Ledarskap – Det är ta mig f-n en fin sak!

Längtar till sommaren…… 🙂 På bilden ser ni världens näst bästa figurant Tommy, hunden Heidi och lilla Ice.
Kanske en blivande Hundcoach 🙂

 

Ledarskap – Det är ett fint ord. Oavsett vad eventuellt andra säger.

Ledarskap för mig innebär INTE att man förtrycker någon, det innebär INTE att man tvingar någon, det innebär INTE att någon är mindre värd, det innebär INTE att den eller dessa individer man leder inte har en egen uppfattning om saker och ting.

Att jag tycker ordet – Ledarskap – är fint och värdefullt innebär inte heller att jag på något sätt tror på den klassiska ”hackordningen”.

Jag tror på olika roller i en flock/familj –  ”Jag leder detta, du leder det där”.

Men i ett hundägande så gäller det att hunden väljer dig som ledare i de allra flesta situationer. Detta för att det ens ska vara möjligt att ha hund på ett bra sätt i vårt samhälle.
Ni kan ju tänka er vad som kan hända om en hund får leda exempelvis då en katt plötsligt dyker upp.

Jag skrev för några rader sedan – …att hunden väljer dig som ledare…. Och det är precis det som är viktigt att komma ihåg.
Du kan omöjligt ta ledarskap över en hund, i alla fall inte det positiva ledarskap jag pratar om och gillar.
Hunden kan bara i bästa fall, om du är duktig vill säga, välja dig som ledare.

”Husse/matte”, det här kan du bäst. Hur gör vi?  (ska hunden tänka)

Men även om samhället i stort och i smått kräver att vi har kontroll på våra hundar i vått och torrt så finns det situationer där hunden kan få leda.
Detta är oerhört viktigt, varje individ måste ibland få känna sig viktig och betydelsefull för att trivas.

Att hunden oxå får leda är alltså oerhört viktigt för ett bra ledarskap, för att hunden ska välja dig som ledare i viktiga situationer.
För hunden som saknar denna värdering så spelar det ingen roll när den får leda, bara den får leda.

Att låta hunden leda i en situation där ett litet barn lever rövare är farligt och direkt osmart.

Men att låta hunden leda i exempelvis ett lydnadspass, sökövning, skogspromenad med mera är fullt möjligt och bra.
Det finns en mängd olika situationer där hunden faktiskt får leda utan att det är några problem.
Det mår din hund bra av, likaså er relation.

 

9 svar på ”Ledarskap – Det är ta mig f-n en fin sak!”

  1. Jag tycker också att ledarskap är fint, bra och oerhört viktigt! Dessutom är det en roll som man inte kan tilldela sig. Någon annan måste ge rollen till den som skall vara ledare…

  2. Jag är oxå helt övertygad om att man inte kan leda (vara ledare över) någon mer än denne tillåter, oavsett om det handlar om djur, andra människor eller sig själv.

    Personligen ser jag oxå på ledarskap som något positivt, även om jag ser ”ledarskap” som något tämligen neutralt som begrepp sett. Min definition av ledarskap är ”Förmågan att få någon att göra det jag vill att denne ska göra”.
    Ur den definitionen tycker jag mig finna fyra praktiska moment/områden som måste till för att jag ska kunna leda någon.

    1. Målbild – För att få någon att göra det jag vill måste jag först veta vad jag vill att någon ska göra. Ju klarare målbild desto bättre chans för ett lyckat resultat.

    2. Kommunikation – För att någon ska veta vad jag vill måste jag kommunicera det på ett förståeligt sätt

    3. Motivation – När jag vet vad jag vill att någon ska göra och jag har lyckats kommunicerat det måste jag även motivera den som ska göra det så att denne vill/väljer att göra det.

    4. Utbildning – Det kan ju vara så att jag vet vad jag vill ha gjort, jag har framgångsrikt kommunicerat det och jag har lyckats motivera den som ska göra det på ett bra sätt, men den som ska göra det vet helt enkelt inte hur man gör. Då måste jag utbilda/lära denne någon hur/vad man ska göra.

    Genom att använda mig av dessa fyra moment när jag analyserar olika (mindre lyckade) (ledarskaps)situationer tycker jag det ger en bra indikation på inom vilket/vilka områden jag måste förbättra för att uppnå det resultat jag vill ha.

    Lite av mina tankar kring ledarskap…

    Mvh,
    Johan

    1. Jag håller med till 100% i det du skriver och jag tycker även att du uttryckte det väldigt bra.

      Enda ”invändningen” jag har, eller det jag skulle vilja lägga till i din text är att ledarskap är väldigt nyanserat.

      Det du skriver här ovan beskriver det yrkesmässiga ledarskapet på ett mycket bra sätt- tycker jag. Men i många andra grupper kan det istället handla om ”ramar” som är nödvändiga för harmonin skull. Då kan det istället handla om att visa vad man INTE vill att någon skall göra eller vad man inte vill skall hända medan allt annat som finns inom ”ramen” är fritt fram att göra som vill…

      Sen tycker jag att det finns en annan sort ledarskap. Ett ledarskap som sker i det omedvetna: Du har en individ som ”är som h*n är”. Den personen har ingen agenda – den vill inte få någon att göra något eller få någon att inte göra något, den ”sköter bara sitt”. Omgivningen tycker att individen i fråga är duktig, trevlig och klok så man börjar ”härma” individen – oftast på en omedveten nivå. För mig är det ledarskap – och det finaste av alla dessutom 😉 🙂

      1. Tack! 🙂

        Jag håller absolut med om att (tillämpad) ledarskap är väldigt nyanserat och komplext, men jag vet inte om själva definitionen är, eller behöver, vara det. För mig börjar nyanseringen och komplexiteten när de fyra momenten ska tillämpas i verkligheten. Bara att verkligen veta vad man vill kan ju vara nog så svårt ibland…

        Det här med ”ramar” tycker jag är ett jättebra exempel på den komplexitet som ligger i ledarskap när man går bort från själva definitionen och börjar tillämpar det i verkligheten. Personligen tror jag huvudanledningarna till att skapa ramar går att finna i moment 1 (målbild) och moment 3 (motivation).

        När det gäller ”Målbild” kan det mycket väl vara att just skapa harmoni i gruppen är det primära målet för ”ledaren”. Det kan ju oxå vara som så att ”ledaren” har flera parallella mål och för att uppnå dem alla skulle det kanske inte fungera att detaljstyra utan att skapa ramar är det mest effektiva sättet att få medlemmarna i gruppen att göra det jag vill att de ska göra.

        När det gäller ”motivation” kan det vara att vissa kräver, och kanske bör ha pga av högre detaljkompetens, mer frihet för att inte underprestera pga att de är omotiverade eller för att de kan göra samma sak bättre på ett annat sätt.

        När det gäller vad man INTE vill att någon ska göra så kan jag hålla med om att det blir lite luddigt med min definition. Jag resonerade som så att jag likställde att INTE göra ”B” med att göra ”A” (allt annat förrutom ”B”), men håller med om att det blir lite otydligt. Jag får nog ändra min definition av ledarskap till ”Förmågan att få någon att göra, eller inte göra, det jag vill att denne ska/inte ska göra”. 🙂

        Som sagt, komplext och nyanserat så det förslår, men jag tycker mig ändå alltid komma tillbaka till de fyra delmomenten och att orsakerna till ett lyckat eller misslyckat ledarskap alltid går att finna i dem.

        Mvh,
        Johan

        1. Ett rent nöje att läsa din kommentar 🙂

          Jag tycker inte heller att själva definitionen behöver vara så väldigt nyanserat och komplext, men det skadar inte att förtydliga hur komplext ledarskapet är i det verkliga livet – tillämpad ledarskap.

          Anledningen till att jag tycker det är att det finns väldigt många personer som har väldigt svårt att begripa sig på det sorts ledarskap som jag tror både du och jag diskuterar här (ja, ja… och en massa andra människor också, så klart 😉 )

          Men som sagt, jag håller med dig och är dessutom ”impad” av ditt sätt att formulera det 🙂

          1. Äsch… 😉

            Kan bara instämma! 🙂

            Sant, jag brukar oxå säga ”hellre övertydlig än otydlig” (även om det inte alltid lyckas i praktiken).
            Dock upplever jag inte att problematiken med begreppet och debatten om ”Ledarskap” är att det saknas komplexitet, snarare tvärtom. 🙂

            Min avsikt var därför att erbjuda ett alternativt synsätt på ledarskap som förhoppningsvis kan fungera som en relativt enkel och praktisk guide när man har problem med att få någon att göra, eller inte göra, något.

            Har jag t.ex. en tokmotiverad hund som ändå inte gör som jag vill är det nog ingen mening att öka motivationen, utan kanske mer effektivt att fokusera på kommunikationen. Känner jag mig säker på att jag lyckats kommunicera det jag vill till hunden är problemet troligtvis att hunden inte kan utföra momentet (t.ex. gå på lina), alltså är det utbildning jag bör fokusera på. 🙂

            Man behöver inte göra komplicerade saker mer komplicerade än vad de är… 😉

            Mvh,
            Johan

  3. ”GIlla”
    Min första tanke var – Detta borde min pappa läsa, han som var i hundvärlden på 70 och 80 talet! Han har en mycket gammal syn på ledarskap med hackordning och det gillar jag inte alls.

Kommentarer inaktiverade.