Vi måste vara rädda om den etiska gränsen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10834484.ab

Artikeln är gammal men dock intressant. Anmälan ledde inte någonstans. Den anmälde hävdade att taggarna på halsbandet var bortslipade.

 

Efter förra inlägget så har det blivit lite diskussion, vilket är bra, om ditt och datt.
Jag har även fått en del mejl i ärendet.

Här vill jag sätta ner foten, i alla fall min fot 🙂

Nu diskuterar jag inte CM eller annan metod eller hundexpert. Utan detta gäller bara rent allmänt. (dessutom tycker jag att CM gör mycket bra)

Sparkar, kickar, slag och så vidare är jag 100% emot. Och kommer alltid att vara.
Jag anser att man inte kan säga, jag sparkar inte hårt, slår inte hårt osv…..

Då kan man säga att el och tagghalsband och är okej, bara man inte rycker för hårt eller kör med för stark ström.

Jag har sett dressörer i världen som använde el, tagg, sparkar, slag på ”ett bra” sätt.
Dvs, använt det utan att hunden lidit på något sätt.
En liten svag ström som stimulerar hunden i någon fas, lätta ryck som hetsar hunden, slag och sparkar som mer är markeringar en bestraffningar.

Men det spelar ingen roll, inte för mig i alla fall.
Jag anser att man rent etiskt klivit över den gräns som är etiskt tillåtet om man använder sig av detta.
Det stör mig, jag blir arg!

Dessa saker handlar inte om att kommunicera, det handlar bara om att styra och därmed basta!

Ström, taggar i halsen, spark eller slag…… en hund förstår inte detta alls utan uppfattar det endast som ett obehag. Och därefter kommer reaktioner av olika slag.
Sen måste man komma ihåg att det finns alltid undantag till regeln.

Sen kan man då påstå att vissas ”sparkar” inte är tuffare eller hårdare än när jag puttar till hunden med ett par fingrar i sidan, men då är man ute och cyklar tycker jag.

Tänk dig att du är på ett dop. Du har med dig din 4 åriga son som börjar stöka under gudstjänsten.
Du tar tag, inte hårt men bestämt, i axeln för att på så sätt markera att barnet ska vara tyst.

Skulle du då kunna tänka dig att ”kicka” till barnet istället?
Du sparkar ju inte hårdare än vad du tar i axeln!

Använd inte era fötter mot hunden, eller något annat av ovanstående negativa saker då jag ser på i alla fall.
Då blir jag arg, det kan jag lova.
De vet dom som gjort detta framför mig.

Ett hyfsat tråkigt inlägg, det vet jag 🙂

Men jag är rädd om vår Svenska syn på hundar, riktigt rädd om den. Det är den som gjort oss så pass framgångsrik som vi ändå är på hund.

Nu börjar det närma sig fredagsmyyyyyyyys!

Ha en underbar kväll, kanske hörs vi lite senare ikväll 🙂

 

49 svar på ”Vi måste vara rädda om den etiska gränsen.”

  1. Du blandar ihop hundpsykologi med humanpsykologi då du jämför barn och hund…stort misstag, många gör det tyvärr. Tror du även att en hund inte förstår då en i flocken tillrättarvisar med en stöt, knuff, nafs, bett??
    Det är inte misshandel att tillrättavisa hunden på hundars vis. allt har att göra med tajmning, rätt energi på tillrättavisningen kontra energin på hunden vid tillfället. Problemet ligger hos ägaren som kanske bedömmer situationen fel och använder sig av allt för tuff tillrättavisning och det är dom som man lägger märke till och så sprids negativitet om metoden. Jag har även sett att om man hela tiden ger godis ofta, då menar jag hela tiden som en tränare visat, så får man en hund som hela tiden förväntar sig nåt tex vid ”fotgång”. Hennes hund kunde inte gå avslappnat utan gick hela tiden med viftande svans och en liten anspänning i kroppen av förväntan. Vilken hund i normalt tillstånd i flock går på det viset. Det skapar en stress i långa loppet. På en promenad ska hunden kunna gå helt avslappnad. Det finns mycket att säga om ämnet hund. Ta lite av alla metoder och prova dig fram. Förkasta inte det som fungerar (inte våld givetvis, för det funkar inte lika).

    1. Är ämnet psykologi indelad i human- och hundpsykologi nuförtiden? Jag trodde att det var psykologi och etologi…

        1. Ojoj, de avancerar…från diplomerade till certifierade. Nåja, certifikat låter väl finare än diplom eller? 🙂

      1. Hundpsykologi™ är ju en säljbar term, men likt andra misslyckanden tenderar saker att byta benämningar (som om det gör någon skillnad). Exempelvis:

        – Svenska skolsystemet har ändrats flest gånger i hela världen och varje gång har man bytt ut betygssystemet.

        – Vanför har över tid blivit invalid som sedan byttes till handikappad för att sedan övergå till rörelsehämmad osv.

        Hundpsykolog tyckes mig övergå alltmer till termen problemhundskonsult. Varför inte hoppa över några steg i benämningsutvecklingen och kalla sig trångsynt, girig eller okunnig på en gång?

    2. Om det är någon som förespråkar tillrättavisningar, skillnad mellan lydnad och uppfostran, inte bli beroende av godis, ta lärdom av hur hundar är mellan varandra osv. så är det tamejfan Fredde. Och alla jämförelser med barn eller andra människor (individer) så är det ett bra sätt att få tröga människor… att förstå något eller att se det absurda i hur folk ofta beter sig mot sina hundar.

      1. Men F vad är skillnaden på, att rycka i det förb****ade kopplet med stryphalsband hela tiden och att ge hunden en putt med knät?
        (Pratar brukshundsstorlek nu)
        Tycker detta ryck/FOT är lika illa.
        Är det den enda metoden som duger att uppfostra hundar/korrigera ett felaktigt inlärt beteende?

  2. NEJ USCH , skulle någon rekommendera detta till mig och min hund , då vill jag EJ vara hundägare mera : (
    Jag bara måste tro att det finnes andra vägar att gå än att använda dessa metoder eller så får man överlåta hunden till någon annan som kan slösa med tid o kärlek och vettiga uppfostringsmetoder …..
    Dessa personer ska inte vara hundägare förrens dom har tänkt ett varv till :/

  3. Jaa du Fredrik, du är verkligen klok som en bok:-). Jag håller med dig från första bokstav till sista. Det värmer långt in i hjärteroten när jag läser ditt inlägg.
    Alltså… allt levande ska ju behandlas med respekt, det är det enda sättet att få respekt tillbaks. Tänk vilken underbar värld vi skulle ha om alla levde efter det.
    Ha en riktigt trevlig fredagkväll.

  4. Helt klart håller jag med dej! Verkar inte som att folk läser vad du skriver ibland av vissa kommentarer att döma…

    Ha en bra helg alla två och fyrbenta 😉 😀

  5. Håller med Marie. Human- och hundpsykologi är inte i närheten av varandra. Kolla in hur en tik lär sina valpar, hur en alfavarg (i alla fall ett hunddjur) håller ordning i flocken. Lätt att dra allt över en kam. Men jag håller oxå med Marie om att våld ABSOLUT inte får förekomma. Men som jag anser det så är inte en lätt knuff med foten eller handen nån större skillnad. Huvudsaken är att den kommer vid rätt tillfälle och i rätt styrka, dvs inte ett slag. Du kan faktiskt använda händerna får hårt oxå. Så då ska man igentligen inte ens ta i sin hund om man gör en träning framför dig – eller har jag fattat fel??? Vem är det som avgör om man använder för hårda metoder?? För mig är det när en hund är så kuvad och slagrädd att omgivningen märker det. Då är man en USEL hundägare. En stöt med hand, fot eller koppel gör för mig ingen skillnad.

    Tycker det är roligt att följa dina inlägg, för ju mer jag läser om dina åsikter desto mer inser jag att vi ser olika på många punkter. Där har även Marie en bra åsikt – ta det som är bra från alla du möter och gör det till ditt. Hundar är individer men ett flockdjur som måste veta sin plats.

  6. Jag tycker dock att det är intressant att läsa hur vissa förespråkare av de mer ”hårda” slaget, säger att det mer ”respektfulla” metoderna är försvenskat osv. Men i vissa länder är det helt ok, att slå sin kärring, stena kvinnor för otrohet osv. är det ok i Sverige också då? För att man ska hålla kvinnorna på plats?

  7. ´Fruktansvärt att slå djur och barn. Men att alltid jämföra hund och barn. Njaaa…. En hund är ett djur och mår bäst (tror jag) att få vara ett djur.

    1. ja, det håller jag med om. Men ett barn förstår sig garanterat bättre på el än vad än hund gör!

      1. Här tror jag att du är ute och cyklar eller hade otur när du tänkte… Varför tror du att ett barn skulle förstå sig garanterat bättre på el än vad en hund gör!!!????

        1. Händer ju att barn hoppar upp på tåg för att testa och dör av det!
          Idag finns ju tack och lov säkra eluttag, men för skedde det ju massa olyckor av nyfikna barn, kolla vad som händer om man stoppar in spikarna här som mamma och pappa sa att man inte får göra, eller leka med elden bara för att man inte får!

          En hund skulle ju inte välja att leka med el dem försöker undvika det, men människor har använt det för att ”tämja” hunden lydig. Tagg hals band fattar jag inte varför man använder, gillar inte ens strypkoppel. Av hundar i min närhet eller hundar som jag haft blir det flesta mera dragiga av att ha stryphalsband, ju mer det drar åt ju mer drar hunden! Alla har jag bytt på eller låtit nära provat, sele eller halsband med halvstryp, genast märks ju en skillnad på hunden.

        2. Jag som trodde det handla om el. Slag på barn och djur gör lika stor skada. Bägge är fortfarande lojala till personen som slå. Men bägge. Gör allt för att slippa slagen igen. När dem brytik sig ur det finns det risk att både hunden och barnet blir argsinta för att skydda sig själva. Ingen av dem tar det bättre än den andra

  8. Synd att ni reagerar så. Säger man hundpsykologi förstår folk, inte alla som vet vad etologi är 😉 Jag håller med Fredrik fullständigt i hans inlägg dessutom, han är en förebild. Det man petar till hunden i exakt rätt ögonblick behöver inte alls vara kraftfullt, missuppfatta mig inte. Det kan även räcka med en blick och anspänning i kroppen med ett, om man nu måste, tydligt nej eller ett ljud om man vill det. Jag förespråkar en lugnt, mjukt, konsekvent hundhållning, om det behövs med avledning gör jag det, ibland med ett pet med två fingrar, godis osv. allt beroende på situation. Ledarskap och lydnad är inte samma sak men går väldigt hand i hand. Blanda bara inte ihop begreppen. Jag respekterar allas erfarenhet med hund och vi kan byta våra erfarenheter med varandra utan att döma ut människor, hjälp varandra istället. Tillsammans får vi fina hundar och hundförare. =D

  9. Ville bara tillägga i debatten att CM har gjort oändligt mycket för hundhållningen i USA,ett land där hundarna verkligen inte har det lätt.
    Hans grundfilosofi är harmoni,MOTION och att djuren ska få vara djur och inte bebisar instängda i ett hus 23 tim per dag.
    Att han i vissa fall använder stackel är när hunden har det hos sin ägare-för att det är tillåtet och vanligt i USA- men inget han själv rekommenderar,han har vanliga stryphalsband i nylon.
    Och-det är som i ridning-bettet blir aldrig skarpare än den hand som håller i tygeln!

  10. Glömde en sak. Har ni sett Nanny hur hon hjälper föräldrar med att uppfostra barn som har blivit lite svåra? Där talar hon tillrätta, är konsekvent och barnet får en tillrättavisning med att sitta på en speciell plats om barnet inte lyder sina föräldrar. Skulle man peta, sparka, knuffa barnet istället för att tala/förklara skulle man få ett förvirrat barn, att vara otydlig med hund blir hunden förvirrad, ni förstår säker vad jag menar =D

  11. Oj … själv vart jag utskälld en ggn i tiden när jag ”påpekade” en liten ”tåfjutt” för att få hunden att ”ligga kvar” … det gillades inte.

    Btw .. det med stackel, används av dina ”blå vita”-vänner, lite här och där för de har så ”driftsstarka hundar” så ”det behövs” 😉

    Tänk sedan på vem/vilka som bilden föreställer, så behöver du inte åka långt för att se dessa verktyg användas … eller, ja … de plockas bara fram när inga ”utomstående kan se” … tyvärr …

    1. Ska leta i arkivet, tror jag har exakt den bilden opixlad … törs du lägga ut den om jag hittar den?

      1. @Patrik . jag har själv denna bild opixlad och flera andra bilder i samma sammanhang.
        Det handlar inte om att jag inte törs, jag är inte ute efter att hänga någon person även om andra hundsiter ofta verkar ha det som målsättning.
        Jag vill försöka påverka från grunden, jag berdriver ingen totalt meningslös häxjakt.
        När det gäller mina ”polisvänner”…. vad vill du att jag ska svara där?
        Under de sex år jag arbetade tillsammans med polisen i skyddsträning så var en av mina främsta uppgifter att visa att även inom skyddsdressyr så är positiv förstärkning det mest framgångsrika. Även skydd är en form av ”cirkuskonst”.

  12. Dessutom vill jag påminna dig Patrik och alla andra som inte riktigt verkar ta mig på allvar att jag är en av de domare som faktiskt fått en tävlande avstängd ett helt år pga dålig hantering av hunden.
    Tro mig….. jag blev inte så populär bland mina domarkollegor eller tävlingskonkurrenter.
    Så när det gäller mod i dessa sammanhang……… så känner jag mig inte direkt träffad.

    1. Kul med domare som står upp för vad som är rätt trots de konsekvenser som man får på köpet.

      Var det den snubben vars hund inte lydde under en skyddstävling och att ägaren då, i ren frustration, dängde till hunden i huvudet med kopplet trots att domaren varnat den frustrerade ägaren att gå fram och lugnt koppla hunden? Har dock för mig att den här personen stängdes av från all tävling och alla andra SBK-aktiviteter i två år, så kanske helt olika fall…

  13. Kan lova att jag tar dig på allvar, annars hade jag inte brytt mig om att läsa och skriva här.
    Förespråkar på inget vis våld mot varken djur eller barn.

    Man slår aldrig in lydnad hos varken barn eller hund…

    Men om din unge /hund Går amok så kommer man till en gräns där man måste ”Hålla fast unge/ markera ordentligt för hund ” Nu räcker det!!!

    Jag kan knuffa till min hund i sidled, när han inte lyssnar, då att det var något som fick honom att bita när han kom till mig.(tålde inte närhet eller hantering)
    Har puttat/knuffat på honom och nu vet han, att han inte behöver bita vid närkontakt.
    Men att slå…Inte i min värld….

  14. Även om jag håller med om ditt slutgiltiga ställningstagande, Fredrik, så tycker ditt resonemang på vägen dit har en del brister. Du brukar ju alltid säga att du tycker att ”alla sätt och metoder är bra så länge de fungerar och inte skadar hunden.”

    Tycker der blir en väldigt luddig gränsdragning om man säger att putta, knuffa eller nypa (hypotetiska exempel) skulle vara mer kommunikativa, lättförståeliga eller mer etiska än en lätt spark i sidan för att få hundens uppmärksamhet. Och tänk om hundägaren har en dålig rygg, är det då bättre att dra i kopplet än att sparka lite löst med ena foten? Vad är mer lättförståeligt? Vad är mer skadligt för hunden?

    Som sagt, jag tycker heller inte om sparkar, slag och ännu värre saker så som eldressyr, men ska det finnas en gräns bör den vara lite klarare än ”jag ogillar sparkar. punkt”.

    Om jag hamnar i ett läge där jag känner behov att tillrättavisa hunden, och vi förutsätter att jag agerar tidigt, lugnt och inte alltför hårt, är det viktiga om jag puffar eller sparkar? Eller är det viktigare att det fungerar, att hunden förstår och att jag följaktligen kan belöna hunden kort därefter med lek, godis eller dylikt? Jag tror inte hunden lägger någon större värdering vid att husse eller matte ”försöker säga något” genom att markera med fingrar i sidan eller en fot i sidan.

    Sedan kan man självklart använda argumentet att en spark i sidan är oetiskt då den kan orsaka betydligt större skada än många andra sätt då hunden saknar revben längre bak på kroppen som skyddar inre organ m.m. Där har vi ett argument som fungerar som en klar gränsdragning, men att säga att putta med fingrar i sidan skulle vara bättre på andra sätt saknar jag en förklaring för.

    Men trots denna ”kritik” så håller jag med om det du säger, och jag tycker din parallell till barnet under gudstjänsten har en poäng, även om den självklart kunde varit lite klarare. Om du tänker på saken så skulle det i så fall understryka värdet av att ta tag i hunden snarare än att såväl putta som sparka i sidan. Att säga att det är tydligt att markera genom att fysiskt ta tag i hunden, så tror och tycker jag att du har helt rätt. Men om vi utgår ifrån det perspektivet så vore det lika dåligt att putta som sparka – du sparkar ju inte hårdare än du puttar hunden i sidan… då kommer man ju till frågan varför sparkar (även lätta sådana) klumpas ihop med el, stackel och slag, medan andra, liknande sätt slipper den grupperingen. Självklart ska ju det man gör med/mot hunden bottna i kommunikation och förståelse, men som sagt – gränsdragningen i detta fallet känns allt annat än glasklar. I alla fall för den här (relativt) unga nattugglan…

  15. Fredrik – du skriver såhär: ”Ström, taggar i halsen, spark eller slag…… en hund förstår inte detta alls utan uppfattar det endast som ett obehag. Och därefter kommer reaktioner av olika slag.
    Sen måste man komma ihåg att det finns alltid undantag till regeln.”

    Vilka är de undantagen då, menar du? Och kan du beskriva vilka reaktioner som förväntas i vilka situationer? Vad KAN det användas till för att få resultat hos en tänd hund i drift?

    Att det används (relativt frekvent) är, i mina ögon, en ”officiell hemlighet” och i de kretsarna har jag hört ganska nedlåtande kommentarer om ”brukskärringar som kör godismetoden har ingen aning om vad det innebär att träna en hund med dessa drifter”. Detta var en intern jargong kan jag tänka mig men ett cyniskt sätt att se på SBK. För ”kärringar” var inte specifikt ”kvinnor”, alltså.
    Så artikeln ovan må vara vinklad men den är inte desto mindre beskrivande. Sånt där förekommer, det är inte extremfall, men det är inget som de egentligen vill ska ”komma ut” då det blir ramaskri bland ”hundkramarna” och en massa negativ publicitet. För de som sysslar med detta verkar anse att ”hundkramarna” (de som tränar med positiv förstärkning osv) inte begriper något om hundens mentalitet eller drifter.

Kommentarer inaktiverade.