Ställ krav och driv igenom krav redan då din lilla valp är ung!

skarmavbild-2016-12-18-kl-11-33-56

LillaNymo skapar nyheter i Expressen….

 

Tänk dig vovven som kom hem till en familj när den var 8 veckor. Som alla valpar testar den gränser, strular vid kloklippning, vid bad, vid hundmöten, vid inmalningar. Som alla valpar hittar den på dumheter och biter och gnager på det mesta.
Valpen blir större och större, och problemen blir mer och mer allvarliga.
Snart är valpen könsmogen, och under valpens första 15 månader har alla ”konflikter” mellan ägare och hund undvikits med hjälp av belöningar och att ägaren undvikit konflikter och istället arbetat med att avleda……

Ägaren kommer nu på att hunden saknar det man lite slarvigt kan kalla uppfostran och bestämmer sig för att ta tag i detta. Nu får det vara slut med utfall vid hundmöten, nu får det vara slut med att gå till veterinären och ge hunden lugnande för att kunna klippa klorna……

Ägaren ”sätter ner foten”………. och blir biten!

En hund får aldrig bita en person, och hunden avlivas därför. Ingen kritiserar heller ägaren eftersom denna har barn, och att en hund aldrig kan tolereras bita en person.

I 15-20 månader har ägaren aldrig ställt krav under en konflikt. Och när det sker för första gången då hunden är äldre och har betydligt mer resurser…. då kan detta hända, det händer, jag har själv sett det hända.

Att för första gången driva igenom en kravställning på en hund då den är vuxen kan se, kan bli, våldsam.
Men om man gör detta redan från början, med den unga valpen, då ser det totalt annorlunda ut, och problemen uppstår aldrig mer.

Den lilla valpen som måste acceptera att jag hanterar dennes tassar, den bits lite, den sprattlar lite, kanske låter lite med både morr och gnäll……. men det kan de flesta hantera, och det känns inte alls så fel.
Men med den vuxna hunden ser det helt annorlunda ut.

Men man får inte glömma bort att för den stackars hunden är det ingen skillnad.

Mitt barn får måla på väggen sen mitt barn var litet. Det är inget jag gillar men vill inte ställa något krav. Jag tar däremot alltid fram en glass då barnet gör detta, och utan att ställa krav försöker jag locka barnet att inte rita på väggen.
Men plötsligt en dag då barnet är 18 år gammal, då går jag in i rummet och tar pennan från ”barnet” och säger att det inte är ok – Förmodligen blir konflikten betydligt större då ”barnet” är 18 år och har målat på väggen hela livet, mot om jag tog detta redan från början då barnet var 4 år.

 

 

28 svar på ”Ställ krav och driv igenom krav redan då din lilla valp är ung!”

  1. Känner att jag stärks i mitt tänk när jag läser detta. Har sett flera som delar att man inte får säga nej och inte får säga ifrån åt hunden för det kan skada den, brukar se på ”mitt liv som valp” och tycker allt är så klokt och du har många lösningar som jag använder. Ditt exempel med barn som ritar på väggen är väldigt talande.

  2. Fredrik, nu är du bara pinsam. LÄS PÅ om hur positiv förstärkning faktiskt fungerar, speciellt när man jobbar med problembeteenden, innan du yttrar dig. Du skämmer ut dig med detta inlägg som så tydligt visar att du inte förstår vad du skriver om.

    Utbilda dig, för allas skull.

    1. Maria – skilj på uppfostran och inlärning! Alla varelser, såväl människobarn såväl valpar/unghundar eller andra ”djurbarn”, behöver få veta var gränserna går (tänk vad mycket bättre världen vore om denna insikt fanns hos alla föräldrar…). Inlärning av färdigheter görs säkert bäst med det Du kallar positiv förstärkning, men låt oss hjälpa våra ungdomar (fyr- eller tvåbenta) genom att påvisa gränser!

  3. Men herregud. Du har ju inte en jävla aning om vad du skriver om, Fredrik! Märks att du har noll koll när det gäller en relativt ny form utav hundträning. Positiv förstärkning handlar ju inte om att undvika konflikter!

    Låter som om du aldrig ens träffat en hund som blivit uppfostrad med positiv förstärkning.

  4. Bra skrivet! Önskar fler satte gränser tidigt för att slippa situationer när hundarna är stora…
    Keep up the great work Fredrik!!

  5. Jag kan bara hålla med Maria i allt hon skriver.
    Ska du prata om positivförstärkning bör du först veta vad du pratar om.
    Min hund är 3 år och vi behöver inte ha eller haft konflikter. Vi har byggt vår relation på trygghet och förståelse.
    I somras fick jag hem en hund på 3 år som jagar katter. På mindre än 6 månader har vi gått från utfall, skall och upphetsning till att kunna passera katter och då bara titta på dom. Det har gått utan konflikt och bara genom positivförstärkning.
    Att föstå när hon varit mottaglig för inlärning och med tålamod lärt mej att vänta in henne.

    Det här kan vara bland det värsta jag läst dej skriva. Och jag hoppas verkligen att hundägare där ute inte gå på ditt oförstånd till en trygg och säker inlärning byggd på trygghet och förståelse för den valp/hund man valt att skaffa.

  6. Fredrik, Men en valp gör ju inte ”utfall” mot andra hundar. Min schäfer började med det först nu vid 8-10 mån ålder…. och jag har fått börja ”jobba” med detta först nu…. utfallen beror på att han vill leka, inte anfalla alltså. Fråga; hur hade jag kunnat träna/jobba bort detta tidigare när han inte gjorde utfall mot andra hundar utan gick fint i kopplet när han inte fick nosa på hundar vi mötte…. Hur få bort ett beteende som inte fanns tidigare??? Annars sköter han sig utmärkt… (Har under alla koppelpromenader under valptiden inte låtit honom hälsa på hundar vi mött). Vad är ”felet” jag gjort då han nu drar som besatt mot mötande hundar ????

  7. Hej Fredrik!
    Har en liten labradorvalp på 9veckor som jag och min sambo börjar få en underbar relation med! Min fundering är det du skriver om att börja ställa krav osv. På vilka sätt man kan göra detta?
    Våran lille till exempel biter såklart i massor hemma och armarna ser ut som en krigszon 🙂 Vi använder leksaker som han får busa med Istället. Men vissa möbler som vi är mer måna om som bord, säng och stolar fungerar inte avledningen lika bra på då han släpper leksaken och biter på det ”förbjudna” ändå. Vi har börjat säga bestämt nej vid de tillfällena och belönar honom med fysisk kontakt och ibland godis. Men ju mer hemma han blir hos oss ju mer busig blir han såklart och jag undrar vad man kan Göra rent praktiskt när han inte slutar (eller slutar för att börja direkt igen) när vi säger nej och försöker följa med avledning. Är det ledarskapet vi ska öva mer på då? Via mer fysisk kontakt osv.? Blir ett långt inlägg nu hopps på svar! Följer dig och läser hela tiden på din blogg för att vi ska kunna hjälpa lillen att fortsätta vara den fina och lättlärda kille han faktiskt är!

    1. kan tillägga att vi mest fokuserat på att bara bygga en fin relation med honom och han har anpassat sig supersnabbt från dag 1 i nya hemmet. Lättlärd, trygg, busig och nyfiken kille:) vi vill mest ha tips på hur vi på ett bra sätt kan få fram hur vi menar när vi behöver säga nej vid vissa saker och fortsätta jobba på det framöver.

    2. Hej. Jag har ett litet exempel. Jag hade en liten jack Russel valp på 8 v han satt i sin korg som var gjord av korg. Så bet han på kanten, då sa jag NEJ, han slutade och tittade på mig, jag satt kvar på min stol och sa ”duktig hund”. Då började han bita igen, jag sa NEJ, och han slutade o tittade på mig igen, jag sa ”duktig hund”. Då satt han en stund o funderade sen tittade han på mig och släppte mig inte med blicken medan han böjde sig framåt och började bita igen. Jag sa NEJ igen och då fick han sitt ”duktig hund” igen nu hade han fattat och lade sig istället.

      Jag tror att automatiskt så tar vi undan hunden eller saken som man inte vill att dom ska bita i och då hinner dom inte fatta vad det dom inte fick göra.

      1. 8veckor? Det är som att säga Nej till ett liten barn och tro dom ska fatta.

        En 8veckors valp behöver vägledning,inte kommandon.
        Den ”lyssnade” säkert på ditt tonfall,inte orden.

        Att valpen till slut somnade beror inte på att den ”fattade”,det beror på att den blev trött.

        Du kanske ska googla lite om 8veckors valpar,ex hur mkt dom sover/dygn.

        En sak till,man kan absolut ta undan saker som valpar biter på,det är inte att curla,det är att undvika onödiga konflikter.

        1. Det är väl inget konstigt med att säga åt ett barn att den inte får göra en sak. Mina barn har förstått vad man sagt till dem långt innan dom kunde prata själva. (Sen är det inte sagt att dom var lika lydiga som mina hundar)
          Man ska inte underskatta varken barn eller hundar. Men man måste vara tydlig, ha med både kropp och mimik.
          Den 8v valpen var egen uppfödning, sist kvar, och med i hela huset tillsammans med mina egna hundar.
          Den visste redan vad ett nej betydde ( sluta med vad du gör och titta på mig).
          Ni som håller på med endast positiv inlärning får inte tro att vi som använder ett nej eller förbud inte använder oss av positiv inlärning. Vi gör bara livet lite lättare för hunden. Att irra omkring i värden utan hjälp och vägledning och bara få beröm när man gör rätt är inte lätt. Om man istället säger nej inte så men såhär hjälper du hunden att snabbare hitta rätt i världen.

          1. Vet inte vilken barn-ålder man kan jämföra en 8veckors valp med,men isf ett väldigt litet barn.

            Att valpen var egen uppfödning och alltså ”kände” dig från början,hjälper så klart till.

            Jag använder nig inte endast av positiv inlärning. Klart jag vägleder valpen/hunden och visar vad som är rätt och fel.

      2. Jag håller med dig, Lena. Du gjorde en pedagogisk inlärning. NEJ ska betyda ”Avbryt!” och genast hunden avbryter och tittar på tränaren så belönar man. Och efter en stund slutar hunden helt med den aktivitet som avbryts hela tiden. Valpen fattade det dock antagligen som ”låt bli korgen”. Att ligga kvar i korgen men motstå frestelsen att bita i den (om den förstod) blev för svårt för hans ringa mognad. Generellt är det nog bättre att hellre avleda och förebygga i valpträning, liksom det är lättare att säga nej till ett barn på säg tre år än ett barn på ett år. Men ditt exempel på Nej-träning var mycket bra.

        1. Gunilla,jag håller med dig i mycket,men.. 8 veckors valp?

          Varför inte,antingen låta valpen bita,eller ta den i famnen,eller låta den ligga på en filt/bädd (som är tillåtet att bita på) eller avleda,eller ta bort det som är förbjudet att bita på,som skor och dyl.

          På så sätt undviker du onödiga konflikter.

          Du kan ”träna” ett nej-kommando på många sätt.

          Men,tänk,en 8veckors valp som nyss kommit till nytt hem,ny ägare,nya lukter,nya intryck.

          8veckor,där ”tränar” man i lek s.a.s

          1. T, om du läser de sista raderna så ser du att jag är inne på samma spår som du. Man bör inte träna ”Nej” med en valp. Möjligen om man är superpedagogisk OCH valpen är både intelligent och kavat/trygg. Och i små, arrangerade sammanhang, där man t ex lägger fram ett lockande föremål och tränar lite… och sedan ser man till att denna typ av föremål inte längre ligger framme.

            Något som jag väldigt ofta har märkt är att de flesta valpar reagerar med kamplust/trots, rädsla eller annat olämpligt när de får höra ett strängt NEJ som inte tidigare är väl inlärt. Ändå får säkert alltför många valpar den ”träningen”. Folk tror att valpen automatiskt förstår innebörden…

          2. Gunilla,håller helt med dig,
            Du kan hund,du är duktig.

            Nu kommer jag dock lämna denna blogg en tid framöver.

            Halva mitt hjärta är borta..
            /Thea

  8. Nu förstår jsg ingenting. Var jag än läser om exempelvis hundmöten ska man inte bråka utan avleda och bara vara lugn. Hur exakt menar du att tillrättavisningen ska gå till. Vår schäfer blir bara triggad om man säger till och det är bättre att avleda eller nonchalera vilket du också har sagt förut. Om man inte kan vinna är det bättre att nonchalera. Han är 7 månader och nu känns det som vi gjort fel hela tiden ??

  9. Vet du vad jag tror du hade gjort Fredrik, om dina barn ritat på väggen? Jag tror du hade sagt ”Amen hörredu, vet du vad, vi ritat på papper istället, kom här jag ska visa dig, det är jätteroligt!”. Eventuellt hade du sagt NEJ först kanske? Alltså du visar något som kan motivera ditt barn att fortsätta rita på papper i framtiden.. och precis så tänker jag att man borde man göra med hundar. Positiv förstärkning accepterar inte beteende som vi ogillar, utan vi visar bättre alternativ som håller.
    Jag tycker inte man kan säga till en hund på skarpen för något den inte förstår är fel, exempelvis tugga som tugga? Det är det naturligaste som finns? Hunden tuggar i längden på saker som matte/husse blir glada över att den tuggar på. För den vill inget annat än att göra rätt för sig, SAMTIDIGT som hunden alltid gör vad som funkar bäst för den själv. Därför viktigt att visa hunden det bästa och mest tillfredsställande alternativet för den. Funkar inte det så har man inte varit tydlig/motiverande nog med vad man vill att hunden ska göra, jag kan inte skälla på den för att JAG inte varit tydlig nog.

    Jag tycker det är intressant! Efter att själv börjat använda positiv förstärkning så är min egna hund lugn, glad, trygg och mer självsäker är någonsin!
    Jag är öppen för argument, vill som sagt lära mig mer och ta del av olika tankar!

  10. Hundar är inga robotar, vilket en del inlärningsforskare nog kan ha trott… Man kan inte ”programmera” dem via positiv förstärkning att ALLTID välja det som ägaren vill, även om detta beteende är förstärkt 100 gånger. Även om de får positiv förstärkning 100 gånger för att ”skvallra” när det dyker upp ett rådjur, så kan de jaga rådjuret den 101 gången. Och då behöver man ta till ett inlärt kommando/signal som betyder ”Avbryt det du gör NU!” Förr kallade hundpsykologerna det ”brandsläckning” och liknande, för att slippa medge att även de använde straff ibland. Fredde har en poäng med sitt inlägg, även om det kunde ha utvecklats och nyanserats.

    1. Hej Gunilla,
      Du kan ha ett inlärt kommando (t.ex. ”Hit” eller ”Bryt) som får hunden att sluta jaga rådjuret i ditt exempel som är inlärt helt utan straff, hot eller våld. Man kan ha en minst lika tillförlitlig inkallning som är inlärd med 100 % positiv förstärkning, det hela handlar om hur man lägger upp sin träning.

      1. Exakt. Sen handlar det även om ras,ålder och individen.

        Att en 8veckors valp ”förstår” vad kommandot Nej betyder är omöjligt.
        Däremot kan man börja lätt vid den åldern,inget fel med det.

        Väntar på Patriks kommentar ang positiv förstärkning..

        1. Som jag skrev lite högre upp så var valpen egen uppfödning och kände mig väl. Han var bara så störtskön när han ville kolla den 3:e gången att det var korgen han inte fick bita i som jag menade. Men det är ingen omöjlighet alls att en 8v valp lärt sig vad ett nej betyder. Även mina inköpta hundar har på mindre än en vecka lärt sig vad nej betyder. Det krävs ingen hård träning för det, kanske ett pet i sidan på sin höjd. (Sluta med vad du gör och titta på mig)
          Det är det enda man skulle kunna kalla negativt som dom behövt att lära sig. Sen är all annan vägledning och inlärning positiv, lek, godis och kel och mycket frihet att gå och skrota och pula i mattes närhet utan att någon tjatar om nåt.
          Skulle jag behöva plocka bort allt som valpen kan tänkas tugga på bara för att slippa säga nej till valpen skulle det se rätt tråkigt ut i mitt hem. Visst det som den absolut inte fick sätta ett märke i får man naturligtvis plocka undan.
          Men vad jag ser som är vanligt är att man inte ger valpen en chans att förstå att vissa saker ska stå/ ligga ifred utan att man biter i dem. För så fort den biter i något den inte får så plockar man bort grejen och ger den ett ben eller dyligt istället. Visst du kan ge den ett ben men låt grejen ligga kvar och övervaka en stund att den inte tar den igen utan självmant väljer benet. Och då kan det krävas ett par nej till innan valpen fattar, inte den men den.

Kommentarer inaktiverade.