Ännu en död hund!

http://vk.se/Article.jsp?article=471581

Ja som sagt, ännu en död hund och en biten kille. Jag är inte insatt i fallet men för mig känns detta ändå vidrigt på många sätt.

Kjell ”hunddoktorn” Ström och jag har diskuterat detta ingående idag på vår bilresa genom Sverige. Varför ökar hundattackerna?

Vi vet inte varför (så klart), men vi kan spekulera som alla andra.

För det första så är vi övertygade om att man anmäler mer idag än tidigare. Sen vet vi inte………………………..?!

En gissning och spekulation vi har är ändå att vi tror att hundhållning och hunduppfostran blivit betydligt sämre.
Ju duktigare vi blivit på att träna våra hundar och lära dom det ena efter det andra, så tror vi båda att vi samtidigt har blivit sämre på ordning och reda samt uppfostra våra hundar.

Om man tittar på den mätbara statistik vi har (tester/MH/ med mera) så verkar det som om våra hundar blivit bättre/snällare, men samtidigt ökar attackerna….?

Idag träffade vi en jättetrevlig tjej med hennes urtrevliga hund. Hon hade stora problem med sin hund och hon hade provat ”allt”. Ändå gick det bara utför.

Hon berättade att hon fått hjälp av hundpsykologer med mera. De ansåg att det var fel på fodret, att hunden hade vitaminbrist, att hunden skulle medicineras…….  Det gick helt enkelt inte att få bort på annat sätt.

Kjell och jag uppmanade henne att hämta hunden, men hon tvekade mycket och allvarligt. Vi övertygade henne till slut och in kommer en stor ”tokig” hund i nosgrimma och tajt koppel – Det hopplösa fallet utan medicin!

Jag arbetade med hunden 10 minuter inför en publik på kanske 50 personer och hundar. Vi etablerade en fin relation hunden och jag. Efter tio minuter gick hunden bland de andra hundarna med helt slackt koppel, utan grimma, och följde mig och min sida med lätt svansviftning. Till och med en Tysk jaktterrier angrepp denna hund i baken när den stod lugnt vid min sida.

Det var verkligen en supermysig och underbar hund på ALLA sätt 😉

Och denna hund ville ”experterna” medicinera frisk!!!!

Jag blir så ledsen över en sak som denna, så ledsen. Både Kjell och jag satt tyst en lång stund i bilen hem då vi funderade över detta. Vilken tragedi det finns för många hundar och hundägare.

Man provar till och med medicinering och foderbyte, istället för att vara schysst mot hunden och kommunicera så att hunden förstår.

Jag finner inte ord just nu över detta, över alla dessa hundattacker med mera. Jag blir så ledsen, stackars de som blir bitna, stackars dessa hundar. Djupt tragiskt!

27 svar på ”Ännu en död hund!”

  1. Det är så grymt tragiskt och det händer alltför ofta nu tycker jag.

    Härligt att hon fick hjälp med sin ”sjuka best” och jag antar att hon är dig evigt tacksam. Jag gick emot mina principer när det gäller strypkoppel och köpte igår ett till Bama. Vid vissa hundmöten så sköter han sig bra sen koppelbytet men ibland så blir han riktigt arg på mig och dessutom beter sig värre än tidigare.
    Har du, eller någon annan, något gott råd åt mig?

    Trevlig kväll

    1. Vilken är anledningen att du köpte ett stryp Tess? Om det är så att du är orolig att inte kunna hålla din hund om han blir knäpp eller kanske för glad vid hundmöten så tycker jag att du ska kolla upp det här:

      http://www.novadog.biz/page3.html

      Jag köpte ett sånt och började jobba stenhårt med kontakt och beteende vid möten, funkar kanon. Behagligt för hunden också, det är viktigt att nämna. 🙂

      1. Det bältet är superbra! Jag har det som promenadsele när jag är ute med flocken. Rottis och Schäfern har varsitt. Det är viktigt att veta dock att det inte är ett träningsredskap, det är istället för halsband. Jag köpte det av den anledningen att jag såg på hundarna att sitter det något runt halsen så är det mkt stressande, vilket gör att om de drar och det stramar till så drar de ännu mer för att komma ifrån det som stramar.

      2. Skulle kanske lagt till att det kostar en del (450 kr), men det är utan tvekan värt vartenda öre. Halsbanden är förresten förpassade till en låda nu. 🙂

    2. Nu är inte jag Fredrik eller hundexpert, men har haft några hundar och har en nu. Enligt min erfarenhet blir hunden mer stressad av strypkoppel, nosgrimma har jag aldrig provat och kommer inte att göra heller!
      Mitt råd är att köpa det Cissi länkade om eller easy walk(anti drag sele) Du styr hunden med det och kan lätt parera hunden och detta utan att det på något sätt skadar hunden!

  2. Ett bättre ledarskap!
    Ett koppel ”dreserar” ju inte hunden,eller….!?!?
    DU måste agera på ett sådant sätt att hunden känner 100% förtroende för dej.
    Ett ”strypkoppel” KAN göra saken värre om det vill sej illa.

  3. Det kan även vara så att det är fler som skaffar hund som inte har en aning om hur man uppfostrar en hund eller socialiserar den på rätt sätt,helst då både med barn och handikappade,människor med annorlunda beteenden.Om alla gjorde det så kanske det skulle minska med barn som blir bitna,tyvärr så finns det alldeles för många hundar som morrar och visar tänderna åt barn och många av ägarna försvarar sig med att dom inte är vana med barn…

  4. Tycker allvarligt att du o Kjelle ska styra kosan hem till mig oxå 😉 Skämt o sido. Som någon tidigare skrev. Det skulle finnas fler som er. Medicinera bort??? Herregud :/

  5. En tanke som du inte nämnde är att vi kanske blivit sämre djurmänniskor med tiden. Förr i tiden hade ju alla människor kontakt med djur i mer eller mindre utsträckning. Nu för tiden måste man på vissa utbildningar ha krav på någon form av djurrelaterad praktik eller jobb då vi tappat kontakten med lantbrukskulturen. Jag har träffat barn som inte vet att mjölk kommer från kor och hört småbarnsföräldrar ställa de mest dumma frågorna man kan tänka som om djur å deras barns vägnar då barnen aldrig sett något annat än hund och katt.

    Hur hänger det ihop med hundattacker? Jo, eftersom vi kanske har mindre kontakt och erfarenhet av hundar så är det lätt att ”förmänskliga” djuren och därmed ställa på tok för höga krav. Hörde om en hundvalp som lämnades tillbaka till uppfödaren efter 3 dagar då den kissade inne. Mina egna föräldrar har även de svårt då min pappa inte kan tolka min schäfer då han säger ”nej” samtidigt som han ”leker” eller ”eggar” hunden med fysisk kontakt och kroppsspråk. Mamma blir lika chockad varje gång hon träffar en hund och upptäcker att den LUKTAR hund (duh!).

    Har man för stora eller för orealistiska krav på hundar så kan ju två saker hända hundägarna.
    1. Pressen blir för stor. Samhället förväntar sig att hunden ska uppföra sig på ett visst sätt och pressen att klara av det blir för mycket. Man ”kraschar” lite och hunden får som resultat leva rövare.
    eller…
    2. Man förmänskligar hunden och börjar själv att ställa för höga krav – och då KAN man inte lära hunden vare sig lydnadsmoment eller uppfostran. Man har ribban så högt att hunden inte kan lyckas. Kan hunden inte lyckas så blir ju situationen eller problemet aldrig bättre. Har man då en hund som kanske blir rabiat vid hundmöten eller kanske inte tycker om barn, jo då kan det hända grejer. Har man dessutom för höga förväntningar eller föreställningar om hunden, så kan olyckor hända även pga. det, t.ex. genom att lämna hundar och barn tillsammans eller en ovan hund med katt. Saker och ting händer utanför ägarens kontroll.

    Ett tredje alternativ är ju man helt enkelt inte har så bra kunskap eller någon tidigare erfarenhet av hund och sedan köper en utan att förstå vad man ger sig in på. Man förstår inte hur mycket arbete, slit, pengar samt hur stort engagemang som det krävs. Lägger man därtill på samhällets krav och förväntningar så vet man inte vad man ska göra och har man ingen att få hjälp av så kan man göra en mängd olika fel som både kan skapa och förvärra problem hos hunden (t.ex. stress, rädsla, aggression etc.).

  6. Ja det finns även många föräldrar som tror att hundar kan behandlas hur som helst,man måste lära barn och hund hur man umgås på ett bra sätt.Mamma hade en Sankt bernard som alla trodde var som Båtsman så dom kom fram och trodde att dom kunde krama henne och hon var inte så förtjust i okända.Fick även höra av min kompis att när dom var på camping med sina Golden så gick det förbi föräldrar och lyfte in barnen till hundarna i hagen utanför vagnen,då kan man ju förstå om det händer olyckor alla hundar är ju inte säkra.

  7. Men så trött jag blir på er alla hundägare som låter era hundar springa lösa vind för våg. Varför? Visst är min hund oxå lös men inte får han springa runt hur som helst. Naturligtvis kopplas han eller kallas in till fot om vi möter någon människa eller hund. Fungerar inte det, ja då är det koppel som gäller. Är det så svårt.
    Så mycket enklare det skulle bli om alla tog ansvar för sin egen hund.

  8. Du funderar på varför det blivit mer ”attacker!”
    Skojar du?????
    Du har ju svaret i den hjälp som hunden fått innan du hjälpte hunden o matte.
    Galningar som inte kan hund, som förmänskligar hundar och tror att bland annat foder kan göra underverk.
    Du har ju svaret där, för dålig utbildning och för stor tilltro för kvacksalvare som kallar sig ”hundpsykologer, humbug!!!!/
    Sture

  9. Hej jag heter Joanna är är 23 år.
    När jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppet hjärtat om mitt liv med diagnosen och allt vad det innebär för att folk ska få mer förståelse och insikt för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder.
    Så besök gärna min blogg:)
    kram

    1. Tack Joanna! För att du skriver om aspergers syndrom. Jag ska verkligen gå in och läsa din blogg. Arbetar med personer med funktionshinder. Vet för lite om asperger så ska bli kul att läsa. Ha det så bra
      Kram

  10. Hejsan
    Håller med om att det finns många kvacksalvare som kallar sig hundinstruktörer.
    Och dom lär ut sina metoder.
    Vi fick ta hjälp av Kjelle Ström till slut.Han är guld värd.
    Och nu jobbar vi efter Kjelles råd,funkar jättebra.

  11. Jag stog och funderade på att gå fram och prata med dig ang min hund på hundens dag i Götene. Har samma problem som denna tjej. Ångrar nu djupt att jag inte gjorde det!!!!!!!
    Och föreläsningen missade jag!! Ja ja det går väl fler tåg. Fick en massa råd av andra så jag provar det…..

  12. Mentalt är jag fortfarande inne i vårt ”fall” som egentligen bara är en liten, liten del i det stora hela och jag relaterar hela tiden till det när jag läser om attackerande hundar. Här är i alla fall min egen erfarenhet är att polisanmälningar inte tas på allvar.

    Vi har träffat många hundar som visar aggressivitet på våra promenader men jag har aldrig skrämts så mycket av en hund som ägaren bundit fast runt en lyktstolpe när vi passerade eftersom den var ”oxtokig”. För första gången tänkte jag tanken att polisanmäla men jag gjorde aldrig det. Nu, i efterhand, fick jag veta att just den hunden hade många anmälningar på sig som hade lagts ner och även om jag hade anmält, hade det inte gjort någon skillnad.

    Bara någon vecka efteråt var samma hund bunden på samma sätt när min dotter passerade med vår hund. Den gången brast halskedjan på den aggressiva hunden och den rusade fram till vår hund (som aldrig förstod vad som hände) och bet ihjäl honom i ett hugg, helt oprovocerat.

    När jag fick veta om alla dessa anmälningar som hade lagts ner, kändes det förstås bittert. Det är fruktansvärt att mista en hund på det här sättet och jag tror aldrig att vi kommer över det här; att vi har ”fastnat” i det och vi får se om händelsen har gett oss några ”men” då det gäller vår nya valp.

    Polisen hade i alla fall den attackerande hunden i sitt förvar i 6 veckor innan beslut togs om avlivning. Jag vet att mentaltest gjordes ganska tidigt efter händelsen men jag vet inte varför det tog så lång tid för ett beslut. Kanske är det fler tester som görs? Jag får i alla fall känslan att den här hunden kollades för att ge den en chans under den här tiden men kanske har jag fel?

  13. Tror att en stor del hundägare har missuppfattat träning och fostran och tror att det är samma sak. Därför blir det helt snett. Hundarna blir förvirrade och vet inte hur de ska beté sig. De måste ofta ta på sig ledarrollen ty det finns ingen annan som har den och de gör det på det sätt de finner bäst. Vilket inte är förenligt med hur samhället tycker det ska ske.
    Även s.k. instruktörer, med fina diplom och dyl. glömmer fostran-biten.
    Har talat med massor av hundägare som bara talar om träning och trix, när det kommer till frågan om fostran står de som frågetecken.

    Igår var jag f.ö. ute med min Schäfer på skogsprom, i lina och sele, han var delvis lös också. Vi träffar hundar i skogen och när vi sen kommer till bebyggelse igen kommer tre stycken små lösa lurvingar skällande efter oss. Ägarna ropar men deras hundar lyssnar inte. Jag sätter min pojke och ber honom sitta kvar. (Fungerar klockrent, tack vare sittövn. som Fredrik tipsat om och som jag utvecklat) väntar på det sättet tills ägarna kommit ifatt hundarna och lyckats koppla dem. Sen gick vi vidare.

    Det har vi uppnått med ömsedidig respekt, tillit, fostran och träning. Vi har roligt ihop och däremellan är det allvar. Eftersom vi har roligt, tror jag iallafall att hundarna också ser upp till mig och vill lyda när jag säger till.

    Tror att folk köper hundar och sen orkar de inte läsa på, de orkar inte forska i fakta, läsa om olika s.k. metoder prova/förkasta eller ta till sig, vilket som passar bäst. Instruktörer har en ”mall” de går efter, verkar det som och alla ska följa den.

  14. Hmm, jag har en idé bara sådär ”Out of the blue”: Om alla använde sele på sina hundar, så skulle ingen lockas att rycka i kopplen. Då skulle hundägare ”tvingas” att använda kroppsspråk och signaler som hundar förstår. Det är mkt svårt att rycka i en sele.
    Bara en förflugen tanke….

  15. Jag är visserligen lite efter med det här inlägget, men tänkte på det här idag och jag tror att det kanske har något att göra med att man förr i tiden använde väldigt hårda och grymma metoder mot hundar,
    Folket i Sverige förstod till slut att metoderna var grymma, och istället blev vi för snälla och vågade inte använda tillräckligt hårda metoder som hundarna egentligen behöver och mår bra av.
    Tror det är många som är rädda att dom ska vara för hårda mot sina hundar och därför blir det knas när hundarna blivit stora.

  16. Någon väsentlig procent måste inkludera de som enbart verkar ha hund som ett verktyg för respekt. Har mött en liten kille med en rottweiler som inte ville att någon skulle klappa den därför att det inte hjälpte honom att göra den aggressiv mot okända. Sedan finns det kids som springer runt och rånar folk med sin hund som vapen (jadå). Även vuxna som man ser är öppet våldsamma mot hunden när den inte lyder, ofta är den av modell större.

    Detta är, tror jag, ett resultat av ett hårdare klimat (inte väder alltså) blandat med okunnighet.

    1. Kommentar till David: Fruktansvärt! Det är detta klientel som borde uppmärksammas och anmälas. De ska inte ha hundar!

  17. Hej
    Lite nyfiken på vad du jobbade med på dessa tio minuter !?vad exakt
    Anser du gjorde att denna vovve snabbt blev så glad ?

Kommentarer inaktiverade.