De hundägare som har turen, eller oturen, att få min hjälp behöver aldrig betala en krona.

Skärmavbild 2016-06-16 kl. 19.48.48

Titta vilken goding 🙂
(Hunden på bilden har inget med innehållet i inlägget att göra)

Jag får en hel del kritik. En del kritik är sannolikt riktig, några andra mindre riktiga. Men så är det.
Det sista jag fick reda på var att en bloggare målat upp mig som en hundmördare på sin blogg. Detta kommer jag inte tolerera längre och kommer vid möjlighet driva detta civilrättsligt. Det gäller andra saker också. Lite less på alla dessa påhopp även om det är en del av mitt arbete. Och jag har i mitt bolag som har med hundar att göra en budgetpost för just detta nu för tiden.

En annan sak jag är lite less på är ”sura miner” från några få bara för att jag inte har möjlighet att hjälpa just dessa då de har ett stort behov.
Jag har under hela mitt liv inte tagit en enda krona i betalning för de hundar och hundägare jag hjälpt. Som det känns just nu kommer det heller aldrig att ske i framtiden. Jag vill helt enkelt inte det.
Så de hundägare som har turen (eller oturen enligt andra) att få min hjälp behöver aldrig betala en krona. De hundägare jag hjälper är alltså INTE att betrakta som kunder.
Den här hjälpen sker alltid på min fritid, och om jag har tur att vara i krokarna av var hundägaren bor. Därför får många hundägare som kontaktar mig antingen ett telefon nummer till någon av mina skickliga kollegor, eller ett ”kanske” och att jag kan återkomma då jag passerar deras stad där de bor (i mån av tid). Väldigt många blir glada över detta svar, men en del blir väldigt besvikna och går på om att hunden kanske måste avlivas pga mig, eller att jag är en väldigt dålig hundcoach, eller i alla fall väldigt oproffessionell.

Jag blir också anmäld en hel del.
Och till dig som funderar på, eller redan har gjort, anmält mig till skatteverket, att jag tränar hundar mot ersättning eller mot byte av tjänster, så kan jag säga att det är bortkastad tid. Jag byter aldrig tjänster eftersom det är just skattepliktigt. Jag tar aldrig betalt, för jag vill inte och behöver inte. Jag tar däremot gärna en kopp kaffe, och ett och annat träningstips för att hålla min fysik i ordning. En kopp kaffe och träningstips för de som har något att komma med, det tror jag inte skatteverket har några som helst synpunkter på.

Så, med det griniga inlägget hoppas jag läget är lugnt. Och får du hjälp av mig, jag älskar att hjälpa hundägare som behöver hjälp, så är i alla fall trösten just nu att jag inte tar betalt 🙂

I morgon kväll, fredag, då dömer jag en kvällstävling ute på Järfälla BK. Kom dit och säg – hej – vet jag och njut av duktiga hundar och hundförare 🙂

16 svar på ”De hundägare som har turen, eller oturen, att få min hjälp behöver aldrig betala en krona.”

  1. Jag förstår inte vad problemet är för vissa hundägare. Ansvaret ligger ju faktiskt på mig som hundägare. Om jag inte är nöjd med råd och hjälp så är det ju bara att sluta med den instruktör det gäller. Man måste ställa frågor och förklara hur man själv upplever problemet. Är ju oftast jag som hundägare som är problemet. Kanske skulle du Fredrik och andra instruktörer ägna mer tid åt att utbilda hundföraren.
    Keep up the good spirit!

  2. Så tröttsamt när du faktiskt lägger ut din fritid på att hjälpa folk!

    På tal om att hjälpa folk så hjälpte du mig att få min bullterrier att sluta dra i koppel. När han var valp så skadade jag ryggen (diskbråck) vilket medförde att jag hade svårt att gå upprätt under en period. (Var ensamstående valpägare).
    När valpen drog kändes det som att min rygg gick sönder. Nu är jag bra igen!

    Läste ett inlägg från dig där du skrev att man skulle stanna så fort han drog! Det tog inte mycket träning innan han fattade!
    La därefter till att gå fint genom att använda mig vid godisbelönig när han går vid min sida <3 är oerhört tacksam över ditt inlägg! Tusen tack <3 du är fantastisk.

    Utan ditt råd så hade jag nog inte haft en ok rygg i dag 😀

  3. Jag själv har en mycket tuff instruktör och jag böjer mig för jag litar på honom. Jag erkänner mina svaga punkter och jobbar stenhårt med detta. Det är inte min hund det är fel på utan helt klart mig. Min hund har lärt mig väldigt mycket. Jag har utvecklats tack vare en bra instruktör. Men man kan inte köpa ett paket och få en perfekt tillvaro med sin hund. Man måste träna jobba varje dag med sig själv. En del tycks tro att jag lämnar över koppel med hund och hämtar ut någonting färdigt. Det är ju resan på vägen som är så underbar.
    Ta inte åt dig Fredrik!

  4. Tråkigt att det alltid ska finnas gnällspikar, gnällspikar som många gånger säkerligen enbart är avundsjuka. Själv skulle jag aldrig ha reagerat om du nu skulle tagit betalt, du utför ju ett jobb! Att du nu sen gör detta på din fritid, det låter ju helt fantastiskt, du måste verkligen älska det du håller på med. Lyckas jag någon gång få hjälp av dig så kommer det bjudas på både kaffe och dopp oavsett om du tar betalt eller ej. Fortsätt med det fantastiska arbete du gör med hundarna.

  5. Du ska fasen ha en eloge för det arbete du lägger ner. Bara hoppas du struntar i alla idioter som inte har nåt bättre för sig än att spy galla.

  6. Hej Fredrik!

    På tal om hjälp så har jag ett problem hemma. Vi har nyligen tagit in en omplacering, toypudelhane på 4 år som i tidigare hem bestämde över alla. Ett stort problem de hade var att han gjorde utfall mot sonen när denne försökte komma nära mamman om hunden satt i knäet. Jag har inte sett något av detta själv utan bara fått berättat för mig. Hemma hos oss är hunden hur go som helst, har kommit in bra i flocken (vi har en 15 månaders pudelmix sedan innan) och han börjar så smått lära sig hur vår vardag funkar och vad som förväntas av honom. Vi har dock ett liknande problem som beskrivet ovan.. när hunden ligger bredvid mig i soffan och min sambo kommer för att sätta sig i soffan blir hunden stel, orolig och morrar. Sätter sig min sambo i soffan och hamnar för nära så gör han utfall. Vi har vid varje tillfälle tagit ner honom från soffan och sedan låtit honom vara. Problemet kvarstår dock och jag upplever det inte som att han vaktar mig eller soffan på ett ”ägande/dominant” vis utan snarare som att han blir osäker, som att hans trygghet hotas av min sambos närhet och därför agerar han på detta vis. Vid alla andra tillfällen då min sambo interagerar med hunden finns inga av dessa tendenser och de kan leka, mysa och gå promenad utan problem. Vi har sedan innan erfarenhet av andra former av problem med vår förra schäfertik som också hade osäkerhetsproblem men som visade sig i helt andra former och aldrig mot oss så jag känner mig vilsen i hur jag ska hantera problemet. Jag vill inte förvärra det och samtidigt är jag orolig över att jag läser situationen fel och det faktiskt har något att göra med att hunden tror sig ”äga” mig just när vi sitter i soffan. Har du några tips på hur vi kan hantera problemet, eller tips på litteratur vi kan läsa eller tränare vi kan vända oss till.

    Tack för en fantastisk blogg, dina inlägg får mig ofta att stanna upp och reflektera över hur jag själv tänker och agerar i olika situationer och det är jag alltid tacksam för. Det behövs för att kunna utvecklas och ha en bra självinsikt!

    1. Eftersom din sambo kan leka och gosa med hunden tror jag inte beteendet beror på osäkerhet (eller ”ägande”)
      Förmodligen har hunden tidigare fått ”fördel” i sitt morrande och nu har det,stelheten och morrandet,”fastnat” i beteendet.

      Pröva att ge hunden godis när den morrar. Dra ner på morgonmaten och din sambo får ha resterande i sin ficka och ge när hunden börjar visa såna tendenser.
      Ni har tydligen inte haft hunden så länge,så gör ett försök så.

      Eller kanske Fredrik har andra tips(?)

  7. Tråkigt att höra..
    Tyvärr är det så med människan att vi inte själva vill se att problemet ligger hos oss själva utan lägger över det på någon annan.

    Har själv det problemet där jag bor.
    Jag och min hund har blivit attackerad två gånger av samma hund.
    Första gången tog det illa och min hund var bara en valp då.
    Nu andra gången lyckades jag skydda oss genom sparkar..
    Men tyvärr lägger andra hundägaren problemet på mig och min hund.
    Det är för min hund skäller så då är det okej för hans hund att attackera min hund??

    Ibland får man låta saker och ting bara rulla av en som vatten på en fågel.
    Visst är det trist och ännu tråkigare att de andra människorna inte kan se och själva ta sitt ansvar.

    Hoppas att vi andra positiva människor och som är tacksamma för det du gör övervinna de andra..

    Lycka till!!!

  8. Det var nog jag som gjorde fel ! Det jag skrev var att jag ville be dig Fredrik om förlåtelse,jag skrev till dig angående hjälp, Jag förstår att du inte kan hjälpa alla som behöver hjälp med sina fyrbenta älsklingar .Men jag vill ge dig en eloge för det arbete du gör ,Du är helt suverän och har en fantastisk kunskap ,fortsätt vara den du är ,läser med glädje dina böcker, likaså alla Tvprogram ! Allt gott till dig!

  9. suckar högt, att vissa inte kan ta reda på fakta innan dem spyr galla över andra. Hoppas dem låter dig jobba i fred nu. Mvh Mija

  10. Heja dig Fredrik! Tack för det du gör och låter oss andra hundnördar ta del av. Pepp pepp!

  11. Wow, du tar inte ett öre betalt när du ställer upp och hjälper folk med deras hundproblem – jag är imponerad!

Kommentarer inaktiverade.