Vill du ha en sån relation?

Jag läser alltid era inlägg ni skriver på bloggen under kommentarsfältet.
Ibland lär jag mig enormt mycket, ibland blir jag arg över det jag läser, ibland blir jag frågande, ibland bekymmrad, sen tror jag faktiskt att en del personer älskar att reta mig.

Det sistnämnda – det går sällan, men det är kul att du försöker 🙂
Dessutom, då jag blir riktigt förbannad eller arg, då skriver jag aldrig något. Det är en regel jag har, och håller mig till.

Men jag kan bli lite beklämd då jag läser en del inlägg. Inte på grund av att man kritiserar mig, utan enbart för hundarnas skull.

Man kritiserar mig ibland för att jag tar i hundarna, att jag ställer krav på hundarna, att jag är hård mot hundarna, och så vidare.

Ungefär samma personer vill alltid oavsett problemets art arbeta bort beteendet/problemet med hjälp av shaping, belöningar, klicker med mera.
Alltså ren inlärning i den aspekten att hunden hela tiden ska välja att göra något mot en belöning, istället för att göra något ”för att jag säger så”.

Sen hänvisar man raljant och många gånger felaktigt till etologi, och etologins värld.

Någon tycker att det är vansinne och elakt att ex vis med fysisk kontakt och kroppsspråk visa en hund att det den gör just nu är fel.

Men menar verkligen du då att fysisk kontakt, alltså att röra vid hunden är elakt?
Om jag förstår det hela rätt så kan samma person klappa och leka med sin hund på ett fysiskt sätt, men så fort det kommer till det motsatta då menar man att det är elakt och att man får negativa bieffekter…..  (?)

Denna inställning uppfattar jag nästan som lite märklig.
Jag upprepar – det är okej att brotta ner sin hund då man leker, men det är inte okej att med mindre kraft peta till en hund då den gör något som inte är okej i flocken?

Om denna inställning inte handlar om att försvara en metod, utan att denna inställning är helt ärlig – då blir jag orolig för vederbörande.

Om vi då ska återgå till det fina ordet etologi – Läran om djurs beteenden.
Var någonstans mellan två hundar bygger en relation på belöning?
Var någonstans mellan två hundar är en relation helt utan fysisk kontakt i både positiv och negativ mening?
Var någonstans inom djurvärlden anammar djuret ex vis shaping och aldrig fysisk kontakt?

Sen till nästa sak – Om man lär en hund saker med hjälp av belöningar, då kommer hunden alltid att behöva en belöning för att utföra.
I alla fall om det hunden ska göra inte är naturligt för hunden att göra i dessa situationer.

Ett ex –
Om jag lär min hund att gå fot, så kommer jag aldrig att kunna sluta med belöningar. Då kommer hunden att så småningom sluta att gå fot.
Ta Världsmästaren i lydnad. Be denne gå fot med sin hund rakt fram i fyra dagar utan att belöna.

Det kommer antagligen inte ens att fungera en halvtimme.
Hunden gör endast detta i byte av belöning!

 

Sen tar du en hund som aldrig blivit lärd något som inte är naturligt för hunden att göra.
Men relationen är fin, hunden ser upp till sin ägare, och de kommunicerar på ett bra sätt.
Be denna ägare gå fyra dagar rätt ut i skogen, utan kommando eller belöning…..
Kommer hunden att följa sin ägare?
Klart den gör!

Sen är jag den första som säger – allt är inte hugget i sten, man får ge och ta.

Men tänk dig en egen relation med en individ som hela tiden bygger på belöningar.
Din sambo gör inget utan belöning, du gör inget utan belöning.
Ett hyfsat fattigt förhållande anser jag.

Tänk dig en värld utan tillrättavisningar där det är förbjudet att säga – Nej, gör inte så.
-Det där gillar jag inte att du gör.  – Gör så här istället.
I min värld är detta en helt sjuk tanke om jag ska vara ärlig.

Och hur tror ni samhället skulle se ut?
Med största sannolikhet skulle medborgare börja värdera för eller emot – Ska jag köra för fort och slippa beröm, eller ska jag köra lagligt och få en blomma.

Skulle du verkligen vilja ha en sån relation?
Varför skulle då hunden vilja det?

 

Nä, är en del av det som skrivs här på bloggen på fullaste allvar, då blir jag faktiskt mer än bekymmrad.
Stackars hundar!

 

 

 

 

198 svar på ”Vill du ha en sån relation?”

  1. Personligen tror jag att problemen börjar då man inte inser att hunden är en hund.
    Många hundägare tilltro sina hundar om att kunna tänka och planera. Hunden har ingen fantasi den lever i nuet och gör bara det den får fördel av. Hunden fungerar bäst då den har regler att leva efter.

    1. Jag håller med samtidigt som jag inte håller med. 🙂
      Jag tror oxå det är viktigt att se hundar som hundar. Däremot köper jag inte att hundar inte tänker eller planerar…det är nog mer en kvarleva av det gamla synsättet att se på djur.

      Mvh,
      Johan

      1. Är inne på din linje Johan, att de inte planerar långt i framtiden kan vi alla skriva under på men oj vad uträknande de kan vara! 🙂
        Jag har en hund som utan specifika inlärningsmetoder har en förmåga att ta initiativ och testar saker hela tiden och det är så kul! Man får sig en del goda skratt 🙂
        Blir det fel så kickar jag bara till lite så lär han sig……… SKÄMTA!

        Men håller till 100% med om att många hundar inte får vara hundar och jag tror också det brister där många gånger.

  2. Nu blir det svårt att förklara men ska försöka.
    Det du säger om belöning, köper jag delvis.
    Men att en hund som belönas för en inlärning, slutar inte om belöningen uteblir.
    Har använt det på min hund, som vägrade lyssna.
    Belöningen (en godis) gjorde att godisen blev viktigare än att anfalla andra hundar eller stormskälla på dom.
    Naturligtvis tillrättavisade jag honom, när han gjorde fel, men fick bättre kontakt med godisfjäsket.
    När han lärt in att inte bry sig om andra hundar, valde jag godis med beröm ibland och bara beröm ibland.
    Nu räcker ett ”bra” och en klapp, men han har inte slutat uppföra sig vid hundmöten, fast att godiset numera är utsatt.

  3. Men tänk dig en egen relation med en individ som hela tiden bygger på belöningar.
    Din sambo gör inget utan belöning, du gör inget utan belöning.
    Ett hyfsat fattigt förhållande anser jag.

    Underbart beskrivet och kan MKT väl tänka mig många sånna förhållanden…och de spricker lika fort =)

    tror dock tyvärr det alltid kommer finns de som tänker så, ända tills det går riktigt illa med någon hund som alltid ser ”sina egna” belöningar som de bästa, då spelar det ingen roll =(

      1. Ser inte det som belöning, det ser jag som kontakt.
        Eftersom jag säger nej och korrigerar (tar tag i honom ) när han gör fel, säger jag bra om han gör rätt.
        Beröm är inte samma sak, som belöning.
        (tycker jag alltså) 🙂

        1. Jag håller allt med My… klappar och beröm är också belöning. En av de bästa belöningarna enligt min ena hund, den andra är matmonster, så där är det godis som gäller. 😀

          1. Vad håller du inte med om, klappar och beröm eller godis? Hon sa ju precis att det ena passade en hund men inte den andra?

            Gizmo vill inte heller alltid bli klappad när han gjort något bra men muntligt beröm, godis eller lek gillar han 🙂

            Klart det handlar om individer 🙂

          2. Och Patrik du körde ju på den ”hårda” metoden förr så du kanske ”duttade” för mycket på den hund som inte gillade klappar?

          3. Jeanette, den hunden kunde du inte ens höja rösten åt, för då pinka han på sig 😉

            Dvs, han kördes väldigt mjukt, men gillade inte ”sociala belöningar” (eller han såg inte de som beröm/belöningar)

        2. Men Patrik, allt har ett undantag, varför ens påpeka att en av fyra inte gillade ?
          Snittet blir ju ”gilla” !!!
          Blir så satans trött på detta dravel !!!

          1. därför att många tycker: ”De bästa belöningarna är de sociala belöningarna”.

            Sociala belöningar i all ära, men de tenderar till att ha ett lågt värde hos hunden.

            Det viktigaste är att se till att HUNDEN (individen) ser det man ger som belöning, oavsett om det är en klapp, en godis (alla hundar ser inte det som belöning heller) etc.

            man kan se det så här. Om jag belönar men kommer inte framåt, det blir inte bättre, då har jag fel belöning och behöver inte på något annat att belöna med.

            Detsamma gäller fysiska tillrättavisningar/korrigeringar. Försvinner inte beteendet, behöver jag förändra tillrättavisningen/korrigeringen så den ”verkligen tar”

  4. Bra skrivet! Mycket. Som vanligt

    Du du sa valpar slutar bitas 😉
    När fan då
    Jag ser inte de så farligt, men gubben gör
    visst är inte okej
    men hon gör det för att få uppmärksamhet, även när hon behöver gå ut
    Säger man nej blir hon skit sur
    Jag vet ju när det är för att hon vill ut men tar inte ut henne för ens hon slutar eftersom jag inte vill hon ska hoppa och nafsa för att få som hon vill även om hon klart ska få komma ut
    Men de andra gångerna då?
    Tyvärr brukar det sluta med att jag får ner henne, antingen via avledning och hon lägger sig självmant annars får jag ju själv lägga ner henne. Och då blir det att lugna henne med kel på magen
    men blir ju fel ändå för hon får ju ut det hon vill av att bete sig illa

    Vad ska jag prova ist?
    Hon attackerar mig inte på promenaderna längre iaf 😉
    Hoppas någon har några idéer.

  5. citerar: ”Sen till nästa sak – Om man lär en hund saker med hjälp av belöningar, då kommer hunden alltid att behöva en belöning för att utföra.
    I alla fall om det hunden ska göra inte är naturligt för hunden att göra i dessa situationer.”

    Vet du Fredde, det omvända gäller också. Lär du en hund genom ”fysiska tillrättavisningar”, där tillrättavisningen kommer för att den ska SLUTA med beteendet, kommer du få fortsätta ge de där tillrättavisningarna om och om igen, annars faller individen tillbaka i ”det gamla mönstret”.

    Kom nu ihåg, vi har tagit det förr, det handlar om samma mynt, olika sidor, en inlärning via konsekvens, där KONSEKVENSEN STYR. Sedan kan du kalla det ena för inlärning, det andra för uppfostran, men det är: same shit, different words

    Säger man då som du nu gör, att ”belönar man fram något, måste man alltid fortsätta belöna” så gäller det i det omvända scenariot också.

    Det lilla roliga i kråksången, var ett inlägg här om dagen, där frågeställaren läst ”alla dina böcker”, testat ”alla tips från böckerna”, men ändå inte ”fixat problemet”.

    Hoppas du svarar ärligt på detta: ”Varför har hon inte lyckats med att lösa problemen, tror du? Hon har ju tipsen från böckerna?”

    Och, själv vill jag ha en hund som följer mig av sin EGEN FRIA VILJA, en att ha någon som följer mig ”för att jag säger så”, men det är jag det 😉

      1. Vem prata du om i detta inlägget när du läser. Eftersom jag inte använder klicker. Godis och allt de andra du skrev som jag knappt kan stava till 😉
        Är de dig han menar Patrik. Fast du använder ju inte heller klickern osv. Och även du TAR ju i din hund 🙂
        Nä han har nog missförstått igen då. Men nu återgår jag till mina 6 så får ni prata vidare 🙂
        Hej 🙂

    1. Håller med, men ”vägen” tillbaka är kortare då hunden VET vad den skall göra eller vad som krävs.
      Sedan att läsa och sedan utföra är inte alla ”byxade” till att göra.
      Man kan läsa många böcker i ett ämne men för den skull kan man inte utföra det, men man känner igen sig om man ser någon utföra det korrekt.
      Det som händer är att man relaterar till texten i boken.
      Hur många är det som har videofilmat sig själva med hunden under träning ?
      Då kommer man upptäcka att det man själv är nöjd med enligt alla böcker kanske inte ser så bra ut iaf.
      Allt är relativt, men jag kommer aldrig tro på att ALLA kna läsa sig till nåt och sedan utföra det korrekt, det räcker med några missförstånd så är det kört.

      1. Det skriver jag under på. Teori i all ära, man måste även lära sig att praktisera den …

        Att videofilma sig själv (eller be någon annan att göra det) är mycket mycket bra, för då ser man även ”alla små fel” man gör (dubbelkommandon, andra signaler som hunden läser av och reagerar på).

        1. TACK !!!!
          Har själv haft ett problem jag inte ”såg”, det var en rörelse med min hand som störde vid läggande under gång, men det filmades inte, men sågs av mina tränings kollegor.
          Det tränades bort och min hund var nöjd och lade sig… 😉

    2. Det där med att man måste fortsätta med korrigeringar/bestraffning/negativ konsekvens…Suck, kan vi inte bara enas om ett ord att använda i våra diskussioner för enkelhetens skull ;-)…stämmer inte riktigt. Hörde om en studie på råttor där man under ett års tid belönade fram ett visst beteende (mat när de tryckte på en knapp). Sen ändrades det så att samma beteende resulterade i en stöt istället. Det räckte med typ 3 stötar för att råttorna att helt sluta med det beteendet (trycka på knappen)…om vi ska vara petiga. 😉

      Mvh,
      Johan

      1. Problemet Johan, med aversiva korrigeringar/tillrättavisningar, är just att man måste få till ”rätt obehag” (tillräckligt obehag) för att ”släcka ut ett beteende”, och DET klarar inte de flesta av att ge, i alla lägen utan att komma väldigt väldigt nära hundmisshandel skulle jag vilja säga. Något som då också är av yttersta vikt, är timingen, det som nog är allra svårast att få till, inte bara när det kommer till korrigeringar utan även till belöningar, och missar du i timingen men har ”rätt obehag”, kan det bli så att du FÖRSTÖR! ett ”beteende du vill ha”. DET är faran med att använda sig av korrigeringar, för jag har aldrig sagt att de inte fungerar 😉

        Detsamma gäller även belöningar, de måste vara RÄTT belöning (tillräckligt åtråvård, tillräckligt mycket vinning) så räcker det med 3 belöningar för att få ett beteende att alltid utlösas 😉

        Inlärning via konsekvens, konsekvensen styr: Obehag = beteendet försvinner, Behag = beteendet förstärks

        1. Men, om man använder belöningar är inte timingen lika viktig som vid korrigeringar, belönar du för tidigt, eller för sent, så förstör du inget ”för all framtid” som om du gör samma med en korrigering med rätt styrka av obehag kopplat till korrigeringen 😮

        2. Här kan jag hålla med, för att en ”negativ” korrigering ska ge resultat så måste den vara så stark/obehaglig att den har en omedelbar verkan samt sätter spår i hundens förnimmelse.
          Detta är det inte många som klarar utan börjar på 1 och eskalerar till 10 och detta kan då mer liknas vid misshandel till slut.
          Så markeringen ska vara ”enormt obehaglig” och börja på 10 för att hunden ska ta åt sig.

        3. Jag förstår precis vad du vill få fram Patrik, men vet du vad jag tror efter att ha följt med i, i princip alla inlägg i ca sex månader, du ännu längre vet jag, det är att de allra flesta här på bloggen som regelbundet kommenterar, använder korrigeringar/ tillrättavisningar mm mm vid nödfall/ brandsläckning, som du själv.
          Jag har inte fått uppfattningen att någon gör det i inlärningssyfte, så jag förstår inte riktigt att du inte verkar se det du med? Jag tycker du har många bra poänger men det blir så onyanserat när du verkar utgå ifrån att folk kickar, sparkar och slår sina hundar för att få dem till passiva viljelösa själar.
          Eller läser du bara det du vill läsa och kanske missar alla inlägg om positiv inlärning mm som jag tycker man läser här varje dag?
          Jag beundrar din ihärdighet och att du månar om hundens bästa, men jag är övertygad om att i alla fall 99% av de som läser och kommenterar här gör detsamma 🙂
          Vi vet alla vart du står i frågan och berätta gärna om andra sätt att göra saker på men jag ber, snälla utgå ifrån att folk vill göra det som är bäst för hunden 🙂

          1. Tack Claes, var tvungen att få ur mig det så kanske diskussionerna blir mer givande, även om det är underhållande så här också 🙂

          2. Men är det brandsläckning om man måste ”dutta” hunden, i stort sett varje promenad (om man nu t ex har utfallsproblem)?

            Nä, det är inte vad jag kallar ”brandsläckning”. Brandsläckning är när man kommer i en ytterlighetssituation och för att snabbt klara upp den tar man till vad nöden kräver, men som sagt, händer det varje dag så handlar det inte om ”brandsläckning” utan just om ”inlärning”/”uppfostran” och inget annat …

          3. Ok nu svarar jag för mig, har jag någonsin sagt att jag duttar på hunden varje promenad? Eller ens varje dag?
            Vi har en kommunikation med ögonkontakt och min röst i den absolut största delen av tiden. Gizmo kan göra utfall, men det sker endast om han ser schäfrar eller liknande hundar, eller om det har varit en dag när han inte fått sina långpromenader. Jag gör som så här vid möten, när han uppmärksammar en hund då berömmer jag och glatt säger att han är duktig, i 9 fall av tio så struntar han då totalt i den andra hunden, då om han vill går han nosa där den gått, eller så knallar vi glatt vidare, om han skäller på den andra hunden så fortsätter jag bara gå, utan att göra någonting. Om han ser tex en katt och står och stirrar då säger jag bara, låt den vara, så går vi vidare. Om han fixerar vid, någonting, jag vill ha kontakt och han lyssnar inte, då killar jag honom med pekfingret på sidan och oftast vänder han sig till mig men skulle han inte görs det inte sjutton gör jag hårdare, då ställer jag mig framför eller vänder på honom.
            Tar tag i honom gör jag om han hamnar i slagsmål för att få bort honom men jag slänger inte ner honom på backen och gör något ytterligare för att korrigera.
            Så jag vore tacksam om du inte drar alla över en kam, och inte ser saker svart eller vitt. Jag har aldrig brukar våld mot min hund.

          4. Men jag måste också tilläga att duttar eller pet i sidan gör ingen till djurplågare, jag tror nog de flesta, inte alla, har normala spärrar och låter det inte gå längre.

          5. Hmmm … det enda jag kan skriva, är egentligen en fråga:

            – ”hur länge har du haft problem med utfall på din hund, mot schäfrar?”

            Du säger även att det händer 9 av 10 gånger, dvs 10% av gångerna blir det ett utfall.

            Varför berömmer du endast med rösten? Jag tror inte det är ”tillräcklig belöning”, utan hittar du en annan belöning, som är mer ”åtråvärd”, tror jag du kommer upp i 99 av 100, istället för 90 av 100 (9 av 10) …

          6. Men Jeanette, när och var har jag sagt att man är djurplågare för att man ”använder duttar”?

            Jag säger ofta att, visst, korrigeringar fungerar, men det fungerar även om man ”går från det andra hållet”, men där blir jag emotsagt konstant 😉

          7. Han blev påhoppad av en schäfer oprovocerat när han var runt sju månader gammal, jag gjorde fel och tog upp honom i famnen, han skrek som att han skulle dö. Jag blev skärrad förstås men försökte vara lugn och stod kvar en stund efter och pratade med schäferns husse för jag trodde det skulle hjälpa, efter det har vi stött på dem flera gånger inget har hänt men Gizmo får helt klart ångest det hörs på sättet han skäller, ett helt annat skall än på andra hundar han blir osäker på. Kan tillägga att schöfern ägs av en alkis så ta en promenad ihop eller liknande finns inte i planeringen.
            Det gick så långt att han till och med skäller på bussen även om inte hunden är med. Jag belönar ofta med godis eller bus också.
            Procentsatsen kanske inte är korrekt, beteendet har minskat avsevärt senaste halvåret så jag är nöjd, nu händer det oftast om det dyker upp en hund plötsligt och vi bör överraskade.
            Om du kan ge mig några bra tips Ang schäfer problemet så tar jag mer än gärna emot dem för jag vill att han ska känna sig trygg.

        4. Sant, det är en bra poäng du kommer med. Dock vill jag reservera mig lite mot att det alltid måste komma nära hundmisshandel. Råkade ut för en hund som jag lyckades skrämma när jag skulle berömma den som jag brukar/var tvungen att berömma min hund för att få en reaktion…men för all del, du har en klar poäng i det du skriver.

          Jag vill göra två tillägg till det dock. Det första är att har man en god relation till sin hund så krävs det generellt en klart svagare korrigering för att få önskvärd reaktion. Dessutom är det min erfarenhet att man rätt snabbt kan dra ner på styrka (till nästan obefintlig!?) och fortfarande få samma önskvärda reaktion.

          Det andra är att mitt första påstående inte är helt sant. Vill jag helt släcka ut ett väldigt självbelönande beteende så krävs det nog en väldigt stark och konsekvent aversiv korrigering precis som du säger. Men vad jag istället kan göra är att minska det positiva i det beteendet till den grad att hunden överväger andra alternativ och blir kontaktbar. Använder jag mig av Fredriks skala och arbetar förekommande krävs det ju än svagare korrigering för att minska hundens positiva upplevelse i ”problemsituationen”.

          Ett bra exempel tycker jag är hundmöten där min hund fortfarande rätt ofta intresserar sig för andra hundar men där det i 98% av gångerna räcker med att jag harklar mig lite för att styra upp det.

          Visst, inte lika ”effektivt” som att släcka ut, eller lära in ett specifikt alternativ, då jag fortfarande måste påminna henne lite då och då. Dock med den, enligt mig, stora fördelen att jag har så mycket som möjligt av min hunds personlighet kvar och jag har en hund som fortfarande (ibland till husses förtret) har kvar sin initiativförmåga och som jag dessutom kan kontrollera under de flesta omständigheter.

          Hoppas jag det blev begripligt vad jag menar. Om inte är det bara att hojta till… 🙂

          Mvh,
          Johan

          Ps. Schysst grill du bygger! Blir det inbyggd hissanordning så du kan ha olika temperaturzoner? 🙂

          1. Nej, tyvärr, ingen hissanordning för olika temp.zoner, bara ”fasta nivåer” … men, går ju och bygga in vid senare tillfälle … ska ju inte endast användas som ”grill” utan även ”öppen spis” för värme & mysfaktor när det blir lite kyligare ute 😀

        5. Du säger alltid att man går över till hårdare metoder om det inte fungerar men det stämmer inte alltid, jag försöker alltid hitta andra lösningar. Nej du har inte använt ordet djurplågare, sant 🙂

    3. Du har fel! För tillrättavisningen är ingen bestraffning… men jag orkar inte förklara för dig mer 🙂

      1. Haha förstår dig Fredrik 🙂

        Men enligt lexikonet är tillrättavisning samma så bestraffning så för de som ännu inte förstått vad du menar så får du komma på ett annat ord 😉

          1. Vad kul! I Hammarby Sjöstad ligger den finns bara en hundbutik där, tvärbanan är enklast att ta sig dit med 🙂 sickla kaj.
            Du är välkommen 🙂

      2. Du ”orkar inte förklara”, för kanske är det så att du egentligen INTE VET skillnaden, med det DU tycker är ”tillrättavisning” och ”bestraffning”.

        Frågan blir då: ”Varför använder du den fysiska tillrättavisningen, om det inte är för att beteendet ska upphöra?”

        ALLT! som görs, en tillrättavisning (tillförd, fysisk, aversiv/obehags relaterad) för att få ett beteende att upphöra = straff, straff = minska i frekvens … och för att det ska ge effekt, så måste det finnas ett obehag eller UPPFATTAT obehag (hot, obehag kan komma som konsekvens) annars upphör inte beteendet …

        Fortfarande, mycket basal inlärningsteori …

    4. Patrik du måste väl veta att en hund läser av en och använder du belöning och din handling gör det antingen med kramar, klia, godis och röst då lär sig hunden det. Handlar det att dutta till hunden för att få uppmärksamhet för en hare springer förbi, kanske det räcker med rösten nästa gång. Hundar är inte dumma. Sen styrs hunden av sin instinkt inte att den har tänkt att jaga i flock. För ledaren sätter igång då följer de andra med och sammarbetar. Det finnomen gör även hundar om dom är fler och en börjar. Sen kan man undra hur lever dessa hundar som kan av sig själv sitt , ligg , stå, jaga en hare eller en cykel , osv. Hur utnyttjar du hundens fria vilja att göra saker belönar du då i dessa lägen efter som du har ett ljud för beröm. Har berömt hundens naturliga beteende. Hunden följer alltid en när den är präglad på en genom ett bra förhållande genom att ge och ta.

      1. Fast vad är då belöning? Är det vad ”jag väljer” (kel, kramar, klappar, godis, leksak, kamplek m fl) som är belöning?

        nej, det är vad INDIVIDEN ANSER vara belöning, det kan vara en kotte i skogen, det kan vara att få ”nosa i backen”, det kan vara … hör och häpna, bara att få gå ”fritt följ”, att samarbeta … individen avgör, inte jag … (även fast godis är det ultimata, ur hundtränarens perspektiv)

        Jag utnyttjar hundens fria vilja, genom att se VAD den vill ha, och gör den ”vad jag vill”, får den tillgång till det den vill ha. Svårare än så är det inte … dvs, jag styr över de mest åtråvärda resurserna, och blir därmed resursstark, jag tar besluten (de flesta) och gör bra ifrån mig, därför börjar hunden lita på mig, vår relation byggs starkare och starkare för varje dag …

  6. En annan aspekt Fredde, och alla andra, är att vi just gör de valen idag, i stort sett utan ”att tänka vidare på dem”.

    Våra hjärnor tar in ”yttre stimuli”, dvs synintryck, ljudintryck etc och snabbt som attans gör vi ett val, antingen för att ”få belöning” eller ”slippa obehag”.

    Det med att köra för fort, det gör du Fredde ENKOM efter att DU SJÄLV vinner något på det, oavsett om du åker fast, så tar du ”det obehaget” just för att ”vinningen i att köra för fort” är större än obehaget av boten. (det gäller mig också, och alla andra)

      1. Hanna>>
        Varför ”idiotförklarar” du alla ?
        Man får den uppfattningen av dina kommentarer för det är ofta du skriver till Patrik, ” att du orkar” osv.
        Varför undrar gör du det undrar jag ?
        Kan det vara som så att Patrik vill nå fram ?
        Han hävdar en sak och vill verkligen att inga missförstånd skall finnas och blir då övertydlig ibland.
        Du skulle kanske anamma hans sätt istället för att spotta !?

        1. Är de och idiot förklara. De är dd vell inte. Jag förstår faktiskt inte hur han orkar lägga så mkt energi på samma inlägg gång efter gång efter gång. Han skriver ju alltid om detta Patrik och ändå blir han ifrågasatt. De leder ju ingenstans. Varför måla något som man har totalt helt olika uppfattningar om. De är vell inte att idiot förklara någon genom att enkelt skriva. Att du orkar förklara. Han har ju skrivit om detta tusen gånger och blir alltid iftågasatt. Och du claes. Säg inte att jag idiot förklarar. Dina inlägg kan allt vara riktigt ironiserande. Men detta inlägg var faktiskt inte att idiot förklara någon. De var en enkel fråga till Patrik hur han kämpar med att förklara gång på gång på gång.
          🙂

          1. Innebär det att dina inlägg inte kan vara stötande bara för att andras inlägg oxå kan vara stötande ibland?

            Mvh,
            Johan

          2. Klart du inte förstår.
            Det vore konstigt annat faktiskt.
            Jo du, jag ironiserar och det kan jag erkänna när som helst, du då ?
            Jag står för det men inte du verkar det som ?
            Om någon ej förstår så ska man inte vara nonchalant osv. och då förklarar Patrik igen men oftast, jag säger oftast, säger du ”godnatt” eller ” ska rasta vovvarna” osv.
            Titta tillbaka på inläggen av dig i denna blogg så får du se.
            Jag själv skriver ofta ”öl och popcorn” och den får du räkna ut själv 😉
            MEN jag står för det !

          3. ? Ok. Nä jag orkar inte. Jag har hämtat en hund ikväll och är skit trött. Vad jag än skriver vänds de på och tas personligt.
            Nu ska jag ta hand om mina 6 hundar. Ni får sova gott 🙂
            Ha de 🙂

          4. Hahahaha……där kom den igen.
            ”Ska ta hand om mina……” ?
            Du kvitterade nyss det jag skrev !
            Tack Hanna !!

          5. Ja claes jag skriver så för jag orkar inte och tycker inte de leder någonstans. Vi kan tjöta detta till leda! De kommer inte ge någonting. För mig tar de bara mera än vad de ger. Jag ger gärna råd till andra på bloggen. Men vissa känner jag att de inte leder någonstans med. Och säkert känner dom detsamma 🙂
            Och då behöver man inte mala de 🙂
            Så jag vet att jag kan låta nocchig dock är jag inte sån. Men känner ibland de tar min energi. Inte alla gånger men vissa gånger 🙂

          6. Men jag avslutar vell med de hur mycket jag vill Claes???????
            Samma som du avslutar med dina öl!
            Så lägg ner nu. Och ta en öl 😉

          7. Hanna>>
            Lägg ner nu, jag ber dig lugnt och stilla att varva ner.
            Om du vore så enormt skicklig så skulle du inte vara okänd, du är nästan som jag, en person som har ett intresse.
            Det jag menar med ”nästan som jag” är att jag är mer öppen för olika tänk oavsett, du är låst vid ditt tankesätt och det gäller i alla lägen !
            Och nästa gång du skriver ”god natt” så mena det och inte som nu, återvända för att skriva.
            Gör som många gör och jag också, sätt dig på händerna eller bara gå ifrån datorn en 2-3 timmar INNAN du svarar på nått som kan göra dig frustrerad.
            God natt på er allihop, även du Hanna.
            Eller som man säger: For that reason, I´m out !

          8. Fast Claes, det finns många ”okända” riktigt duktiga hundmänniskor, Hanna är en av dem 😉

            bara för att de inte är ”kända av dig”, kan de vara ”kända av andra”.

            Och, när vi ändå är inne på det med ”kända hundmänniskor”, så skulle väl i stort sett endast Fredde (och BB) anses som ”kända från TV”, alla andra ”okända” 😉

            Eller menar du att ”alla duktiga” tävlar i SM?

            många riktigt duktiga hundmänniskor har inte den ambitionen, och bara genom att ”tänka så” har du begränsat dig från start 😛

        2. Och tog du de personligt ber jagom uursäkt. Claes vissa vill inte förstå. Och jag kämpar inte
          Med att alla måste förstå. Jag skulle lika gärna kunna riktat de inlägget på fb till Patrik. Att jag ofta pratar till Patrik här är för att jag känner honom så väl nu så de faller sig naturligt.
          🙂
          Kommer fortsätta göra de också.

          1. Med all respekt Hanna, men det känns ofta som att Patrik inte vill förstå det andra säger, det vänds på saker på ett sätt att jag faktiskt tar lite illa upp, som tex om man sagt att man petar på hunden för kontakt och helt plötsligt får han det till att man kickar hunden i sidan, DET stör jag mig på. För mig är peta och kicka så långt ifrån varandra man kan komma.

          2. Ja hon är en rädd lite tjej. Men svarar jätte fint på signalerna 🙂 hon är redan ihop med mina 5 🙂 är så stolt över min flock som så balanserat tar emot en ny medlem 🙂 så allt går toppen 😉 nu ska bara rätt hem hittas 🙂 men de finns de vet jag 🙂

          3. Härligt att höra 🙂

            Jag är säker på att du hittar ett toppen hem till henne 🙂
            Ge alla vovvar en puss på nosen 🙂

          4. Ett tips är att Maila Patrik Jeanette. Kan säga du inte hade stört dig mera då. Gubben är övertydlig här 😉

          5. Hanna, tror alla oftast är övertydliga här…det ligger väl lite i sakens natur gissar jag… 🙂

            Mvh,
            Johan

          6. Ja jag kanske ska göra det 🙂
            Har förstått att han även vänder sig till andra läsare här, de som inte kommenterar, och vill vara så tydlig som möjligt….. Tror och hoppas det är så 🙂

          7. Jeanette, det är just det jag gör, jag förstår ”båda sidorna”, jag började min hundträning och lärde mig ”fredriks sätt”, hade samma argument som Fredrik (och många här inne) när det kommer till ”tillrättavisningarna”, för det är tillrättavisningar inga bestraffningar, och hur fasen ska en hund lära sig saker och ting om man inte får ”fysiskt korrigera den” …

            Been there, done that … så säg inte att jag inte förstår …

            Skulle kunna argumentera för ”freddes synsätt”, lika hårt och ”fyrkantigt”, för det har jag gjort en gång i tiden, för ”hur fasen kan man bara berömma hunden när den gör rätt, och skita i att korrigera när den gör fel” … tänk så fel jag hade, snacka om att ha ”dumstruten” på sig idag 😉

          8. Jag skrev ett inlägg till dig Patrik högre upp i tråden det var det jag ville att du skulle läsa igen 🙂

      1. Tror faktiskt det stämmer rätt bra, även om jag tror det mer handlar om vad vi upplever snarare än vad vi får. 🙂

        Mvh,
        Johan

        1. För att nå resultat med oss mäniskor tar man och förklarar sin sida man går inte till angrep uttalar sig vad den gör, hänger upp sig på ord. Man lär sig tolka personer vad den personen säger och menar. Vad våra hjärnor tar in stimulans, Det val vinning eller obehag som val det styr väl inte bara våra hjärnor människan gör väl andra val som att unna någon att få glädje eller helt enkelt inte bry sig o.s.v. Men det du och Hanna håller på med är inte att lära oss något för om ni kan göra så med människor hur gör ni då med hundar. Har man med folk så är vi olika och olika sätt att förklara om man har vanna kan man se och höra. Men går man till angrep då lär jag mig inget av utan det blir patetiskt. För man få se på personen se på hunden och sen ge råd där efter. Så ta och berätta vad du gör utan angrep och hänga upp sig på ord.

          1. Vad var det för det för angrepp? Jag förklarade enkom hur vi människor (och andra djur) fungerar.

            citerar: ”Det val vinning eller obehag som val det styr väl inte bara våra hjärnor människan gör väl andra val som att unna någon att få glädje eller helt enkelt inte bry sig o.s.v.”

            Oavsett, så får den som GER någon annan något tillbaka, ofta välbehag, att kunna ha tillfört något gott till en annans liv. OM nu den personen inte får ut någon vinning alls i att ge tillbaka till andra, så kommer den personen att förr eller senare sluta med det.

            Om man istället ställs inför 2 olika obehag, så väljer vi det minst obehagliga.

            Om man istället ställs inför 2 olika vinningar/behag, väljer vi det behagligaste.

            SÅ är det, SÅ fungerar vi (och även våra hundar), oavsett om vi är medvetna om det eller inte …

            Du är mer påverkad av yttre stimulering än vad du tror, så vakna upp och bli mer medveten om HUR du reagerar på saker och ting, för när du börjar ta kontroll på det, så reagerar du mer som DU vill än hur ANDRA försöker påverka dig genom olika budskap 😉

  7. Fast det fiffiga med positiv förstärkning är ju att beteendena efterhand blir belönande/trevliga i sig, hunden lär sig nya saker helt enkelt.
    En hund som tillexempel en gång hoppat upp på bordet och snott mat kommer ju i många fall prova det igen och igen även om den inte alltid hittar något. 🙂

    1. Samma här, jag skriver under direkt.
      Men samtidigt är det rätt kul att se hur dom utvecklar sig och blir ännu mer nyfiknare och vidgar sina gränser.
      ”Survival of the fittest” märks tydligt !

      1. Ja så roligt att se dom ta initiativ och utvecklas! Jag skulle dock bli extremt förvånad om min hund gick upp på ett bord, han lägger sig under och vilar (inlärt visserligen) om han vill ha något och räknar kallt med att jag ska servera 😀

        1. Min tar gärna chansen att hoppa upp om jag inte är i rummet, sitter jag och äter väntar han snällt 🙂

        2. När jag var runt 13 år så hade vi en dvärgtax och den rackaren var en mattjuv.
          Glömmer aldrig när jag såg spegelbilden i ett fönster hur han hoppade upp på en stol, han tittar åt vänster och höger, för att sedan ta mat och sticka iväg.

          Sedan hade jag en hund som på nått sätt tog sig upp i sängen.
          Jag vaknade en natt och förstod vad som var i göringen, han lyfte en tass mot sängen, satte ner den försiktigt.
          Lyfte upp den andra försiktigt och såg till att hans vikt överfördes till sängen långsamt och sedan höll det på så tills han var uppe i sängen, då var han blixtsnabb med att se till och roffa åt sig min kudde och ligga ”sked” med mig 😉 !!!
          Jag vaknade flertalet gånger med en undran varför min sambo var så jävla hårig !!!!!!
          När han gjorde detta så var hans fokus på mitt ansikte, och jag sov ju vanligtvis.
          Och denna ”stealth” gjorde en jycke på 35 kilo !!

          1. Jeanette>>
            Denna jycke var helt underbar !!!
            Hans personlighet var enorm, en blandis mellan labbe och flat.
            Vilken hund, saknar han fortfarande efter alla dessa år !!

      2. Ja de är för sköna! Jag kan inte ens bli arg om jag försöker, men han går ner så fort jag ser honom 🙂

  8. Bra där Fredrik…helt rätt.=D
    Man måste se till hundar kommuniserar med varandra. Etologin bör man ha lite hum om då man håller på med hund.

  9. Förlåt en dum fråga. Har läst så mycket om shaping på den här bloggen, men vad katten är det?

    Sedan det där med att göra saker och få belöning för det. När det gäller Zita blir det varierande former av belöning, godis, en klapp, bra, duktig tjej och så vidare. Finns vissa ställen på våra promenader, när hon förväntar sig belöning i form av godis. Det är när vi kommer ut ur skogen och ut på vägen. Då sätter hon sig alltid för att få en godisbit. Försöker att förekomma henne, när jag upptäcker att hon är på väg att hitta på något icke acceptabelt, Får vi inte någon kontakt med varandra så tar jag i henne, hårdhetsgraden beror på hur mottaglig hon är för tillrättavisningen/bestraffningen (välj bort det som icke önskas).

    När det gäller att hoppa upp på bordet och sno mat, så har det bara hänt en gång när hon var drygt året. Hon lyckades då helt obemärkt sno vår julskinka på två kilo och äta upp nästan hälften av den. Den natten var det ett evigt rantande från vattenskålen och ut och kissa. Har aldrig hänt sedan. Hon kan kasta blickar mot det som finns på bordet, men det är också allt. Hon lärde sig tydligen själv av sitt misstag.

    Sängen, ja den är skön att ligga i och nog gör hon sina försök alltid. När hon upptäcker att jag ser henne, så smyger hon sig försiktigt ner i hopp om att jag inte ska ha märkt att hon ligger där.

    Känner väldigt stort självförtroende när jag läst om hundmöten, antingen här på bloggen eller i böcker eller ser på filmer, men, men, men… Det självförtroendet rinner av mig när vi är ute och jag (helst före Zita) skulle se en hund på våra promenader. Men trägen vinner, någon gång ska jag väl lyckas.

    1. Ingen fråga är för dum, anser man det så har man mycket att lära !!!!!!!!
      Shaping m.m. överlåter jag åt någon som kan det, för jag bryr mig inte så mycket om namn utan gör det jag gör.

      Visst kommer du lyckas, var så säker !!!!

    2. Ulla: Det är väl ingen dum fråga alls! Jag hade själv inte en susning om shejping för fem år sedan och hade jag inte frågat hade jag aldrig fått veta ;). Det finns den här boken om du vill läsa mer http://www.bokus.com/bok/9789163711091/shaping-effektiv-och-rolig-hundtraning/ och tonvis med gratisvideos på youtube. Boken fanns inte när jag började men jag läste på forum och kollade på duktiga tränare som inspiration och provade i hemmets lugna vrå innan jag tillslut vågade anmäla mig till kurs 🙂

      1. Tack för svaren.tar till mig dem som en svamp suger åt sig vatten. Gäller bara att omsätta i praktiken också, och det är väl där skon klämmer.

        1. Låt det ta den tid det tar, och om du börjar så testa och shejpa ”tramsiga” saker på kul hemma på köksgolvet, typ ”alla fyra tassar i en skål” och liknande. Det enda som kan hända är att du ger en gobit för mycket eller för lite och vimsar och klickar lite fel här och var och det är ju inte så farligt, det gör även den som tränat länge ;).
          Hela grejen handlar ju om att det ska vara kul, effektivt och frustrationsfritt för BÅDE människa och hund, det är det som är det härliga!
          Min hund va lika förvirrad som jag i början, men vi lärde oss tillsammans och den resan är inte slut än, det finns tusen saker kvar att utveckla men det är bara skoj!
          Stort Lycka till hur du än väljer att göra! Du får gärna maila mig om du har någon fråga så ska jag försöka svara så gott jag kan stina@rplus.se

          1. Ha, ha … inte ofta jag är i Malmö, har varit där ”ett par snabbisar”, en gång när vi skulle över bron, en gång för många år sedan när jag hämtade min första hoffevalp (94) åkte vi via staffanstorp 😉

            M a o, är väldigt sällan så långt sööööderut … men, nästa sommar, då svischar vi förbi igen, med husbil för vidare transport söder över 😀

        2. Första svenska boken jag läste om shaping är ett häfte som Anders Hallgren har skrivit och det utkom första gången 1985, Jycketryck AB. Sen har det ju kommit ett antal böcker i ämnet efter det.

  10. Helt rätt Fredde. allt jäkla daltande håller på och ta över hundsverige.ge hunden tydliga signaler med hjälp av kropspråk och fysisk kontakt istället för att tjata på hunden hela jäkla tiden.

      1. Patrik>>
        Hur gör du när du ställer krav ?
        Hunden vägrar att göra det du vill, t.ex. sitta.
        Vad gör du då ?

        1. Claes riktig bra fråga.man sätter ner hunden med
          Hjälp av fysisk kontakt.men inte Patrik han står och pratar med hunden tills den gör rätt.Patrik Du har säker en jätte fin relation med din hund och jätte stor kunskap.men vafan man måste vell få ta i hunden?jag leker dubbelt så hårt med
          Min hund än när jag tillrättavisar min hund med fysisk kontakt.

          1. Citerar: men inte Patrik han står och pratar med hunden tills den gör rätt.

            Allvarligt. Lägg ner nu. Så låg nivå så man blir mörkrädd.

      2. Har inte sagt att du daltar med hunden men när jag går ut på promenad och möter vissa som har problem med
        Möten så tar dom upp hunden och bär den.är inte det ett jävla daltande då visar man ju ändå mer att mötet är farligt.och jag trodde bara jag skulle se 60+ göra så men när man ser 30 åringar göra så då blir man fundersam vart vi är på väg.

      3. Tyckte det var jäkligt bra skrivet Patrik.med kunskap,finner man flera vägar.man kan aldrig få för
        Mkt kunskap men man måste ju få röra sin hund
        Med fysisk kontakt.både när den gör rätt och fel.

        1. Mackan: Funkar det omvänt också? Dvs är det är ok om din hund tex biter dig när den tycker att du klantar dig? Är det så ni kommunicerar?

          1. Stina är det under lek du menar? Eller när jag kräver nått?om det är under lek så får hon bita och slita hur mycket hon vill i mig:)men när jag säger att leken är slut då är den slut.hon skulle aldrig
            Bita mig
            När jag tar tag i henne för att tillrättavisa.hon vet att det är jag som bestämmer och är ledare.

          2. Och om en hund biter ifrån sig när man tillrättavisar så är ledarskapet över hunden inte bra då
            Måste man bli en bättre ledare.

  11. Håller med dig till 100%.
    Jag tycker det ska vara en balans mellan belöning och annat, absolut inte bara belöning,
    Mina hundar får sällan godis av mig och då de får det blir det extra speciellt istället.
    Alla hundar är ju individer och man får anpassa det enligt vad just den aktuella hunden behöver.
    ”Fast hand” är ett begrepp som kanske kan beskriva det, vissa hundar kräver det, om man tex ska ha kontroll över ett starkt djur i alla situationer som kan uppkomma.

      1. Alla människor är människor. Tror du på allvar att inlärning fungerar på samma sätt på människor också?

    1. Kom att tänka på det igen, när jag skaffade senaste hoffen för 7 år sedan, lite drygt, och jag sa att jag skulle ”klickerträna henne”.

      Många sa: ”Det fungerar inte på en hoffe, den måste uppfostras med en fast hand”

      Men, vad är då en fast hand?

  12. Haft privilegiet att föda upp ett par valpkullar. Iaktaggit tiken hur hon i uppfostran korrigerat, belönat – allt med fysisk kontakt, ingen klicker eller köttbulle där 🙂 Har många gånger haft det som minnesbild när jag själv ska uppfostra 1 valp. Fysisk kontakt, oavsett korrigering, inlärning/uppfostran eller bara vara nära, är väl det mest naturliga för 1 hund ? Varför är ”man” så rädd att ta tag i sin hund när icke önskvärt beteende dyker upp ?

    1. Det stor problemet, med det synsättet är: ”Du, eller jag, är ingen hund, och kan ALDRIG nå upp till hur tiken gör, oavsett ambitioner vi har”.

      Så där sa jag också, en gång i tiden, titta på hur hundar gör, men ändrat ståndpunkt 😉

      1. Vet att jag inte kan göra som tiken, har inte o kommer inte ha ”det” ! MEN har man sett hur tiken gör i sin uppfostran/inlärning/korrigering, kan jag ta till mig det när jag använder mig av fysisk kontakt med min hund. Hund dör inte om man tar i den.
        Som en mycket vis man sa till mig, använd dina 3 munnar – munnen o de 2 händerna 🙂

        1. För att märka lite ord…det var inget synsätt i sig utan mer 1 liiiten vägledning i HUR o VAD vi människor kan ta till oss o använda oss av i vår relation med vår hund

          1. Kunde inte skriva under ditt Patrik, så jag skriver här…Jo, jag KAN komma i närheten av det (läs Fredriks inlägg idag om ljudlös kommunikation) men aldrig identiskt. Vad jag menade i början var också att våga ta i sin hund, likt tiken/andra hundar

  13. Om man nu betänker att hundar har ett logiskt tänkande ungefär som ett tre fyraårigt barn (enligt ny forksning). Om nu en fyraåring exempelvis skriker elaka ord och försöker slå de andra barnen i sandlådan. Hur skulle man reagera då? Inte skulle jag då vänta på att hen slutar och sen belöna detta.
    Har ett exempel från min hundflock där den unga sheltien Ester drog iväg efter en kråka som försökte göra henne till ett roadkill. När hon väl vände och kom tillbaka fick hon rejält med stryk! Inte av mej, men av mina andra hundar. Hon har ALDRIG ens tittat igen åt något vilt. Så hundar korrigerar varandra tydligt och bestämt. Det är min uppfattning. Själv talar jag också om för mina hundar när de gör fel. Självklart inte brutalt som hundarna men väl tydligt och bestämt. Jag upplever precis tvärt emot vad Patrick säger att man måste göra detta om och om igen. Tvärt om tycker jag. Mina hundar förstår vad nej betyder, och har jag ”förbjudet” något ex som jakt eller annat elände. Så upplever jag att de förstår och inte gör om. Vilket gör att jag istället kan ägna mig åt att belöna att de inte gör fel. Slipper vara irriterad och tjata. = en härligt glad relation. Tydliga regler ger tryggare hundar, det är min fasta övertygelse. Kan tillägga att i inlärningssituationer där vi lär in cirkuskonster som lydnad etc där jobbar jag bara med positivförstärkning. MEN för att få en hund som kan vara lös överallt och alltid, som kommer första gången på inkallning utan att ifrågasätta så ”fostrar” jag hundarna genom att där tydligt tala om vad som är fel och vad som är rätt. Det här funkar perfekt för mig och mina hundar och var och en är ju salig på sin tro. 🙂

    1. Viktigt att poängtera är att klickerträning väldigt sällan handlar om att vänta ut hunden om den gör något ”dåligt” och sen belöna när den slutar. Hela poängen är att se till att den aldrig hinner ”misslyckas” :). Man har ögonen med sig, planerar och guidar den rätt från början istället så att säga.

        1. En hypotetisk fråga då Patrik. Du menar alltså att du skulle kunna få ex en bc med mycket vallinstinkt att inte valla om du klickar i förbyggande syfte? 🙂

          1. Det är ju klart att det går att lära en BC när och vad den ska valla och när den ska göra nåt annat, det går ju att lära dom va fasen som helst känns det som, sablans genihundar 😉

  14. Jag var på ett föredrag för några år sedan då Kent Svartberg och två till etologer föreläste om inlärning enligt deras sätt att se det. De hade mer eller mindre tre helt olika modeller som alla vara grundade i noga genomförd forskning. Att säga att hundar inte LÄR sig av straff är enligt denna forskning fel. Liksom ett barn som bränner sig på ett ljus och därmed lär sig akta sig för ljus så kan såklart även hundar lära sig på detta sätt. Inte optimalt förstås MEN det funkar! och gör man det på rätt sätt så funkar det dessutom fort o lätt (quickfix). Många är allergiska mot att överhuvudtaget fostra hundar och det är alltid upp till var och en att välja metod. Men att säga att det inte fungerar och att det är helt fel tycker jag är trist. Jag skulle ex aldrig orka lära mina hundar att inte dra i koppel genom att stanna så fort de drar. Jag beundrar de som orkar och har lust att göra så. Men själv försöker jag hitta snabba lösningar som fungerar för mig och min hund. Jag tror säkert att det fungerar men jag ägnar mig hellre åt att säga till hunden att den gör fel för att sen snabbt visa den vad jag vill att den ska göra och på så sätt snabbt komma till en lösning.

    1. Ingen som sagt att det inte fungerar, det borde göra det, just för att det handlar om inlärning via konsekvens, och inget annat.

      Enda som skiljer är konsekvense. Antingen blir konsekvensen obehaglig och så lär man sig utfifrån det, eller så blir den behaglig och man lär sig från det.

      Och där slog du huvudet på spiken, de flesta ”går lite genvägar” och tar då till ”obehagskorrigeringar” av olika slag …

  15. En länk som dök upp i schäfergruppen på facebook:

    http://urplay.se/Produkter/162012-UR-Samtiden-Hunden-i-tv-Hundar-ar-inga-vargar

    – ”Inget vetenskapligt stöd för att dominans ger bättre träning – tvärtom”

    – ”Aggressiv behandling ökar risken för aggressiva svar hos hundarna”

    – ”Hunden domesticerades i första hand för sin förmåga att samarbeta – inte sin förmåga att underkasta sig”

    Tänkvärda citat från seminariet med Per Jensen

    1. Men Patrik, dominans, underkastelse och aggressivitet har väl för det mesta ingenting med inlärning att göra?

      Jag försöker, utifrån en rad möjligheter, välja träningsmetod utifrån vem ägaren är, vem hunden är, beteendet, målet för träningen och hela situationen. Denna inställning kräver en hel del, men jag får ju mer erfarenhet för varje år och skulle inte vilja byta bort mitt breda tänk mot att begränsa mig till en viss filosofi. (Jag tror att Fredde har en liknande inställning)

  16. Ja, du Patrik, då får jag allra ödmjukast gratulera dig till att vara den första jag hört inte tagit i din hund vid någon tillrättavisning…..

  17. Patrik. Kan dina hundar vara lösa överallt? kommer de alltid när du ropar första gången? Kan de uppföra sig tillsammans med andra hundar och människor utan problem? Kan du avbryta jakt även om den satt igång? Så grattis då är du den första jag träffat som lyckats med detta utan att tala om för hunden om den gör fel. 🙂 🙂 Jag tror säkert att det kan gå med vissa individer men jösses för mig känns det som en LÅNG och jobbig väg och som sagt hittills har jag då aldrig träffat någon som lyckats. Men vem vet, kanske du är den första som jag kommit i kontakt med 🙂 🙂 bra jobbat i sånt fall 🙂

Kommentarer inaktiverade.