Bättre att ropa på sin hund en gång i månaden, än tio gånger per dag!

Skärmavbild 2016-05-28 kl. 22.05.21

Lång dag på klubben idag. 12 timmar för att vara exakt. Först utställning hela dagen, sedan stannade jag efter utställningen och tränade ett gäng skyddshundar.

På bilden är jag med en rysk schäferhane från St Petersburg. Hunden arbetar som polishund i Ryssland, och är en väldigt fin och trevlig hund.

 

En av orsakerna till varför en hund lyssnar på sin ägare eller inte, det beror på hur mycket du kommunicerar med din hund. Alltså inte tränar kommunikation, för det kan du göra i princip hur mycket som helst, utan kommunicerar med den i vardagen och i onödan.

Det är så mycket bättre (om det vore möjligt) att ropa på sin hund en gång i månaden, än tio gånger om dagen. Och det är verkligen något man som hundägare borde tänka på. I allra största mån borde man låta sin hund vara mer hund och sköta sitt i större utsträckning än vad många eller nästan alla hundägare faktiskt gör.

Tjat, upprepningar, inkonsekvens på så sätt att man inte fullföljer det man ber hunden om, det ger ett negativt resultat på det mesta.
En fin relation i vardagen med så lite tjat och kommandon som möjligt – Det ska man sträva efter.

Nu är det natti natti för mig 🙂

5 svar på ”Bättre att ropa på sin hund en gång i månaden, än tio gånger per dag!”

  1. Det vore intressant om du kunde utvecka det du skriver i stycket som börjar med att en av orsakerna till att en hund lyssnar eller inte beror på hur mycket du kommunicerar. Det är ett väldigt intressant ämne och jag förstår inte riktigt vad du menar.

    1. Personligen upplever jag att det handlar om två saker i detta.

      Det ena är att man måste skilja på att kommunicera (dvs. något hunden förstår) och att bara låta/föra oväsen (dvs. något hunden inte förstår).
      Om vi i hundens värld bara för en massa oväsen mest hela tiden så blir det ju betydligt svårare för hunden att urskilja de gånger vi faktiskt kommunicerar då det skulle kräva en helt orimlig nivå av koncentration från hundens sida.

      Det andra är…och här finns det säkert många som kan känna igen sig från människovärlden…att om du har en som konstant snackar heeeela tiden så spelar det ingen roll att du förstår vad som kommuniceras utan till slut ruttnar man och helt enkelt stänger av.

      Den tredje orsaken (ok, det blev visst tre orsaker när jag tänkte efter) är att även om hunden förstår och jag inte tjatar hela tiden så kan det fortfarande lätt bli fel om jag inte följer upp det jag säger. Eftersom jag måste följa upp mina kommandon VARJE gång jag ger dem för att de ska fungera och fylla sitt syfte så blir det svårare för mig att följa upp något ju fler gånger jag använder kommandot. Gör man det många gånger och lite slentrianmässigt kommer kommandot att urholkas och bli helt betydelselöst för hunden.

      Grundprincipen för mig med mina djur är att allt jag aktivt/medvetet kommunicerar med dem gör jag för ett specifikt syfte. Det gör att jag alltid vet vad jag vill förmedla och alltid vet vilket gensvar jag är ute efter. Då blir det lättare att anpassa min kommunikation och lättare att följa upp. Eller enkelt uttryckt; Kommunicera det du menar och mena det du kommunicerar…men gör det bara när du har ett syfte med det!

      Mvh,
      Johan

  2. Mycket bättre att kommunicera med kroppspråk istället för att prata med munnen! Spara på talet tills den dag då det behövs…

  3. Hej ! Mitt namn är Lisa Engh och jag skulle gärna vilja ha lite tips på vad jag kan göra med min hund . Tacksam för svar .

    Jag har en hund på 5-6år (blandras) som heter Charlie och han är en omplacerings hund. När vi fick honom kunde man inte ens va i samma Rum som honom, då gick han direkt.
    Man fick inte klappa honom då morrade han.
    Idag är han mycket bättre mot folk han känner .
    En underbart fin hund å väldigt glad .
    men tyvärr är han fortfarande rädd för folk man möter ute eller nya människor som kommer hem till oss.
    Han morrar och visar att han är osäker .

    Det jag vill är att kunna gå med honom vart som helst utan att han morror på folk eller skäller på hundar.
    Han är väldigt stor och stark så det är svårt att hålla i honom ibland , så därför måste jag mest åka iväg och gå i skogen med honom, där jag vet att jag kan gå lugnt med honom.
    Har du några tips på hur jag kan få honom att träffa folk mer ?
    Och hur folk ska bete sig mot honom ?
    Hur man får han mer lugn .
    Charlie är en blandras på labrador/ schäfer / samojed

    Mvh Lisa Engh

    1. Hej Lisa! Fredde hinner troligen inte svara dig personligen, men ett hett tips är att du läser igenom 20-30 inlägg som Fredde har gjort här på bloggen, eller läs vad han skriver på sin hemsida. Då kommer du ganska säkert hitta svaret och få en allmän känsla för Freddes hundfilosofi.
      Mitt eget råd är att en hund måste ha avreagerat fullständigt innan den kan ta en positiv kontakt med t ex en främmande människa, eller innan människan kan ta en positiv kontakt med hunden. Tills du ser att han är helt bekväm med en person, och nyfiken och vänlig, så tycker jag att 100 procent klappförbud ska råda. De ska helt ignorera din hund, strunta i den. Sådana här hundar som din kan nämligen tolka minsta lilla närmande, hur vänligt det än är, som mycket hotfullt. Låt ingen göra något mot din hund som framkallar en negativ reaktion hos hunden, för det motverkar ju ditt syfte att få honom bekväm med folk, eller hur? Bara låt honom vara med, och bestäm/kräv att alla låter hunden vara!! Då kan din hund slappna av, det är första steget.
      Detta är bara min åsikt, men jag tror att den delas av fler här. Det stora felet alla besökare gör är nämligen att – i bästa välmening – tvinga sig på en hund.

Kommentarer inaktiverade.