Allt är inte inlindat i rosa bomull, och ibland är verkligheten lite “trubbig”.

Skärmavbild 2014-11-26 kl. 13.49.49

Polishunden Hedeforsens Qotten, får hjälpa till att bära på fjällvandring.
Foto, och ägare – Leif Hedberg

 

Sänd mig gärna bilder på din hund på info@fredriksteen.se
Skriv tydligt i ditt mejl att jag får publicera bilderna.

 

Kloklippning.

Hunden rycker i tassen just då man ska klippa, hunden “slåss” för att komma där ifrån, hunden biter mig då jag försöker klippa, hunden piper och gnäller………..

Litet barn hos frisör – barnet gråter, vill inte sitta still, kränger sig ur stolen, blir arg, verkar rädd……….

Som utgångspunkt tycker jag det är bra att göra denna jämförelse.
Med barnet tänker man många gånger – Ja, ja, det här måste vi göra och så försöker vi uppmuntra barnet på olika sätt. Ofta ler både frisör och förälder när detta sker.
Men när hunden beter sig mer eller mindre likadant, så verkar ägaren djupt bekymrad och ser detta verkligen som ett problem.

Att lära en hund att tillåta ägaren klippa klorna bygger enligt mig på glädje och mys, men även ibland och inte alltför sällan (även med barn) ett krav.
-“Så här gör vi, acceptera detta, så ska du se att du blir belönad och allt blir mysigt och bra!”

Det finns en mängd olika men väldigt bra tekniker då det gäller klippa klor. En del vill ha hunden stående, sittandes, ståendes på ett bord, liggandes med mera. Inget är fel, bara det känns rätt för dig.
Läs noga – Bara det känns rätt för DIG!
Här lägger jag alltså inte in hundens vilja eller känsla. Detta eftersom en hund varken mår dåligt av att sitta, ligga eller stå. Då gör den inte heller det bara för att du klipper klorna.

En del hundägare belönar med en godis efter varje klo, en del hundägare belönar inte alls med godis, en del belönar med godis efter det att alla klor är klippta, en del klipper en klo om dagen (vilket jag tycker är vettigt om detta är besvärligt).
Inget är fel, bara det fungerar.

Det kan kanske låta löjligt eller lite märkligt, men var mot hunden som du ibland är mot både partner och barn.
Alltså, allt är inte inlindat i rosa bomull och ibland är verkligheten lite trubbigare än vad både vi själva och hunden önskar.

Hur tänker du?

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

11 Inlägg för Allt är inte inlindat i rosa bomull, och ibland är verkligheten lite “trubbig”.

  1. Anneli skriver:

    Så himla bra att du skriver om detta att allt inte är lull lull, och faktum är att jag har gått ifrån att behöva sedera min hund vid kloklippningen till att göra det helt själv och exakt med den tanken och känslan att det här gör vi. I mitt fall behövdes mycket peptalk från en god vän samt att jag misstänkte att klorna på höger fram orsakade den hältan hon hade och det gav mej den sista knuffen att nu jävlar ska jag fixa detta. Nu berodde det inte på en lite för lång klo men det gav mej den sista puschen och samt min väninnans coachning. Önskar mera på detta temat i din blogg om vikten av att vara tydlig och genomföra hela vägen

  2. Isabelle skriver:

    När min hund var valp och jag klippte klorna kletade jag lite blodpudding på trimbordet, han låg och slickade på det blev en gottestund att klippa klorna. Nu är han 1 år och 8 månader och jag gör det fortfarande till en mysstund. Jag klipper när han är lite trött, vi gosar, äter nåt gottigt och klipper klorna och rensar öronen. Inte bara för att han ska tycka bättre om det utan jag tycker också det blir roligare!

  3. Kicki skriver:

    Min besvärliga treåring, schäferkille, då jag tar fram tången, sätter mig ner på köksgolvet o pratar lite lätt till honom samtidigt som jag håller handen i golvet, lommar han fram, lägger sig, blir som en trasa och under kloklippningen sover han. Han är lite kittlig på baktassarna så de kan han ruska på nån gång men annars är han kav lugn. O då ler jag stort – så mycket annat som vi fått jobba så hårt med o så lyckas vi tillsammans med det som många andra ekipage har stora svårigheter med. Jag tror att det var för att om det var nåt jag var orolig för innan så var det kliklippning och därför var jag oerhört beslutsam och tydlig från början – detta ska göras – punkt – å så gjorde vi det mysigt o gosigt som avslutning varje gång.

  4. Carina skriver:

    Jag har fyra stycken hundar. Jag visar de en lite morotsbit eller gurkbit (ja, jag mutar de! ) och sen visar jag klotången. Jag vet inte hur det har gått till men de fyra ställer sig nästan på kö och jag tar de i samma ordning varje gång. Varje hund vet när det är hens tur att slänga sig på mattan framför mig och ligga still! Sen när det är klart då får de sin “muta”.

    Det ser lite lustigt ut kanske. Och de ser ut att tycka att detta med kloklippning är verkligen lattjolajban! Men visst har det varit en dos krav med en annan dos belöning inblandad för att vi skulle komma in i den här rutinen.

  5. Malin skriver:

    Min fantastiska hund fick jag när den var 11månader gammal. Jag kände att just hanteringen gällande kloklippning kör vi iaf den första veckan så jag inte behöver oroa mig för att det är problem med kloklippning, jag tog fram kloklipparen han la sig på rygg som att han inte hade gjort något annat än att klippa klor i sitt liv. Han tycket det är jättemysigt och vi pussas och gosar samtidigt som jag klipper klorna. 🙂 vet att hans uppfödare som hade honom innan är fantastisk på att fostra hundar när det gäller hantering:)

    Inser att jag aldrig kommer att få en sån enkel hund att klippa klorna på igen. Han är även av den rasen som Fredrik säger har problem allt ( vilket jag iofs håller med han om) jack russell ;).

  6. nikolina skriver:

    Jag och min sambo gjorde nog allt fel från början haha. Vi satte oss båda och klappade, pratade, gosade och trugade med godis i början. Istället för att vår hund blev lugn och gillade stunden sprang hon och gömde sig bara vi öppnade skåpet tången låg i och vägrade godiset och verkligen HATADE “mysstunden” Nu gör jag det själv utan godis eller tjat och då funkar det plötsligt jättebra. Vi bara gör det och sen är det över och hon får en puss på nosen 😉

  7. Anneli skriver:

    Klippa klor, hoppa in i bilen, hoppa i badkaret, osv… allt sånt som man måste göra det bara gör vi och har gjort från början. Det ska fungera det finns inget annat alternativ och mina hundar genom åren har alla gått med på det. Nån godis ibland men väldigt sällan numera när alla är vuxna. 2 av hundarna flyttade för flera år sedan till mina föräldrar som inte har vana av kloklippning och bad av hundar men det fungerar eftersom hundarna varit med om det från början och föräldrarna har samma inställning som jag, det ska göras.
    Mina hundar är inte överförtjusta men kommer och lägger sig med en suck och låter sig snällt hanteras. Ibland gör vi det på trimbordet, det går lika fint.

    När jag haft valpkullar så klipps klorna redan innan 2 veckors ålder och en gång i veckan tills de flyttar, många klor blir det och lugna fina valpar att hantera. Inte en enda valpköpare har haft problem vid kloklippning, de får en lektion och jag visar vid hämtning så ser de och vet att det inte är något problem och tar med sig den inställningen hem och fortsätter i samma anda.

    • Malin skriver:

      Det är ju jättebra att du hanterar klorna innan de säljes och ger coachning :). Mer sånna uppfödare tack 🙂

  8. Camilla skriver:

    Vi fick vår goa labbe när han var 14 månader. Kloklippning tillhörde inte hans favorit aktivitet. Han hade inte haft så bra start i livet heller. Men att gå ut är ju alltid toppen! Därför la vi klotången vid ytterdörren, och varje gång vi skulle gå ut klipptes en klo. I början höll vi bara tången mot tassen för sedan berömma och gå ut. Bara efter några dagar kunde man klippa. Ofta behövde ju inte ens klona klippas med vi låtsasklippte varje gång ändå och höll på så flera veckor. Fungerade hur bra som helst och nu accepterar han det utan krusiduller.

  9. Angelika skriver:

    Min lilla ( cavalier )hund lägger sig självmant med ledsen blick när jag visar kloklipparen och vet att han inte får dra för det ska bara göras och sen går han till foderskåpet och vill ha en gotta för att han var så duktig

  10. Angelika skriver:

    Resten av texten hängde inte med!??
    Min stora vovve ( stb) står hellre upp och jag går runt och klipper genom att lägga tassen mellan mina knän ( som när man lyfter hovarna på en häst) oftast krävs det två klipp på varje klo på min lilla ponny 😉 haha!
    Man känner sig fram vad som passar bäst på olika individer:)