I kväll blir det hundradio igen på Radio1 – Det är ju måndag! 🙂
Glöm inte bort att det är Hundradio, att det är åsiktsradio, och att du kan göra din röst hörd.
Telefonnumret in till mig i kväll är 0200 11 12 13
Kom hem sent i går kväll efter ett härligt IPO prov nere i skåne. Det var mästerskap för belgiska vallhundar.
Det var mitt sista bruksprov för i år, och jag har dömt ett stort antal tävlingar i år.
Nu blir det motivationshöjande att vila några månader 🙂
Några kanske minns att jag tidigare då vi diskuterat utställning och förändring av raser, att jag menat på att även bruksprov och tävlingar gör samma sak. Men att dessa förändringar på något sätt hamnar ”under radarn”.
Jag träffade en man igår, en man som jag håller som en av de absolut bästa bruksuppfödarna i världen.
Han tog upp denna diskussion med mig spontant.
Först visste jag inte om han drev med mig, men ganska snart förstod jag att han menade allvar.
Vi håller på att förstör våra bruksraser på så sätt att bedömningen blir mer och mer extrem, att vi kräver mer och mer av våra hundar, och att vi på så sätt förändrar rasen över tid, precis på samma sätt som vi eventuellt gör med utställningar.
Jag har som sagt skrivit om detta tidigare, men känt mig hyfsat ensam i min uppfattning.
Men till min glädje ansåg denna skickliga man exakt samma sak.
Det gläder mig, det finns hopp.
Både då det gäller rasspecifika detaljer på den exteriöra sidan som skiljer raser åt, så finns det rastypiska detaljer även då det gäller funktion och mentalitet.
Jag har sagt det förut – Är en Chihuahua en Chihuahua om den blir dubbelt så stor och en mentalitet som en Springer spaniel?
Det är inga fel på hundar som är dubbelt så stora som en Chihuahua, det är inget fel på de mentala egenskaper en Springer spaniel har – Men det är viktigt för framtiden att vi håller isär raserna. Att vi slår vakt om de olika rasernas rasspecifika detaljer då det gäller exteriör och mentalitet.
Här har som sagt många provformer under många år ”flygit under radarn”.
Hur ser du på detta?
Håller med till fullo.
Ser inte hur praktisk träng och tävling kan förstöra en ras, du får gärna utveckla…
Däremot så är det ganska självklart för mig att en skönhetstävling kan förstöra en ras.
För att man premierar mer ”flashigt och snabbt”.
Ta bara ”lydnadsbiten” t ex, där ”alla raser ska bedömas utefter sin egen ras”, men lik förbaskat görs det inte, utan ”alla raser” bedöms efter de snabba vallhundsraserna som BC, WK etc.
Det är omöjligt att en hoffe (min ras) eller en schäfer lägger sig ned snabbare, av förklarliga skäl. De är ”dubbelt så höga” som en BC eller WK, och tyngdlagen gör sitt … oavsett om du ”skulle slå undan benen” på alla hundar, så tar det längre tid för de större raserna att t ex lägga sig ned.
Finns många andra moment, man ser det tydligt i, och då det gäller t ex IPO, så ser man ”de snabba mallarna” och så jämför man deras snabbhet med schäfern, och schäfer kommer ALDRIG kunna bli lika snabba, och ”flashiga” som en malle, just för att schäfern är en ”grövre hund” …
Likadant när det gäller att visa ”bra bevakningar” i IPO:t, så lär man ”hundarna skälla på armen/figgen”, visa lite tänder, och ”tror det handlar om aggressioner” (som man vill ha fram), men lik förbaskat är det mest ”kamplusten” man ser som går igång (om vi nu snackar generellt), och i aveln, så premieras de hundar som gör bäst resultat, och man kommer tappa viktiga bitar, för inom tjh-sektorn vill man ha hundar som tar fram ett visst mått av aggressioner …
Patrik, Men hur ’förstör’ det rasen? Om hunden får lägre poäng blir det nog hellre ägaren som blir förstörd. 😉
Allt är ju inte utseende, utan även mentalitet, och finns t ex inte ”aggressionspaketet” med, så blir det sämre OM man vill få fram bra tjänstehundar. Just ”aggressionspaketet” är en komplex egenskap, bestående av många bra saker (måste ha andra egenskaper för att ”få till det”) och bedömer man bara utifrån ”hur det ser ut” och mindre ”vad hunden visar upp”, så kommer den/de egenskaperna att försvinna, och man förändrar på det viset hundarnas mentalitet JUST för att göra ”bra tävlingar” som ”ser flashiga” ut …
Ja, även utseendet (storleken) kan förändras, ju mindre hundar desto ”flashigare och snabbare” ser det ut att vara 😛
Och, idag, är vi så jävla bra på att träna hund, så en ”mindre bra hund”, kan vara uppe och slåss med eliten, för man ”vet” hur man kan ”köra hunden” ändå, för att få bra poäng 😉
Jodå.
Om en hund enligt rasstandard ska vara ”…..vänlig till sinnelaget, lättlärd, lyhörd och arbetsvillig. Den ska inte vara nervös eller aggressiv. Den har ingen stor jaktlust och har lätt att umgås med andra hundar och djur”, då tycker jag att rasen ”förstörs” om man avlar för att få fram stor dådkraft, premierar jaktegenskaper och prisar stor skärpa.
Mitt första svar skulle vara, ja men vilken tur då att bruksprov börjar bli en utdöende gren. För bruksprov är inte den största hundsporten bland de som finns. Lyft blicken lite högre och kolla vad andra grenar för för hundraser där det finns större bredd av variation av hundraser som tävlar.
Sedan skulle jag veta med specifikt vad du menar att bruksprov förstör raserna, har du bevis på de? Vad har har förstörts inom raserna? Vilka raser mer specifikt? Vilken roll har uppfödarna som faktiskt väljer sina avelsdjur?
Sedan tycker jag du blandar äpplen och päron när du jämför Chihuahua och Springer spaniel, som är två hela olika raser, en som sällskap och andra som jakthund, ingen av de två är brukshundraser som förekommer som majoritet på bruksprov. Dessutom finns det två variationer av Springer spaniel, en jakt och en utställning – vilken tror du är den bästa för sitt riktiga ändamål, att jaga?
Att påstå att bruksprov förstör hundraser i samma utsträckning som utställning är rätt befängt, vilka hundraser har så dålig hälsa av brukshundprov som vissa hundraser har fått tack vare extremt skrev syn på vissa rasers exteriör?
Sedan är jag inte helt emot dig om så kan verkar, jag kommer från agilityns värld och kan se hur människor önskar ha explosiva hundar med tunn exteriör. Det blir för mycket hjärna mot en för svag kropp så att säga. Hunden går till slut sönder.
Så ja, hundsporter KAN i VISS utsträckning påverka raser mot får egenskaper som inte stämmer överens med rasstandard eller rasens mentala eller arbetsegenskaper. Men…är det bättre eller sämre? Det tåls att diskuteras beroende ras och hundsport.
Med jämförelsen Chi mot Springer, som är två helt olika raser på många sätt, så tror jag att Fredde menar just att på bruksproven ställs exakt samma krav på en Collie som en Rottweiler. Dessa är också två raser med stora skillnader.
Och om man riktar aveln, för att den ena rasen ska bli mer lik den andra, så kommer man med tiden ha ändrat raserna, väldigt mycket.
Ett bra exempel är inom Agility, där man medvetet avlar fram Bordercollies som är små som shetland sheepdog , bara för att få fram en maximalt snabb mediumhund. Såg detta på Agility VM.
Tänker på att vi människor höjer ribban i allt som vi vill göra, både med oss själva och med våra djur. Allt blir mer snabbare, häftigare, hårdare, mer riskfyllt, mer avancerat, listan kan göras hur lång som helst. Klart är att vi kräver mer och mer av allt, våra djur måste hänga med i detta, snabbare och snabbare hästar på travet, sen att hästen blöder blir en bisak, våra hundar ska oxå bli snabbare över hindren, bita kraftigare o skydds ärmen, skälla längre vid ställande, spåra hårdare utan att lyfta nosen från spårkärnan fast hunden fysiologiskt behöver lufta nosen ibland, mer päls på pälshundarna för att se bra ut i utställnings ringen, extrema vinklar, tunna kroppar, kraftiga kroppar, långa ryggar korta ryggar, ….Det jag menar är, vad begär vi av våra djur och vad klarar de av att utföra? Vet att många hundliv blir alltför korta, de slits helt enkelt ut eller håller inte måttet för de som anses ska användas till.
Jag tycker nog att man inom lydnad premierar hundar med egenskaper liknande border collie vad gäller snabbhet o utförande. Inte bland alla domare men faktiskt bland ganska många.
Jag gillar lydnad.. MEN har tävlat med afghan och det är inte alltid uppskattat. Senast jag tävlade säger en man till oss tävlande innan tävlingen ( när alla fikade innan, och det skall nämnas att i vår klass var det en enda brukshund..resten vara vanliga raser av skiftande karaktär) ”Varför tävlar ni med andra raser lydnad? Det är en gren för bruksraser och ni tar faktiskt bara upp plats som kunde gått till en bruksras idag, Vill ni tävla i lydnad, köp en ras anpassad till detta”
Lite paffa blev vi allihopa ännu paffare blev vi när vi såg att samme man var den som skulle vara domare under dagen.
När det var min tur att göra programmet ( platsläggning o bett gav 10p) så säger han till mig ”Du är medveten om att du inte kan få högre än poäng 5 i varje delmoment va?”
Vilket jag inte var såklart… allt som min hund gjorde ”perfekt” gav 5 p…allt som inte var perfekt enligt bc standard gav NOLL poäng – så fortsatte det för nästan alla ekipage den dagen…Det var inte många av oss som kom över 90p den dagen, ju mer ”konstig” ras desto lägre poäng osv.
Detta gjorde att jag slutade tävla, då man på lydnad inte får veta vem som skall döma innan tävlingen så man faktiskt kan undvika dessa ”bruksherrar” som JAG anser inte har på en lydnadsplan att göra,
En varghund oavsett hur duktig den är kan inteslänga sig ner på ligg lika snabbt som en BC,
En mops kan INTE komma på inkallning lika snabbt som en BC.
Förr när bedömningen gick mer ut på att bedöma var ras egenskaper för sig..det gäller även bruksraserna, så var bedömningarna mer rättvisa, nu är det BC ”standard” som tycks gälla i alla moment.
DET förstör massor.. jag vill ha en afghan..och jagvill kunna tävla lydnad UTAN att den måste vara BC för att få lov att tävla/få rättvisa betyg. Visst ibland är de inte värd MER ÄN 50 p, då skall de givetvis ha det..men de gånger de är värda över 150 – ja DÅ SKALL de ha det också
Jag är själv lydnadsdomare och blir upprörd när jag läser detta! (Givetvis utgår jag nu från din version.)
Vi domare SKA ta hänsyn både till rasen och mentaliteten, det står numera inskrivet i reglerna men det gällde även innan. Det innebär att jag tittar på hundens engagemang i första hand, dvs om hunden gör sitt bästa så är det gott nog. En leonberger som lägger sig så fort den kan ska ha en tia även om det finns hundar av andra raser som lägger sig fortare.
När det gäller att ta hänsyn till mentaliteten är det knepigare. Jag har själv en lågtempererad border collie, hon är lugn och sansad och inte lika explosiv som många förväntar sig av rasen. Men även där gäller det att försöka titta på engagemanget hos just den individen, utan att ha förutfattade meningar om rasen. Det är inte lätt…
Men grundinställningen ska givetvis vara att alla är välkomna, oavsett ras eller rasblandning, och alla ska bedömas rättvist!
Man får ju inte klaga på bedömningen, bara på tekniska fel, men man kan vända sig till SBK med synpunkter på att en domare t.ex. bryter mot vår etiska kod. Att döma ut tävlande på förhand utifrån deras raser är självklart inte acceptabelt!
Ingen av de domare jag känner skulle säga något sådant, du måste ha haft oturen att träffa på ett riktigt undantag. Jag tror och hoppas att det aldrig händer dig igen, om du väljer att ta upp lydnaden igen. Lycka till!
Menar du att det åter finns infört i reglerna att det ska tas hänsyn till rasens förmåga. Det fanns med tidigare, på 80-talet och även en bit in på 90-talet om jag inte har helt fel. Efter det handlade det mer om fart och stil.
Har varit på prov där bordercollie gjort fort och fel men ändå fått full pott. I detta fallet i eliten med kroppsdelar utanför rutan.
Japp, högst upp på sidan 19 i reglerna. Det är iofs sista stycket i under rubriken ”Speciella anvisningar för Elitklass”, men självklart ska man inte göra annan bedömning i klass 1-3.
Så här står det: ”Vid bedömning av hastighet skall rasen tas i beaktande. Idealet är inte detsamma för alla raser. Om en hund reagerar ögonblickligen och villigt, rör sig typiskt för rasen, behåller farten och visar intresse för arbetet, skall den belönas med full poäng såvida det inte finns andra misstag.”
Dessa regler började gälla 2012-01-01. Jag har senare varit på domarkonferenser i mitt distrikt där de domare som rapporterade från referensdomarkonferenser (alla distrikt) förtydligade att man även ska ta hänsyn till mentalitet, dvs om hunden är lågtempererad eller högtempererad.
Slutsatsen för mig blir att jag tittar på hundens engagemang!
Så bra att reglerna har ändrats igen men jag tror inte att gemene man där ute vet om det.
Suck vad trött och ledsen man blir när man läser ditt inlägg och TYVÄRR är jag inte alls förvånad! Detta bemötande möts man av överallt; hos veterinärer, på brukshundklubbar, på hundklubbar osv osv. när man valt annat än en traditionell bruksras. Fördomarna är många och det väldigt väldigt vanligt.
Gläder mig över att det finns många som ”trotsar” och tävlar ändå, många med väldigt bra resultat.. Borde inte mångfalden göra hundsporten betydligt intressantare och framförallt roligare?!?!?! I varje fall betydligt mer publikvänligt:-))))))
Kan känna igen en del av det du skriver Yvonne. Men lydnadsprov har ju faktiskt inget med brukshundar att göra, där hade han helt fel domaren som behandlade er så illa. Ett tag kändes det som om man gick in med en 5:a i betyg i varje moment redan innan man visat vad man kunde och ev. kunde betyget bli högre medan om man gick in med en bordercollie (inget fel på rasen i sig, absolut inte) så hade man 10 i betyg och ev. kunde det sänkas men då fick det vara riktigt dåligt.
Jag tappade också lusten att tävla när reglerna ändrades och det tyvärr gick åt det håll du beskriver, att bodercollien snabbhet blev standard. Tänk så roligt det var tidigare med en stor variation på raser högt upp i klasserna.
Ändå har jag haft hundar som, även efter regeländringen, fått höga poäng på lydnadsproven jag deltagit på och jag har även fött upp flera hundar som startat på SM i lydnad.
Jag blir galen på folk som vill ha en jakthund utan jakt i, eller bc utan vall etc…
Har t o m vart med om att en sa att den valde en bc utan stam för hon inte ville ha vallegenskaperna. Trots att hon fick betala samma pris…
Galen! Ta en annan ras!!!
Nu är det väl tyvärr så att det inte tas hänsyn till dom olika raserna,och brukslydnaden har blivit precis lika petig som lydn.lydnaden,där ofta bordercollie dominerar,känns faktiskt lite tråkigt när man utfört ett krävande fältarbete,antingen spår eller sök och upletande,sen ska dom på det ha en lydnad som är på millimetern:(
Hej
Lyssnade just på ett av dina program om valparna som ska auktioneras ut av Kronfogdemyndigheten. Du nämnde att annonsen plockats bort men valparna kommer auktioneras ut idag. Undrar var gränsen går? Vad händer om föräldrarna i ett fosterhem går i personlig konkurs. Kommer man då kunna lägga ett bud på barnen?
http://kronofogden.se/Soklosore.html?sv.url=12.5b117ff713f41e6eb05d3&query=*&100.5b117ff713f41e6eb05be=Djur+-+tillbeh%C3%B6r
Ciao ciao
peter
’Objekter utgår. Ej till försäljning’
ÄrJag skulle vilja hävda att detta problem, oavsett tävlingsform, till störst del beror på domarna. Det är de som avgör vilka som ska vinna och premieras och det är väl det som mycket av den avel vi ser idag baseras på?!
Sen kan man alltid prata om förändring i form av förbättring och försämring. Bara för att en ras ändras till viss del behöver ju inte vara negativt. Ibland kanske det är önskvärt då samhället ändras och tidigare önskvärda egenskaper inte efterfrågas längre.
Personligen tycker jag att man snöat in lite väl mycket på detta med olika raser. Det här blivit ro tok för detaljstyrt. Jag hade nog föredragit lite mer heterogena uppdelningar där fokus ligger på ett par specifika egenskaper. Jag bryr mig föga om min hund är brun, svart eller vit eller om den är korthårig eller strävhårig så länge den har ordentlig jaktlust, står för fågel och pallar med en heldag på fjället…typ. 🙂
Mvh,
Johan
😀 bra skrivet Johan!
Lite som hos draghundsfolket i nordamerika, de vill bara ha en hund som drar, och drar jävligt bra, långa sträckor i ”bra fart” … ock, de blandar rätt friskt för att få fram den bästa draghunden 😮
Jo, låter lite så. Så länge det inte går ut över hundens hälsa så föredrar jag det framför renrasavel där man avfärdar hundar för att de är 1 cm för låga och inte har exakt 53,85% svarta hår på höger bakben.
Sen har jag självklart fler krav än att den bara ska jaga bra men det är primärt mer allmäna saker som jag tror näst intill alla raser/hundar uppfyller idag. Men jag är övertygad om att färgen på pälsen inte påverkar hur väl hunden jagar eller hur mentalt stabil den är. 🙂
Mvh,
Johan
Får nog rätta mig själv lite där. Jag föredrar inte den typen av avel där man enbart fokuserar på en enskild egenskap mot den där man fokuserar på smådetaljer in absurdum då båda sätt troligtvis går ut över hundens hälsa och välmående.
Jag tror snarare på den gyllene medelvägen där man fokuserar primärt på ”need to have” och inte på ”nice to have”. I mitt fall ”behöver” jag en hund med mycket jaktlust som står för fågel och är skarp och stark nog att fungera som avfångningshund vid eftersök samt fungerar bra som familjehund. Vilken färg den har, dess exakta höjd och typ av hårlag är mer egalt även om jag tycker vissa varianter är trevligare än andra…
Mvh,
Johan
Men även pälsen har ju just sin speciella uppgift …
Har ju själv en krullis där dom tajta lite hårda krullorna skyddar mot vasst o snårigt och vore dom ej tajta o hårda är det bara kasta på ett täcke då ?
Jo, jag har hört det nämnas och ändå ser jag långhåriga, korthåriga och strävhåriga hundar jaga i samma typ av (tuff) terräng och vid samma väderförhållande utan problem och utan ett behov av täcke.
Så personligen har jag svårt att se att det ska ha någon praktisk betydelse för det jag vill göra med hunden, utan är nog mer kopplat till ägarens tycke och smak…även om det kanske finns några enstaka undantag där pälstypen faktiskt har en praktisk betydelse 🙂
Mvh,
Johan
Jag älskar, nästan lika mycket som min boxer att träna IPO, lydnad o spår. Om vi nästa år tar oss till ett BH och sedanen Ipo1 står står skrivet i stjärnorna liksom om vi nånsin kommer att tävla iLydnadskl 1. Men förbaskat roligt på vägen har vi!
Och det är det viktigaste! 😀 Lycka till!