Aldrig under promenader.

Skärmavbild 2013-12-01 kl. 09.07.15

 

Vinnarlaget i segerpose inför ett fullsatt Globen!
Hade vi förlorat, då hade det ju bara varit på skoj. Nu vann vi, då är det ju på riktigt 🙂
Malin ser hyfsat nöjd ut!  🙂

Förutom att vi vann agilityn över dressyrlaget så hade jag en enormt fin dag igår på globen.
Jag satt några timmar nere vid stallarna och på planen bakom kullisserna där alla ryttarna tränar och värmer upp.
Ett utav alla enormt spännande samtalen jag hade var med mitt motståndarlag i agilityn. Alltså laget – Dressyrryttarna.
Vi pratade om häst och hundträning, om likheter och skillnader och gav faktiskt lite tips och tankar till varandra.
Det var givande som f-n och jag känner på mig att det inte är sista gången.

Fråga –

Har en Golden på 13 veckor. 

Har anammat din stil och arbetar mycket med kroppsspråk och ledarskap. En sak som får mig att fundera är vid hundmöten. 

Han blir så nyfiken då han inte träffat någon hund förutom familjens hundar förr. Han vill stanna, titta och nosa i luften. Har i nuläget väntat in honom lite. 

Är det fel?
Att bara dra med mig honom i det läget känns lite fel för mig då han har hög motivation att iallafall titta på den andra hunden. 

I framtiden vill jag ha en hund som kan ignorera en annan hund och gå förbi. 

Men också som klarar att sitta lungt och titta om man pratar med den andra hundägaren.

Hur gör jag?

 

Svar –

Hej och jag är verkligen glad över att få svara på en fråga gällande en ung valp. Då handlar det inte om problemlösning utan mer att forma hunden.

Om jag vore dig så skulle jag se till att din valp får hälsa på andra snälla hundar ofta och mycket, men ALDRIG på promenaderna.
Dessa lekstunder/hälsningsstunder ska ske vid speciella tillfällen. Kanske på klubben, kanske på en gemensam tur i skogen, men som sagt aldrig på promenader och då ni möter en hund.
Det du beskriver att din valp gör vid hundmöten är faktiskt början till ett besvärligt engagemang vid hundmöten.
Det är visserligen inte nåt konstigt, men jag tycker du ska hjälpa din valp att slippa detta engagemang.

Du kan göra på flera sätt.
Jag skulle ibland stanna upp och föra ett samtal med den andra hundägaren utan att valpen får komma fram och hälsa, jag skulle ibland gå vidare och ”dra” med valpen men direkt efter mötet och valpen släpper fokus på den andra hunden – Belöna!
Den belöningen kan vara en lekstund med dig, en godis eller en leksak.

Med din lilla valp så kommer inte valpen att lära sig detta med en gång, det blir en process som pågår under tid. Och snart kommer din valp att lära sig – Andra hundar på promenaden engagerar vi oss inte i!

Men glöm aldrig att detta handlar om konsekvens. På promenader får valpen aldrig hälsa på mötande hundar.

Skulle din valp visa ett överdrivet engagemang under denna process, då kan du oxå ”tala om” för din valp – Så gör vi inte!
Det gör du genom kroppsspråk och fysisk kontakt.
Och samma sak här, när din valp släppt engagemanget och är uppmärksam på dig så belönar du.

Det här kommer du fixa galant/ Fredrik Steen

15 svar på ”Aldrig under promenader.”

  1. Kanon tack för ditt snabba svar Fredrik!! Har belönat efter att han tappat intresset. Nu fick jag bekräftat att de är en process som tar lite tid. Känns skönt de är ok att stanna också om man vill prata. och att han lär sig att han bara ska sitta kvar.

  2. Tack för vägledning. Jag gör just lite hipp som happ med vår superentusiastiska ”vill hälsa på allt och alla, fem månaders-valp” men ska f.o.m nu bli helt konsekvent. Det är läge för det nu faktiskt. Följdfråga: Jag uppmuntrar just nu valpen att hälsa på alla människor vi möter och aldrig backa inför positiv kontakt. Och tänker att småningom kommer jag introducera att man inte behöver hälsa på alla varenda gång. Eftersom jag vill ha min hund supersocial OCH cool i framtiden. Skulle du göra på samma sätt med människor vad gäller just inprägling?

  3. Sanna – jag gör samma sak m personer som m hundar. Det du beskriver att du gör anser jag skapar stress (glädje, förväntan) i möte av personer. I min värld helt motsatt till vad du vill ha.
    Så tänker jag 🙂

    1. Då har jag en annan fundering. Min lille 10 mån nu. Han bryr sig föga om folk, nosar lite sen är det bra. Ingen hoppetossa. Men när han var yngre blev han ”skrämd” av en ursäkta ordet, kärring som ruffsade om hela huvudet på honom så han blev förbannad. Efter det började han göra små nafs, utfall när ngn kom fram o kanske ville hälsa. Jag ville ju i detta läge visa att ingen är farlig, elak el dyl. så att han måste försvara sig….Han har då fått nosa på folk o sen deras hand och idag är det gamla beteendet borta. Var det fel i dina ögon fredde? Det fungerade ju tydligen iaf eller hade du gjort annorlunda? Hoppas det inte blev för svamligt, lite svårt att förklara….

    2. Jag tänker att valpen självklart blir en smula stressad av alla sina upphetsningskänslor inför människor på promenad men att jag ändå vill att hon ska få uttrycka glädje. Jag tror att det är avgörande för framtiden att hon tänker väl om allt och alla. Och har gjort ungefär på samma sätt med mina barn. Uppmuntrat dem att ta kontakt även med hemlösa gubbar på parkbänkar med nedpinkade brallor och gammal fnasig skäggstubb och självfallet också tiggare. Det är viktigt att tro gott om sin omvärld och inte göra fördomsfulla uppdelningar mellan folk och folk. Valpen är inte upphetsad i andra sammanhang utan en cool tjej. Så jag tänker nog fortsätta låta henne vara i närkontakt med människor. Däremot behöver hon inte hälsa på alla hundar på promenader vi tar. JAg tänker göra precis det du föreskriver ett bra tag framåt. Men utan att det blir ett rigoröst förbud i framtiden. I min värld mår coola hundar bäst om de får hälsa genom att nosa av varandra och sedan gå vidare i godan ro. Som de gör utan vår inblandning. Men är det upphetsning, stress och drag i kopplet så blir det inget möte, så klart.

      1. Sanna, jag får inte riktigt ihop pusselbitarna. Du pratar ena stunden om vikten av respekt för andra människor och deras åsikter samt att man ska vara försiktig med fördomar om andra. Nästa stund går du igång utav bara den om de onda borgarna och det de, enligt dig, ställer till med. Är inte det lite inkonsekvent? Eller menar du kanske bara allvar med det ena?

        Mvh,
        Johan

        1. Jag kan inte fullt ut respektera människor som medverkar till att skapa/bibehålla en orättvis värld vare sig det är i Sverige eller globalt.

          Jag kan bara fullt ut respektera dem som kämpar emot.

          Däremot har jag många människor i min närhet som jag håller mycket av, som röstar borgerligt. Det finns ingen motsättning i detta.

          Politik handlar ju om hur du och jag ser på världen och människorna omkring oss.
          Vilken värld vi vill leva i.
          Vilka människor som vi vill kämpa för, känner solidaritet med. Samt andra levande varelser och naturen.

          Fullt ut kan jag inte känna respekt för människor som mest bara bryr sig om sig själva och ”sin egen sort”.

          Så har jag det.

          1. Nej, Johan. Solidaritet handlar inte om att jag ska kämpa för de som redan har det gott ställt. De som fötts på ”rätt sida” av Köping, har bra utbildning och levnadsvillkor och vars barn kommer att ha bra mycket bättre förutsättningar än de ”svagas” barn.
            Ett riktigt samhälle ska finnas till för alla. Annars är det bara en djungel. Survival of the fitest är inte demokrati.

          2. Jag håller med om det mesta du skriver, även om våra slutsatser säkert skiljer sig lite åt.

            Dock är det ju inte så det låtit tidigare, men låt gå. Är det detta du menar så kan vi ju släppa hatet och fördomarna hädanefter och kanske föra en lite mer konstruktiv diskussion. Vad säger du?

            Mvh,
            Johan

          3. Men, Johan, jag säger exakt samma sak som jag alltid brukar säga när det kommer till politik. Fast ibland är jag rasande arg och då sprutar jag lite mer galla omkring mig. Men det är för att jag ser så många människor som har det svårt. Ser fram emot kosntruktiva diskussioner…som säkert kommer hetta till även fortsättningsvis.

            Allt gott. Sanna

          4. Om du tycker att ”inte kunna respektera fullt ut” är samma som ”jag hatar” så har vi nog lite olika referensramar.

            Jag är ledsen, men i min värld är det inte en giltig ursäkt att uttrycka sig så fördomsfullt som du har gjort bara för att man är arg och ”det hettar till”. Vi är ändå vuxna människor och bör kunna bättre än så…

            Mvh,
            Johan

      2. Sanna,om det var min valp/hund,skulle jag inte låta henne hälsa på alla människor vi möter. Även om hunden är jätteglad” i folk. Dels pga stress,dels pga att det är onödigt. Hunden kan ha kvar/lära sej att vara glad och cool ändå. Räcker att hälsa på nåra utvalda ,vid ex lekstunder och folk hon känner. Att bara stå och prata med folk,kan få henne att vara ”cool”. Tänk oxå på hur hon ska vara när hon är lös, vill du att hon ska springa fram till alla då? Hundrädda människor,hundhatande människor.

  4. Jag har nu en schäfervalp på 9 veckor och en golden på snart 10 år. De hundar han har träffat är sådana vi umgås/träffar mer eller mindre dagligen. Förutom idag när han fick träffa en från träningsgänget.
    Jag tänker lite som du, han behöver inte hälsa på allt och alla hela tiden.
    Hellre få bra hundkompisar än att vara bekant med alla hundar..

  5. Jag tycker att skvallerträning är det absolut smidigaste sättet att jobba med möten av både hundar, människor och annat på promenad. Då lär sig hunden både att möten är trevliga och att hålla kontakt, win-win känner jag 🙂

Kommentarer inaktiverade.