Valp ger sig på vuxen hund!

Foto – Eva-Lena Stridsman.    Hon sände denna fina bild till mig, apropå överinlärning 🙂

 

Jag får en hel del frågor om valpar och vuxna hundar.
Kanske beror det på att det är en vanlig tid att köpa valp på 🙂

Många är bekymrade över att den lilla valpen fullkomligt terroriserar den vuxna hunden. Och den vuxna hunden försöker komma undan, och säger inte ifrån tillräckligt.

Detta är mycket vanligt, men oxå mycket naturligt.
Här tror jag att vi måste passa oss lite för att säga att den stora hunden ”inte säger ifrån”.

Har du någon gång sett din hund visa någon som helst attityd mot annan hund någon gång?

Ja, med nästan 100% säkerhet har det skett någon gång, klart att den vuxna hunden även kan säga ifrån till valpen i så fall.
Men jag tror kanske vi misstolkar det en aning. Jag tror kanske att vi tycker det ser annorlunda ut mot vad det är många gånger.

Man behöver inte vara orolig för att detta till slut ska sluta illa, man behöver inte fundera över om den lilla hunden är mer ”dominant/starkare ledare”, man kan ta det lugnt för det går över.

Och tro mig….. när valpen vuxit till sig lite, då kommer den vuxna hunden att skruva åt tummskruvarna lite 🙂

Jag tycker så här – låt dom hållas, de klarar detta bättre utan vår inblandning.
Placera undan den äldre hunden då och då så att den får vara ifred.

Enkelt och smidigt, gör inte för stor grej av det 🙂
Det löser sig om några veckor………

 

Nu ska jag börja grundmåla min fasad på min tillbyggnad 🙂

12 svar på ”Valp ger sig på vuxen hund!”

  1. Jo, nog brukar det lösa sig..

    men jag är lite orolig. Jag föder upp kanintax och ska förhoppningsvis ha en kull till hösten och sedan behåller jag nog en valp. Min särbo har en lappsk vallhund/husky som är väldigt vaktig (mat, liggplats, ben och framför allt husse). Hon är en bra kompis till min hemmavarande taxtik men det har hänt att hon sagt ifrån rejält när min hund kommit för nära liggplatsen t ex. När hon träffar nya hundar är hon framåt och vill hälsa men vänder på en femöring och hugger. Speciellt valpar verkar hon vilja ”uppfostra” hårdhänt. Jag är orolig över att ett bett från henne förmodligen skulle döda en liten taxvalp. Vad göra….?

    Tack för en bra blogg!

    1. Trots att det skrivs typ det ordnar sig bara man låter hundarna vara så är det inte alltid så enkelt, speciellt inte för oss som har väldigt olika storlek på våra hundar.
      Stora kraftiga valpar som inte har den styrsel en vuxen hund har kan vara livsfarliga för en liten hundras oavsett om den lilla hunden är valp eller vuxen, och det krävs att man som ägare har full koll, har utrymme att dela på hundarna tidvis, träna dom i vad som är tillåtet eller ej.
      Olyckor händer ständigt där oerfarna ägare eller ägare som missar att ha koll råkar ut för att den lilla hunden blir ihjälklämd eller ihjälbiten, för en liten hund kan en tass över ryggen från en stor hund innebära att det går illa, en stor klumpig valp som leker med en liten hundras kan klämma ihjäl den, ett resursförsvar som går illa pga hundarnas olika storlek osv.
      Just sådant här läser vi inte så ofta om i media, det är tragiska olyckor i hemmet som gör mycket ont i själen och som man inte orkar gå ut med, men de händer ständigt.
      Förra året hade vi en unghund av mellanstor ras samtidigt med en mycket liten valp av en mindre ras, det var ett pusslande på olika sätt vill jag lova. I år har vi en mellanstor valp som ännu inte riktigt funkar med alla av de mindre hundarna, han är ännu en direkt livsfara för den minsta vuxna hunden.
      Men saker och ting går sakta framåt, men det är krävande att ha koll hela tiden, fix med olika utrymmen, träning av hundarna osv, men det krävs för att allt ska bli bra till slut när hundarna börjar bli vuxna och vi tvåbenta kan börja pusta ut en smula.
      Att säga att det ordnar sig utan att prata olika hundraser/hundstorlekar är att generalisera och nonchalera faran, så enkelt är det inte alltid, vi har ansvar för att de hundar vi skaffar får ett så bra liv som möjligt och att inte olyckor händer för lätt.
      Bra Kristina att du redan nu tänker till och har en medvetenhet om detta med tanke på de hundraser ni har tillsammans.

      1. Tack Elisabeth!

        Jo, jag tror nog att det blir till att träna, vara vaksam samt hålla hundarna åtskillda när vi inte kan passa dem. Trist när stora hunden är så trevlig men samtidigt inte går att lita på.

  2. Tror också att det är som du säger: man skall inte göra en för stor grej av det”

    Varför skulle inte 2 hundar kunna hantera att umgås med varandra? Om vi låter de lösa kommunikationsbiten för sig själva så borde det gå smärtfritt – på ett ”hundigt” sätt.

    Jag kanske har fel, men så tänker iaf jag 🙂

  3. Det är väldigt vanligt att människan lägger över sina egna känslor på djuren.
    Att ha en fyra årig blandis och skaffa en blandisvalp gick utmärkt. Vi delade hundarna när vi skulle vara hemifrån en längre stund så den ”gamle” fick egentid. Det slutade alltid. med att han hoppade över grinden och la sig hos valpen 😉 Trots att valpen idag är 3 år och lite större och kraftigare än den gamle lägger han sig omgående och ”ger” sig.

  4. Vi hade två valpar och en riktig alfahane. De busade och jagade varandra. De sprang rakt över hanen. Han reser sig upp och vrålar de bryr sig inte. Så håller det på. Tillslut tröttnar hanen reser sig upp och gör ett grymtande. Valparna gör direkt och lägger sig på var sitt ställe.

  5. Ha ha ha ….va e´det o´oroa sig över , e´ju presix som i våra människoliv. Vi tolererar mer av dom små när dom leker o´undersöker , men även vi säger ju stopp vid fara eller överaktiviteter. Klart att en vuxen hund med sund mentalitet gör samma….tolerans o´överseende till en viss nivå ….eller ?

  6. Jag har 4 hundar och äldast tiken är boss och säger ifrån bra på ungtikarna medans hanen på 3 år är mera lekfarbror och ”tål” mer terroresering…men när det väl gäller så går dom till äldsta tiken och gömmer sig 🙂 och alla sover ihop med…har alltid låtit vovvarna sköta det själv med ett stort öra med i leken…och ungvalpar ska enligt mig inte rusa runt och bli påsprungna av dom andra så sånt styr jag upp och dörren är öppen hela dagarna och jag hör och ser dom och tycker derans språk är intressant att kolla på…tänk om vi med bara kunde blänga till eller morra till, lyfta ett ögonbryn så stannade dom upp :)) Yanni som är äldst kan ge ”the evil eye” och alla bara dryper 🙂 och en äldre stabil hane är med guld värd att ha vid uppfostran av valp då jag tycker de är med toleranta än tikarna…det är bara min åsikt och syn på det hela…många valpar har bott här och alltid haft många vovvar och aldrig haft skador på nån…kanske tur…vad vet jag 🙂 och nu har jag två schäfrar , en rottistik och en amstafftikvalp…och en massa katter och 2 skäggisar 🙂 alla i fin harmoni med mig i spetsen…alltid 🙂

  7. Håller med om att det mesta fixar hundarna själva, men, jag har en schäfer tik som väger 30 kg och en blandras som väger 3,8 kg. Lite skillnad eller hur. Den stora är nu 4år och den lilla blir 2 i sep. Det har fungerat toppen hela tiden,de är bästa polare och ända gången jag behöver ha extra koll är när den stora blir lite för ivrig och vill slå tassarna på den lilla. Då får man stoppa upp lite,annars fungerar det jätte bra. Vi brukar oxå dra blickarna till oss när vi är ute och går..ser gulligt ut med storleks skillnaden.

  8. Min första hund Anja är 11 år nu och hon har varit GULD värd vid alla minna andra hundköp.
    Hon har alltid fått fria tassar att härja och tygla valparna som hon själv vill.
    Hon har haft 4 kullar valpar så hon vet vad hon gör!
    Världens bästa hund =) Älskar alla slags bebisar stora som små…. Hennes lugna och harmoniska perssonlighet är otrolig..

Kommentarer inaktiverade.