SM för Schäfer 2019

Lämna en kommentar till SM för Schäfer 2019

Precis nu har jag landat i bostaden efter två och en halv dag intensiva bedömningar på Schäfer SM i IGP 2019.

Detta är ett mycket imponerande mästerskap där ett femtiotal schäfrar var anmälda, och där 43 schäferhundar kom till start.
Jag dömde avd C, dvs skyddsarbetet, tillsammans med domarkollegan Bo Östlund. Lydnaden, avd B dömdes av Robert Jönsson och Kattis Erhlander. Spåret, avd A, dömdes av Carina Jönsson och Tommy Andersson.

Det är en stor ära för mig att återigen få döma alla dessa fantastiska hundar med dess förare ännu en gång, att dessutom få göra detta tillsammans med så bra domarkollegor gör det hela ännu bättre.
Samtliga deltagare var mycket sportsliga och trots viss besvikelse ibland (vilket är naturligt i tävlingssammanhang), så vill jag sända en stor eloge till ALLA tävlande för deras sportsliga uppträdande.

Jag vill passa på att önska det svenska VM laget stort lycka till på kommande VM.

Precis alla tävlande är en stor inspirationskälla…..

Stort tack för förtroendet / Fredrik Steen


Ska jag ”kräva” eller belöna?

Du missar väl inte min youtubekanal, där jag lägger upp längre och kortare filmer då jag tränar, ger råd och tips, och annat…. men det är bara hund så klart 🙂
Gå gärna in och prenumerera på min kanal.

Jag vet att jag kan vara tjatig ibland, men många gånger beror det på att vissa frågor kommer till mig. Just nu verkar det som ämnet nedan intresserar många…

Det handlar om när man ska belöna hunden för något, eller bara ”kräva” av hunden att den ska ”göra”.

Det som är viktigt att komma ihåg är att det finns inga motsättningar i detta. Enligt min uppfattning så skadar det aldrig att ”belöna” hunden, däremot kan det ge märkliga följder.
Men generellt vill jag nog säga – belöna din hund mer.
Men jag vill också säga – ställ mer krav på din hund.
Man kan faktiskt göra båda, och det är lika viktigt båda två.

Jag vill ta ett exempel.
Du kommer hem efter en härlig promenad och vill torka av tassarna på din hund i hallen innan hunden får komma in i bostaden. Hunden trilskas och vill helt enkelt inte bli torkad om tassarna.
Här kan man välja att träna detta med hjälp av belöningar, och på så sätt lära hunden att det ”lönar sig” att ägaren får torka tassarna. Hunden vet att den snart får en godis.
Det är en bra metod, och jag har inget emot det alls. Tvärtom gillar jag tankesättet.
Och vill man göra på det här sättet, då ska man fortsätta göra så.

Men…. jag anser att man missar en stor och viktig del i hundens uppfostran om man löser alla konfliktsituationer på det här sättet.
Både du och jag, dina och mina barn, kommer hamna i situationer under livet där det ställs ett krav….. det gäller även din hund.
Har man då inte lärt sina barn, eller sin hund, att tolerera ett krav, då kan livet bli ganska besvärligt ibland.

Förr eller senare, förmodligen förr, kommer du hamna i en situation med din hund där du faktiskt tvingas ställa ett krav på din hund, och hunden måste acceptera kravet… Det kan handla om ett veterinärbesök, omvårdnad, eller någon annan vardaglig situation, och det måste du som hundägare faktiskt vänja din hund vid.

Jag arbetar aldrig med krav under exempelvis inlärning, men jag tar varje chans jag får – ex vis vid tork av tassar – att faktiskt vänja hunden med en kravställning.
Jag tänker lite – ”ja ja, du gillar inte detta, men så här gör vi ändå”.

Så belöna inte mindre eller mer sällan, men glöm inte bort att passa på att ställa enkla krav på din hund. Jag är rädd för att man gör hunden en björntjänst annars.


En bra hundvakt växer inte på träd.

Pacco bekantar sig…….

Nu är jag hemma från Grekland igen. Redan dagen efter ankomst hem skyndade jag mig för att hämta hundarna som fick vara hos en hundvakt hela veckan.

Hundarna blev glada att se mig, speciellt LillaNymo. Men som vanligt då jag haft hundarna hos hundvakt, blir jag lite förvånad över att de inte blir än mer glada att jag kommer för att hämta hem dem.
Förmodligen kommer min förvåning av mänskliga värderingar, och inte verkliga teologiska värderingar man kanske borde kunna kräva av en hundexpert som jag. Men, men, jag är bara mänsklig. I vilket fall skyller jag på det.

Hundägare som vill göra en semesterresa (utan vovve) oroar sig ofta över i huvudsak två saker.
1/ ”Kommer min hund känna sig sviken av mig om jag lämnar bort den?”
2/ ”Var tusan ska jag lämna min hund?”

Den första, nummer 1, den är enklast. Din hund kommer inte känna sig sviken av dig, och bara några timmar efter att du kommit hem kommer allt vara som vanligt igen. Hur det än är så kan jag garantera dig att hunden i normalfallet saknar dig mindre än vad du saknar vovven.

Den andra, nummer 2, är faktiskt lite klurigare.
En bra hundvakt växer inte på träd, och det viktigaste för mig är att jag kan lita på min hundvakt. Ber jag hundvakten att inte göra ditt eller datt med min vovve, då vill jag kunna lita på att det också blir så.
DÅ det gäller hundvakt bokstavligen ”handplockar” jag dessa. Jag ber vänner jag litar på att passa mina hundar. Det behöver inte vara ”hundproffs”, tvärtom…. det som är viktigt för mig är att jag kan lita på dem.

Vissa hundar blir det inga ”förhållningsregler” alls för, andra individer kan jag ge en hel del regler till hundvakten.

Detta med att lämna bort en hund en tid hos en hundvakt kan jag tycka är väldigt bra för vovven (både valp och vuxen). Det ger hunden en bredare erfarenhet, vilket jag anser är bra för hunden resten av livet. Hur det än är så blir det lite nytt för vovven, det kan vara bra anser jag.

Sen det klassiska, att längta lite efter den man älskar kan vara bra…..


Underskatta inte inlärning och rak kommunikation.

Jag älskar inlärning, det vill säga att jag lär hunden att exempelvis sitta ner när jag säger ”sitt”. Detta lär jag hunden genom att belöna hunden då den gör rätt.

Men jag älskar också rak kommunikation. En kommunikation som hundar använder emot varandra, mot oss, en kommunikation en hund kan och är duktig på.

Det går inte att ställa ”inlärning” och ”rak kommunikation” emot varandra och värdera vad som är bäst. Det går inte därför att det är två helt skilda saker.

Tänk dig att jag har en hund som älskar mat. När jag tar hundens matskål i min hand så börjar hunden hoppa runt mig för att ta sin mat.
Om jag då väljer att säga ”sitt” till hunden, hunden sätter sig eftersom du lärt den det, och ställer därefter ner matskålen på golvet och efter en kort stund ger hunden maten genom att säga ”varsågod”……. så är detta inlärning, något jag skickligt och bra har lärt hunden.

Tänk dig nu samma situation, jag tar matskålen i min hand, hunden hoppar och vill ha matskålen, jag ställer ner matskålen och visar med kroppsspråk, mimik, fysisk kontakt att matskålen är min (precis som en hund gör mot en annan hund).
Då använder jag inte inlärda beteenden, utan rak kommunikation.

Som jag skrev inledningsvis, det ena är inte bättre eller sämre, men det är två helt skilda saker.

När jag säger ”sitt” till hunden höjer jag hundens förväntan på att få sin mat och man kanske kan säga att hunden då intar en ”aktiv passivitet”, eller för all del, en ”falsk passivitet”.

När jag bara visar att maten är min, inte hundens, då ”släcker” jag hundens förväntan, och hunden kräver ingen belöning.

För det man måste komma ihåg, alla inlärda beteenden kräver en belöning för att hunden ska ”göra”.

När det gäller utfodring av hunden, eller när hunden ska hoppa in eller ut ur bilen, eller andra saker, så har det ingen betydelse vad du gör, men i andra lägen anser jag att du blir begränsad om du inte kan kommunicera rakt med din hund.

Alla hundägare har säkert, eller kommer säkert, hamna i situationer där all inlärning jag gjort på hunden känns som bortblåst. Det kan handla om situationer du aldrig trott du ska hamna i och därför inte tränat på, eller i situationer där hunden helt enkelt väljer att inte lyssna/lyda dig på grund av att retningen helt enkelt är för stor.
I dessa situationer anser jag att du som hundägare verkligen är ”vingklippt” om du inte lärt dig själv (och i viss mån hunden tillsammans med dig) att kommunicera rakt.

Detta måste man träna på, hunden kan detta redan, men du måste träna och liksom synka ihop dig med hunden.

Du kanske själv anser dig helt värdelös på kroppsspråk, men jag lovar – det är du inte!
Hur dålig du än är så skulle du förstå mig om du skulle komma fram till mig för att ge mig en stor kram, om jag stannar upp, blir stel i kroppen, stirrar dig i ögonen, och sträcker ut båda mina armar och händer framför mig.
Eller hur?
Du förstår det, du som kan prata. En hund som inte kan prata och som bara kommunicerar genom fysisk kontakt och kroppsspråk förstår detta ännu bättre. jag lovar.

Jag jobbar väldigt mycket med ren inlärning och belöningsmetoder, det måste jag då jag utbildar hundar till olika saker.
Men jag arbetar lika mycket med rak kommunikation, eftersom jag tycker det är otroligt viktigt i ett hundägande.

Jag har ägt och haft otroligt många hundar under mitt liv. En del hela deras liv, en del andra kortare perioder. Men jag har aldrig upplevt att jag har någon problemhund. Jag har funderat mycket på detta och kommit fram till det enkla svaret – Kan man kommunicera rakt med sin hund, då förstår hunden vad jag vill och önskar.
Jag har haft hundar som helt plötsligt av någon orsak vill äta upp en annan hund vi möter – Men med rak kommunikation slutar hunden med detta ganska omgående. Jag har haft/ägt hundar som älskar att skrämma och bita människor – Men med rak kommunikation försvinner detta snart…….

Underskatta inte ”inlärning”, för det är viktigt. Samma sak gäller ”rak kommunikation”.


Att tänka på med valpen.

7 kommentarer till Att tänka på med valpen.

Väldigt mycket är mer eller mindre självklart för valpägaren att lära valpen. Ex vis rumsrenhet, gå i koppel, komma då man ropar på den, och mycket annat.

Det jag tycker är viktigt att ”lära” valpen, eller kanske ska jag säga ”uppfostra” valpen, är mycket mer än så.

Självklart ska du mer eller mindre direkt lära valpen olika saker med hjälp av belöningar. Det är också viktigt då valpen är liten. Dels bara för att vissa saker är bra att valpen kan, men också så att valpen lär sig att det lönar sig att samarbete med dig.

Men det jag tycker man pratas alldeles för lite om då det gäller träning/uppfostran av valp, är olika kravställningar.
För eller senare i din hunds liv kommer ni hamna i situationer där du måste ställa ett krav på din hund. Det kan handla om ett plötsligt hundmöte som går fel, om ett allvarligt veterinärbesök, eller andra vardagliga situationer där det du ”lärt” valpen med inlärning helt enkelt inte räcker till.

Tänk dig tio veckors valpen som du för första gången faktiskt måste hålla i. Kanske för att lägga om ett sår, för att ta bort en fästing, eller någon annan orsak.
Då är det inte alls osannolikt att valpen i denna för valpen kravfyllda hantering – ”jag måste vara still”- faktiskt börjar bita dig, protestera, och är allmänt jävlig.
Om du inte redan då lär valpen att det finns ”vissa måsten” i livet, och istället går runt dessa problem med klassisk inlärning/belöning, då finns faror.

Denna valp blir äldre, och snart en vuxen hund. Plötsligt en dag måste du av olika orsaker göra det du ”rundade” när hunden var valp – Kravställning.
Den vuxna hunden som aldrig varit med om detta kommer då agera precis likadant som jag beskrev ovan att valpen gör. Skillnaden är nu bara att hunden är stor, att det inte längre är en protesterande valp som bits, utan en vuxen hund som bits med större skador som följd.

Många som kontaktar mig med hundar som har stora problem missade just detta med kravställning med den unga hunden. Nu när hunden är stor, och protesterar precis på samma sätt som en valp naturligt gör, då hotas den vuxna hunden av avlivning.

Jag har många gånger kritiserat många valpkurser. Inte för det man gör på valpkurserna, utan mer för det man inte gör.
På en valpkurs lär hundägaren och valpen sig många saker, ex vis grunder i –
inkallning, inlärning, socialisering med mera (detta är bra), men jag anser att man både gör det alldeles för enkelt för sig, lurar valpar och valpägare, när man helt enkelt duckar för kravställning. Många gånger blir det bara ett godismatande där en godisbit och positiv inlärning gör att man slipper ställa krav. Detta anser jag måste förändras, och jag anser dessutom att detta – ”duckar för kravställning” – många gånger skapar de problemhundar vi har relativt mycket av.

Vilken typ av kravställning kan man då lägga in i dessa valpkurser?

Exempelvis då alla hundägare sätter sig i en ring för att fika. Istället för att på olika sätt försöka avleda/locka till sig valpen/lära valpen att vara lugn vid ägarens sida, menar jag att man borde börja ställa krav på valpen. Kanske på samma sätt som jag gör då jag klipper klorna på mina hundar. Valpen ska ligga mellan mina ben en kort stund.
All kravställning ska vara anpassad efter den individ man tränar, och det ställer krav både på hundägare och inte minst instruktörer, men det är viktigt anser jag.

Det är naturligt för oss föräldrar att ställa krav på våra barn – ta exempelvis vaccination av barnet. Visserligen lockar vi kanske med en glass efteråt, men kravställningen finns där. Vi håller hand, vi säger att det är ok att vara ledsen, men barnet måste ta sprutan – punkt!
Jag önskar att vi hade samma enkla sunda tänk då det gäller våra valpar.

Så, jag är inte kritisk till vad man gör med valpen, jag är bara lite kritisk till vad man ofta inte gör.


Bör jag leka med min hund så att den morrar och bits?

Jag startade mitt midsommarfirande på TV4 och Nyhetsmorgon, där jag bland annat pratade om hur man ska göra med hunden på midsommar, och sommaren överhuvudtaget.

Sedan åkte jag ut till mitt ställe på en ö, och bara njöt av lugnet. Självklart med massa hundar, bland annat med godingen ”Stella” på bilden nedan.

Jag håller just nu på med det sista till mina nya bok som kommer att släppas i november. Där har du möjlighet att få med en av dina bilder på din vovve om du så önskar. Håll koll på min Instagram @hundcoachen framöver så kommer mer info.

 

Bör jag leka med min hund så att den morrar och bits?

Hundar leker inte med dockor eller med bilar, det vet ju alla. Och frågan är om ”leken” vi kan göra med vår hund, eller som hundar gör med varandra, egentligen handlar om lek som vi ser på ”lek”, eller om det har ett viktigare syfte.
Utan tvekan gillar de flesta hundar det vi kallar ”lek”, och hundarna gillar när vi – husse eller matte – är med i leken.
Varje gån jag lägger ut en film eller bild på mina sociala medier där mina hundar leker med mig, morrar åt mig, biter i mig, så får jag kommentarer och frågor om detta verkligen är bra?

”Lek” för en hund är en aktivitet hunden mår bra av. I leken lär sig hunden och individen den leker med, att lära känna varandra, att bli bättre på att kommunicera med varandra. Min uppfattning är att detta är väldigt bra även för dig och din hund.

Men om hunden biter för hårt, vad gör jag då?
Då låter jag helt enkelt hunden märka att jag inte tycker detta är okej.
Om hunden morrar, vad gör jag då?
Morret i sig betyder inget alls. Kommer ljudet i samband med lek, morra tillbaka då och lär dig känna din hund ännu bättre.

Jag har ingen aning om vad ”tro’n” om att det skulle vara dåligt eller farligt att leka med sin hund kommer ifrån.

Mitt tips och råd är – Lek så mycket du orkar och vill med din hund 🙂


Smärta gör hunden aggressiv (?)

5 kommentarer till Smärta gör hunden aggressiv (?)

(Hunden på bilden har inget samband med texten i inlägget.)

Hund biter ägare då hunden ska tas ner från sängen, aldrig annars.
Hund morrar åt barn, aldrig mot vuxna.
Hund är aggressiv vid hundmöten, aldrig annars.
Hund är sur när den i sovkorgen, aldrig annars.

och så vidare…….

 

Att hunden har ont någonstans kan mycket väl göra att hunden i vissa situationer kan verka aggressiv, men den tro som jag tycker blir vanligare och vanligare – att alla aggressiva beteenden beror på att hunden inte mår bra – är fel.
Tvärtom menar jag till och med att det sällan beror på just detta.

Om en hund har ont någonstans, då har den sannolikt ont vid andra tillfällen också. Den har väl inte bara ont vid hundmöten, eller då den sover i min säng, eller vad det nu kan vara.

Smärta kan skapa aggressivitet, visst. Men det visar sig även i vardagliga situationer i så fall.

Låt oss säga att LillaNymo brutit en tå.
Då ser jag på hela hunden hela tiden att något är fel. Hon leker inte med bollar som tidigare, hon vill inte brottas med mig som tidigare, och så vidare.
Jag tittar henne i öron och mun, ingen reaktion, jag känner över svans och rygg, ingen reaktion. Men när jag klämmer henne på den brutna tån, då morrar hon till och nafsar mot min hand.
Smärta kan skapa aggressivitet, absolut.

Men om en hund är precis lika go och glad som vanligt, men visar exempelvis aggressivitet vid hundmöten endast – Då har det knappast med smärta att göra.

Om en hund låter mig känna och klämma på tassar och klor utan problem, men biter ifrån sig när jag ska klippa samma klo, då har det knappast med smärta att göra.

Dit jag vill komma är att ”hunden säkert har ont någonstans” ofta används slarvigt och inte helt genomtänkt.

 

Missa inte mig och mina vovvar på midsommarafton. Vid 0940 cirka, kliver vi in i Nyhetsmorgon på TV4


Hundar är helt prestigelösa.

1 kommentar till Hundar är helt prestigelösa.

Söndag, och redan på måndag har jag spännande aktiviteter att göra. Bland annat ett spännande möte som ska bli hur kul som helst.

I helgen har jag myst med hundarna, skrivit lite till material till min kommande bok, badat och sovit.

Just nu sitter jag på min brygga med datorn, och ungarna sitter och metar. Kan inte bli bättre sommarkänsla än så.

Jag funderar på det här med hundar mest hela tiden. Det jag fastnat för just nu är detta varför jag är så förälskad i hundar?
Vad är det med hundar som jag blir så attraherad av?

Jag har kommit fram till följande –

-Hundar är helt prestigelösa.
-Hundar kommunicerar inte detaljer, bara enkla ramar.
-Hundar oroar sig aldrig för morgondagen.
-Hundar skulle vara lika lyckliga även om vi inte hade el, rinnande vatten, bilar eller annan lyx.
-Hundar ……… Fyll gärna på i kommentarerna nedan 🙂

 

Och du, glöm inte att följa mig på instagram @hundcoachen


SM för Riesenschnauzer (IGP)

Hela dagen idag har jag lagt på vovvar, Riesenschnauzer.

Idag var jag domare på IGP och SM för dessa alldeles fantastiska hundar. Jag dömde alla tre disciplinerna – Spår – Lydnad – Skydd.

Jag har alltid varit förtjust i denna ras, jag är inte mindre förtjust i dem efter idag. Det är rejäla hundar på många sätt, härliga brukshundar.

Tävlingen gick av stapeln på Norrköpings Bk, för övrigt en klubb där jag som väldigt ung startade i elitklass skydd för första gången en gång i tiden.

Fina vovvar, sportsliga hundförare, och härliga funktionärer och personal. Stort tack för att jag fick komma och kritisera samt beskriva era vovvar både på gott och ont.

På väg hem från Norrköping svängde vi ut till vår ö. Vi blir bara här ett dygn, men hundarna har redan badat någon timme.

Här ute på ön är det bara tystnad och ”var och en sköter sig själv” som gäller. Så skönt både för hundar och resten av flocken.

Nu börjar bastun bli varm, så nu blir det bastu och bad… brrr


Glöm inte detta med ”tysta dagar”.

 

 

Klicka på länken nedan.

https://www.youtube.com/watch?v=ffT0LGwbA0U&t=36s

 

Idag la jag ut min och Paccos första spårövning på youtube. Titta gärna 🙂
Prenumerera gärna på min youtubekanal, där finns en del filmer jag tycker är bra, och det kommer mera hela tiden.

Förutom att ta hand om mina vovvar går all tid dessa dagar åt till att färdigställa manus för min kommande bok. Den kommer i höst. Det ska bli väldigt kul. Det var ju några år sedan jag släppte en bok senast.

Jag har ju också varit ute en del och föreläst i stora delar av landet, med föreläsningen – ”Är du din hunds bästa vän”. Jag har några föreläsningar till inbokade under hösten, men redan i senhöst kommer jag med en ny föreläsning i ett annat viktigt ämne. Mer info om det senare och längre fram.

Jag vill också passa på att verkligen påminna dig om ”tysta dagar” där du bara kommunicerar med din hund genom att röra vid den och genom att använda ditt kroppsspråk och mimik. Prova detta en dag så ska du se vad intressant och spännande din hund kommer att tycka att du är…

Ha en fin kväll