När du börjar inse att du kan det mesta och kan det riktigt bra – Det är då du ska börja oroa dig för din egen kompetens.

Skärmavbild 2016-01-24 kl. 09.28.24

Vi hade en fin dag ute på Lindö (vår ö) och ute på isen igår. Hundarna sprang mer eller mindre non-stop i 4 timmar. Barnen också för den delen.

Vid korvgrillningen stals ett antal korvar från ouppmärksamma grillade…… dessvärre var LillaNymo skyldig till samtliga….. Där finns det att jobba på 😉

Polishunden Qotten och Boogie tillhör min vän Leif Hedberg, och det är också bland annat han jag rekommenderar att du ska kontakta om du behöver hjälp med din hund på något sätt. Visserligen en god vän till mig, men också en förbaskat bra hundkille.

 

Vad gör en bra hundtränare till en bra hundtränare?

För det första måste en bra hundtränare älska hundar. Hunden måste alltid i alla lägen sättas i första hand. Det handlar inte bara om att ägaren ska känna att allt blir bättre, hunden måste få känna exakt samma sak.
Det finns sannolikt inte många problem en hundtränare kan få bort om man satte hunden i sista hand.

Sedan måste det inte bara finnas en gedigen kunskap om hund, det krävs också en enorm erfarenhet. Det är ju där lite av problemet kommer in. Är man duktig så måste man samla på sig erfarenhet. Men har man ingen erfarenhet är det svårt att få uppdrag. Lite av ett moment 22 dessvärre. När det gäller erfarenhet anser jag också att det är viktigt med en bred erfarenhet. Det vill säga inom alla områden då det gäller hund som bara är möjligt. Då du minst anar det, hemma hos en hundägare med ett problem, har du användning för det du lärt dig då du arbetat med draghundar, eller till och med då du pysslat med utställning.
Erfarenhet och framförallt kunskap kan man aldrig få för mycket av. Det är dessutom utan tvekan den lättaste lasten att bära.
Var hungrig, lär dig mer hela tiden, och pratar du hund med en annan person och känner att du inte lär dig något av denna – Rannsaka dig själv, det finns alltid något att lära!

Det gäller också att ha en ”verktygslåda”. En mängd olika ”verktyg” (kunskap, metoder, tekniker) som du kan välja och vraka i mellan.
Inte en enda hund är lik den andra, och ju fortare hundtränaren lär sig detta, desto bättre blir hen.
Detsamma gäller hundägaren man hjälper. Även hundägaren är individer som man måste förhålla sig till och vara pragmatisk i sitt sätt att vara. En teknik/metod ska inte bara passa dig, eller hunden – Den ska också passa hundägaren. Det sista är inte mindre viktigt än något annat.

Sedan gäller det att ha integritet. Det gäller att vara stark och trots vad som än händer tänka på att du är ”hundens ombud”, inte ägarens. En ägare kan avliva, sälja, ge bort sin hund. En hund har inget som helst val och måste finna sig vad ägaren vill.
Hunden står ensam – Du ska se till att den inte gör det!

Extra viktigt att tänka på –

– Om du går på ”pumpen” och inte klarar av att lösa ett problem. Berätta det för hundägaren. Var ärlig, be att få återkomma och samla på dig kunskap. Ingen kan allt. Den som påstår det är en lögnare.

– När du hjälper en hundägare kliver du in i en roll som också påminner om en terapeut. Du måste arbeta minst lika mycket med ägaren som med hunden. Du måste vara lika lyhörd mot ägaren som mot hunden. Uppför dig mot hundägaren, oavsett vad denna gjort eller inte gjort, som om du måste försvara ditt uppträdande i teve morgonsoffan nästa dag.

– Det är aldrig hundens fel, alltid ägarens. Ja, så kan man säga. Men det är inte alltid sant. Det finns hundar som på många sätt är bökiga och besvärliga än andra. Det är viktigt att ha med sig den ödmjukheten då du hjälper en hundägare.

– När du börjar inse att du kan det mesta, att allt du gör är bra. Det är då du ska bli riktigt orolig över din egen kompetens. Med kunskap kommer ödmjukhet. Detta kan vara svårt att komma ihåg i vissa stunder, men ta dessa ord med dig.

 

 

 

 

2 svar på ”När du börjar inse att du kan det mesta och kan det riktigt bra – Det är då du ska börja oroa dig för din egen kompetens.”

  1. Jag har tagit över en omplacering, tik på 1 år. Hon har 4 raser i sig, schäfer/rottis/bc och f.retriver. För övrigt väldigt trevlig tik men ouppfostrad, mycket jaktinsikt (iaf kring katter). Tips på bra metod att hon inte blir för fixerad vid katter? vi har en hemma och håller dom åtskilda än så länge pga det.
    Hon kan knappt något nu, så jag satsar mycket på att få bra kontakt (grund) innan vi kliver framåt för kurs/träning.
    Bra träningmetod för en sådan hund? tar gärna emot tips. Då jag har märkt att hon är mycket mer schäfer/rottis än bc/flat retriver.

  2. Det är enklast att öva kontaktövningar inne först, utan något som distraherar. Att vara tydlig, konsekvent och ha massor med tålamod, där har jag själv brustit och fått börja om lite från början med vår hund. Och variera övningarna, så dom inte blir samma efter ett tag. Vad gäller katten, har jag inget bra förslag, vår fanns redan när i köpte vår hund som valp. Han får fortfarande inte komma nära, men lärt sig att fräser hon bör han inte göra det heller. Men hon rivs inte……o det är väl det som kan vara marigt om dom sätter klorna någon annanstans än på nosen. Tvinga inte dom ihop……låt det också ta tid, kanske är det bästa.
    Hoppas det gav något iaf……

Kommentarer inaktiverade.