Ju jävligare, desto enklare….

Skärmavbild 2014-11-20 kl. 07.44.21

En hund drar lite i kopplet, en hund drar extremt mycket i kopplet.
En hund är besvärligt glad vid hundmöten, en hund är besvärligt aggressiv vid hundmöten.
En hund är glad och snäll då det kommer besök, en hund är emotionellt besvärlig då det kommer besök.

Det går att gradera alla typer av ”problem”, men det som slagit mig efter alla år känns nästan lite märkligt.
Ju jävligare och mer allvarligt vi tycker att hundens problem är, desto lättare är dessa att lösa.

Du som följt mig på TV eller på Radio har säkert hört mig säga – ”Det är lättare att ta bort problemet att hunden är aggressiv och biter sin ägare, än att ta bort problemet att hunden drar lite i kopplet”

Varenda gång jag arbetar med en hund och en ägare så tänker jag på detta och får min uppfattning bekräftad.
Vad detta beror på kan jag tycka är intressant att spekulera i.

Dels så tror jag att hunden som ”visar mycket”, alltså har ett brett ”känsloregister” också har lättare att ta till sig information och har snabbare att lära sig saker.
Den blir helt enkelt gladare vid belöningar, och mer känslosam vid tillrättavisningar.

Sedan har vi människor en tendens att tänka på det man kan kalla proportionallitetsprincipen. (stavas det så?)

En hund som biter sin ägare – Den kan man, utan att ens hjärta får en törn, vara mer direkt och tuff emot.
Medan hunden som ”bara” drar lite i kopplet, är man helt enkelt lite ”mesigare” emot.

Detta med proportionallitetsprincip är dock inget en hund funderar över. För en hund är det helt enkelt rätt eller fel, utan värderingar om det är mycket fel eller rätt.

Här kommer alltså våra mänskliga värderingar in och förstör våra möjligheter till en lyckad träning.

Sen har vi dessutom detta med gränsdragning. Vad som är okej eller inte okej.
Att en hund lever rövare och gör aggressiva utfall mot hundar man möter – Det är oacceptabelt!
Men att en hund egentligen är lika besvärlig vid ett hundmöte, men ändå bara handlar om att hunden är snäll och vill leka – Då är vi inte lika beslutsamma om att detta är fel.

Det är jäkligt intressant det här, och jag kommer nu att tänka på att jag fått en hel del kritik över att jag blir biten då och då av hundar jag arbetar med.
Jag anser att det är en tankevurpa hos kritikern, i alla fall tycker jag det.
Detta eftersom jag själv blir nöjd då en hund biter ifrån sig mot mig under extrem problemlösning. För då vet jag – Nu håller jag på att tränga igenom och hunden tar till det sista den har. Nu är det nära, hunden kommer snart att lägga ner och ta emot den information jag ger hunden.

Intressant ämne, hur tänker du omkring detta?

8 svar på ”Ju jävligare, desto enklare….”

  1. Hej Fredde! Jag har en hanhund av storvuxen ras, en mkt mild och trevlig hund som accepterar de flesta människor och hundar. Men… med undantag för vissa kvinnor! Detta började när hanen var ca 3 år, han började muttra och backa undan när vi träffade en kvinnlig bekant, som vi inte stöter på så ofta. Ytterligare kvinnor lades till skaran av ogillaobjekt i hundens bok. Inga aggressionshandlingar, förutom morrandet. En väninna som ofta hälsar på kan emottas med detta morrande, samtidigt som han gärna vill bli klapppad. En annan dam som kommer på besök, ja då kommer mullret så dovt inifrån att hela hunden skakar och han ser inte glad ut. Han skäller aldrig, men visar tydligt att kommer du hit äter jag upp dig. Givetvis låter jag inte de två mötas inne, ute morrar han och går iväg. Jag har låtit hunden slippa konfronteras med de damer han inte gillar, det finns ju liksom ingen nödvändighet att utsätta någon av oss för detta. Jag själv undviker ju dem jag inte gillar osv… Har haft hund i mer än 30 år, detta är dock min första av just denna ras, är det något jag missar i hundens signaler? Inget har hänt vad jag vet. Gemensamt för dessa damer är att de alla har hanhundar av samma ras?! Fast det vet ju inte min hund….. Kan det vara så enkelt att det är hormon/revirstyrt och dominant beteende bara?

    1. Jag har aldrig vart med om en hanhund som morrar åt mig för jag luktar hund. Det låter som din hund fått fördel i att morra på besökare, du skriver ju själv att denna kvinna han gillar tar emot detta morrande. Kanske blir hunden klappad också på detta? Detta blir ju misstolkning för hunden, den kanske inte helt vet hur han ska betee sig när det kommer besök? Jag skulle låta hunden slippa att hälsa på alla besök under en längre period, precis som man gör med hundar som har problem med andra hundar. Då kommer han märka att det inte är något farligt eller ingenting att göra någon stor deal för och då kanske han tom börjar hälsa vänligt på personerna:)

  2. Ooops, så ertappad jag plötsligt känner mig Inser att jag aldrig accepterar utfall av aggressivitet så varför godtar jag när min hund ylar och gör lekinviter/utfall mot annan hund. Hm, nu blir det ändring 😉

  3. Har en hund som är för glad när vi möter andra hundar, ja det är faktiskt ett problem att han är så himla glad. Tyvärr har jag mött andra hundägare som inte har någon förståelse när jag inte vill att hundarna ska hälsa utan blir riktigt sura. Har också mött hundägare som bara släpper fram sin hund till min o säger ” det är klart att de ska hälsa ” Min hund blir ju väldigt lycklig o stark så jag knappt kan hålla honom

  4. Hej Fredrik. Har hållit på med hund sedan -74 och jag ser en skillnad på vad vi såg på hund då och idag. Idag vill alla ha några månader för att få gosa och ha valptiden som ett gossedjur. Men, vid 4-5 mån. då blir det problem, alla säger samma: Men, vad gör du? Lydnad är lydnad men uppfostran från den första dagen du får in en valp är idag ngt som inte många gör. Samma med barn. Vad har hänt? Jag har inte hund just nu men möter många när jag är ute o går o cyklar. Blir helt häpen över att inte hundägare kan säga till sin hund utan låter dom göra utfall och det enda som händer är: Oj, har aldrig hänt förut, men lilla hjärtat vad gör du? Ingen säger till hunden: Du gör fel, jag accepterar inte det här. Vart har vi kommit?

  5. Konstigt, bara en del av min kommentar syns. Angående min väldigt glada hund vid hundmöten så har jag börjat med att sätta honom ner o invänta att han tar kontakt med mig och när han gör det så får han beröm. Fungerar oftast bra tycker jag.

  6. Hej Fredrik ! Det kanske är omöjligt att få svar från dig men jag chansar! Stort behov av hjälp! Är en mycket hundvan människa och har alltid haft hund! Mest blandraser som jag älskar. Idag har jag två tikar en på 2 år och 8 månader och en på snart 10 månader. Jag tränar med dom mycket, det är alltid jag som promenerar, ger dom mat, ja är med dom. Dom följer med till mitt jobb ja dom är mitt allt! För4-5 veckor sen ändrade äldsta tiken sitt beteende mot mig drastiskt! Hon har alltid varit min bäbis min svans! Följt mig överallt… Den yngsta började sin första löpperiod för ca 4-5 veckor sen och då började det! Äldsta tjejen Sallie vill inte vara med mig, hon morrar när jag kommer för nära, hon flyttar sig med nedsänkt huvud när jag kommer nära. Hon ligger hos husse och lillmatte men kommer jag tittar hon bort, kommer jag för nära morrar hon! Jag blir så ledsen i mitt hjärta! Har du någon ide, något tips? Vill få tillbaka min skrutt!!! Min äldsta är en blandning av Border Collie 50% Golden, Setter och schäfer resten den andra är 50% schäfer och sen Golden, labbe och bordercollie…bilden är ett par månader men stora tjejen ser du❤️ Varma hälsningar en förtvivlad matte! Lotta Asplund

  7. Hej Fredrik. Har en stor hanhund som är en lite osäker kille. Tycker att han har ett ”brett känsloregister” även om han inte visar så mycket utåt. Så kan det också vara. Däremot blir han glad över belöningar och tar åt sig av tillrättavisningar. Tror absolut att svårigheterna med att få bort enklare problem såsom drag i kopplet har att göra med vår mesighet i tillrättavisningarna. Det tycker jag att man kan se lite här och var. Min hund får aldrig dra i kopplet och inte heller hälsa på annan hund utan kontakt med mig och mitt ”varsågod”. Han får sällan hälsa på okända hundar. Men själv är jag mycket hårdare vid drag i koppel än vid hundmöten eftersom min hund är osäker. Jag tror att många hundförare missar att läsa sin hund rätt. Vet man att man har en aggressiv hund som inte är osäker eller en säker hund som bara vill leka så är det enklare att vara tuffare vid hundmöten än om man har en osäker hund. Vid hundmöten med en osäker hund (oavsett om utfallet blir aggressivt eller inte) så tror jag att man ska vara försiktig med hårda tillrättavisningar för att inte förstärka osäkerheten. När min hund var yngre gjorde han en del icke aggressiva utfall mot andra hundar. Han skällde inte och ville inte bitas, men ett och annat morr blev det. Körde kommunikationsmetoden och det fungerade bra för oss. Idag är problemen borta.

Kommentarer inaktiverade.