Tro mig, det kan hända!

Skärmavbild 2014-12-26 kl. 12.39.48

Precis hemkommen efter en trevlig förmiddag på Junibacken på Djurgården.
Det är ett fint ställe och man går bland Astrid Lindgrens olika sagovärldar. Rekommenderas starkt för dig som aldrig varit där.
Själv fann jag mig en mössa som jag tyckte passade…… 🙂

 

Har i helgen haft lite arbete med en större hund som bitit ihjäl en mindre hund.
Som vanligt, som det ofta är då detta sker, så kom ”attacken” utan någon som helst varning eller tillsynes anledning.

I vår mänskliga värld finns olyckor, och vållande till annans död, med mera.

Det här gäller dock aldrig hundar.

Alltid då en hund olyckligtvis biter ihjäl en annan hund så börjar hundägarna och omgivningen fundera över termer som – Sjuk i huvudet, dålig mentalt, farlig hund – med mera.
Det här stämmer inte alltid, och kanske till och med väldigt sällan.
I nästa alla fall då detta sker, så är det en stor hund som har ihjäl en mindre hund. Och bara det bekräftar det jag menar, tänker jag.
Om hunden vore tokig på något sätt, då hade den nog haft ihjäl större hundar också.
Ofta handlar det alltså mer om olyckliga omständigheter än något annat. Det vågar jag påstå.

Och tänk…. om alla hundägare skulle börja använda sig av koppel mer, och inte gå omkring och romantisera omkring detta med hund, då hade det här aldrig behöva hända.
Nästa gång är det din eller min hund så gör så här……. tro mig, det kan hända!

3 svar på ”Tro mig, det kan hända!”

  1. Men hur vanligt är det då ! Att en hund biter ihjäl en annan hund utan förvarning.
    Aldrig någonsin upplevt en hundattack utan förvarning. Känner till en hund som bet ihjäl en liten hund. Men denna lilla hund hade retat gallfebern på den större hunden genom att springa runt runt den större hundens hundgård och skälla och göra utfall. En dag kom den lilla hunden in i den större hundens hundgård och där gick stor hund till attack. Bettet blev så illa så lilla hunden dog. Bägge hundar kom från samma familj. Familjen blev hysteriska och skickade av större hund som kom till en annan familj. Betendet visade sig aldrig igen.
    Stor hund var inte dum i ” huvudet” 🙂 Tråkigt bara att första familjen inte kunde styra upp bägge hundar.

  2. Här är det så att en av mina rottisar är rädd för större hundar, han hälsar dock gärna på mindre sådana. Men undviker de stora, eller skapar avstånd genom att göra skenutfall.
    Jag brukar gå undan när de stora ”hemska” hundarna kommer.
    De enda stora han fungerar med är de som finns i flocken.

Kommentarer inaktiverade.