går träningen alldeles utmärkt med. Inom kort tid ska han åka iväg till sin nya familj i ett annat land. Jag har förberett honom så gott det bara går med rumsrenhet, kloklippning, hundmöten, och allt annat man kan tänka sig. På min instagram @hundcoachen går det att se mer om det här projektet.

 

Snart kommer du få mer uppdatering om Lilla Nymo och alla valpisar 🙂

 

 

 

 

 

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 4 Kommentarer

Lek dig till en problemfri hund.

Varför leker djur?

Denna lek är ett måste för djur och för deras överlevnad. I leken lär de sig slåss, de lär sig fälla sitt byte, de lär sig sociala koder och kommunikation.

Att leka med sin hund är utan tvekan det absolut bästa sättet att öva upp din och hundens kommunikation med varandra. När du och din hund har en kommunikation i världsklass, då kan du också “prata” med din hund.

Du kan utan problem förmedla – Vad duktig du är, nu tycker jag du gör något bra, det där vill jag inte att du gör.

Det är just detta som är så oerhört viktigt i ett problemfritt hundägande – kommunikation!

Det handlar inte om att lära en hund att vara ointresserad av katten som springer över vägen. Det handlar om att du kan säga åt din hund – låt katten vara.

Detta är en stor och viktig skillnad av flera anledningar.

Att ha ett problemfritt hundägande, kosta vad det kosta vill för hunden – Det ställer jag inte upp på!
Hunden drar inte i kopplet för att den inte vågar det.
Hunden jagar inte efter katten för att den inte vågar det.

Den typen av hundägande är lätt, och det är bara att bryta mot alla gällande regler och lagar, strunta i hundens välmående – Tvinga och använd våld – Då kontrollerar du din hund.

Det ställer jag helt enkelt inte upp på, och det tror jag inte du gör heller.

Du OCH din hund ska må bra och leva TILLSAMMANS, då gäller kommunikation.
I leken tränar du just detta på bästa sätt. Biter hunden för hårt, du visar du det! Biter du hunden för hårt, då säger hunden till dig. Ni brottas och är intima, ni lär er svara och sända signaler med mera…

Det är just dessa signaler och fysisk kontakt, kroppsspråk, som är så viktigt då du ska forma din hund, då ni ska kommunicera.

Om jag inte når min besvärliga hund vid ett hundmöte, då måste jag börja “nå” hunden på andra lättare ställen. Här är leken oslagbar!

Lek mer, ha ett bättre hundägande, få en lyckligare hund 🙂

 

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 5 Kommentarer

Jag gör som du säger, men det fungerar inte!

Du vet väl att du kan filma din hund/din fråga, och lägga ut på din egen instagram – men tagga @hundcoachen och #fredrikälskarhundar – så tittar jag på den filmen och svarar med en film på min egen instagram?

Gör det! Det är kul och många gånger jättebra 🙂

 

En hund springer ut i hallen och skäller på besökare, en annan hund springer och hoppar upp i fönstret för att sitta och skälla på folk som passerar utanför……

En lösning på detta är att “äga” hallen och besökarna, och “äga” utrymmet vid fönstret.
Får inte hunden vara i hallen då det kommer besök, får inte hunden sitta i fönstret då folk passerar, då kommer skällandet att upphöra.
Anledningen till detta är att – skällandet, ljudet hunden gör – inte är själva problemet. Det är mer ett symptom av vad hunden faktiskt gör. Hindrar du hunden från att göra detta, då blir hunden alltså tyst.

Det här har jag beskrivit många gånger, och det fungerar så klart för många hundägare. Men ibland får jag brev om att det inte fungerar.
Det fungerar helt enkelt inte!

DÅ tänker jag – vad är det som inte fungerar?
Fungerar det inte att äga hallen/besök/fönsterbänk, och vad jag än gör är hunden där ändå. Eller är inte hunden där, men skäller ändå?

Är det så att du helt enkelt inte lyckas “äga” utrymmet, då är det ett problem i sig.
Är det så att hunden låter dig “äga” men att hunden skäller ändå från mitten av bostaden?

Är de det förstnämnda som inte fungerar, då måste du helt enkelt bli bättre på att kommunicera med din hund. Då är det prio 1 innan du kan lösa nästa problem som i det här fallet en skällande hund.
Om det är så att hunden faktiskt låter dig “äga” men fortsätter skälla från mitten av bostaden, då är du väldigt nära en lösning. Dels kan du i detta läge avleda/hjälpa hunden genom att slänga ut godis på marken, men det är också så att den garanterat kommer tystna med tiden.
Skällandet har en gång i tiden börjat med att hunden fått springa till hallen/fönstret. Utifrån det har skällandet börjat. Detta har säkert pågått en tid, och då får du räkna med att det kan ta någon dag innan hunden inser “aha, det där ska jag inte bry mig i längre!.

Så tänker jag omkring detta 🙂

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 4 Kommentarer

Det tar aldrig slut, frågorna kommer i ett, och jag känner mig frustrerad -Besvärliga Hundmöten!

LillaNymo (som ser ledsen ut på bilden) mår jättebra. Hon blir tjockare för varje dag. Det är inte långt kvar tills hon ska få sina valpar. Det ska bli så gosigt och spännande 🙂

Ju mer jag försöker svara på frågan om besvärliga hundmöten, desto mer frågor får jag.
Jag vet inte riktigt hur man ska lösa detta, och problemet verkar ju vara enormt stort och vanligt.

Blir en hund besvärlig vid hundmöten för att man inte låter sin hund hälsa på främmande hundar?
Nej, nej, nej… snarare tvärtom!

Är alla hundar som är besvärliga då de möter andra hundar verkligen aggressiva?
Nej, nej, nej… det handlar snarare om frustration och “jag vill, jag vill, jag vill”.

Varför blir en hund “dum” vid hundmöten?

Enkelt och generellt beror det på att ägaren inte från början berättat för hunden hur flocken/familjen/ägaren vill att hunden ska och får agera vid ett hundmöte!
Sen finns ju variationer i detta, och undantag med mera. Men generellt är det pga hundägaren.

Det är väldigt vanligt, beroende på ras och storlek på hund, att de riktigt allvarliga problemen uppfattar ägaren kommer runt 10 mån (på mindre hundar) och runt 15 mån (större hundar).
Att det brukar komma då är inte så konstigt. Hunden börjar bli vuxen.
Många gånger beror besvärliga hundmöten på att man som ägare “ger upp”. Den unga hunden vill så gärna hälsa på andra hundar, och när vovven har kämpat en stund tänker man som ägare – ja ja, hälsa då så du blir lugn!
Och det är just här men ovetandes lägger grund för ett besvärligt hundmöte.

En hund som aldrig fått hälsa på en annan hund på en promenad är väldigt sällan problematisk vid hundmöten. (det händer, men det är sällan).

Det är en myt detta att “min hund behöver hälsa på andra hundar” och genom det lära sig socialisera sig. Jag har inget emot att mina hundar får leka med andra hundar, men inte på promenaden. På promenaden promenerar vi, inget annat. Det lär sig hundarna fort, och accepterar.När det gäller socialisering, då är det i hundens egna flock det är viktigt. Inte andra individer vi aldrig mer kommer att träffa.

Med den redan besvärliga hunden finns många olika tekniker man kan prova. Det kan handla om skvallerträning, att avleda, att vända och gå åt ett annat håll med mera. Allt som fungerar är bra, men ljug inte för dig själv – Fungerar det verkligen?

Om jag får hem en vuxen hund som är besvärlig vid hundmöten, då väljer jag rätt teknik för den individen, och det är garanterat borta efter ett par dagar. Det är sant, och så är det.
Så när jag nu frågar dig om den teknik du valt fungerar, då ska du märka skillnad åt rätt håll från hundmöte till hundmöte. Vi pratar inte veckor och månader.

Jag säger som jag sagt och skrivit så många gånger tidigare – Det gäller att förekomma och hjälpa hunden att göra rätt. INTE vänta på att hunden gör fel, och agera då. Det är i det närmaste värdelöst.
Hjälp hunden göra rätt innan hundmötet. Ställ ett krav, belöna sedan då hunden gör rätt. Detta oavsett om den mötande hunden passerat för länge sedan eller om den inte passerat än.

Jag får helt enkelt ta och skriva en hel bok i ämnet, det känns så. När det blir lite mysigare väder ute ska jag försöka spela in lite filmklipp på detta. Det kanske blir lättare att förstå vad jag menar då.

I morgon spelar jag tre nya avsnitt av min hundpodd. Det ska bli jättekul.

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 10 Kommentarer

Aggressioner och rädslor – Här kan det bli så fel!

Hunden är besvärlig vid hundmöten, hunden biter efter damsugaren, hunden skäller på folk……

Ofta beskriver hundägaren hunden som rädd i dessa situationer, alternativt förklarar hundens beteende med just rädsla.

Om man utgår ifrån att hundägaren har rätt, alltså att problemet handlar om rädsla, då gäller en typ av träning. En träning som bygger på mycket långsiktig träning, en träning som måste göras successivt, och en träning där den som tränar måste vara väldigt uppmärksam på hunden under träning. Annars kan rädslorna till och med förvärras av träningen.

Men om ex vis det aggressiva beteendet inte alls handlar om rädsla, men ändå tränar för och emot “rädsla”, då kan man till och med förstärka hundens aggressiva beteende.

Min erfarenhet av alla dessa tusentals hundar jag tittat på, arbetat med, i den här typ av problem, säger mig att det faktiskt ganska sällan handlar om rädsla.
Anledningen till att hunden är aktiv mot andra hundar vid hundmöten, anledningen till att hunden är aktiv mot dammsugaren, anledningen till att hunden är aktiv mot andra människor, är faktiskt väldigt ofta – Hunden har fått fördel i att göra detta!
Alltså inte alls kopplat till rädsla.
Det är helt enkelt kul att vara aktiv mot andra hundar. Får hunden dessutom igång den mötande hunden, dennes ägare, och sin egen ägare – Då är det ännu mer intressant.
Anledningen till att den är aktiv mot dammsugaren är helt enkelt en lek och att hunden tycker det är kul och spännande att “bråka” med dammsugaren.
Anledningen till att hunden skäller och skrämmer andra människor är förmodligen för att hunden tycker det är kul att skrämma andra människor. Hunden agerar, människor svarar.

Sen… finns det givetvis undantag till detta, så klart. Men generellt vill jag påstå det jag skriver ovan.

Men “problemet” kan en gång i tiden startat pga av osäkerhet.

Valpen möter en hund för första gången och har inte en aning om vad den ska göra. Den skäller till, och det vill ju inte ägaren. Därför beslutar sig ägaren för att valpen ska få hälsa på alla hundar valpen skäller på. Man vill ju inte ha en rädd valp. Valpen/hunden lär sig att vara aktiv mot mötande hundar.

Dammsugaren startas, och hunden blir först orolig för ljudet och skäller till. Dammsugarmunstycket rör på sig (och svarar på hunden ljud), ganska snart är det kul att “bråka” med dammsugaren….. “Den ger sig ju aldrig, men jag vinner alltid… wow” För förr eller senare stänger du ju av den.

Första gången valpen/hunden träffar en okänd person kanske valpen känner lite oro eller stress. Valpen skäller till – personen svarar! Antingen genom att dra sig tillbaka (hunden känner sig stark och tycker detta är kul), eller genom att locka på valpen (hunden får svar på sitt ljud)

Många av de saker hundägaren idag kan uppleva som problem med sin vovve, det har hundägaren många gånger själv skapat.

Lite fredagstankar bara 🙂

 

Publicerad i Fredrik Steen Hundcoachen | 9 Kommentarer