“Fya” hunden och du har förstärkt beteendet!

 

Detta får du ju inte missa!
Nu på lördag, ha en underbart trevlig dag, var med och stötta Hundstallet!

Själv har jag ingen möjlighet att vara med eftersom jag flyger österut på fredag i ett annat hundärende, men jag litar på dig 🙂

 

Om din hund morrar åt dig!

Jag tar kontakt med hunden – Den morrar!
Hunden tar kontakt med mig – Den morrar!

Detta är två skilda saker, och detta ska hanteras på olika sätt.

Om du tar kontakt med hunden och den morrar så ska du nonchalera och kanske till och med respektera att hunden vill vara ifred, äta ifred, eller sova ifred.
Men om hunden söker upp dig för att morra och utmana dig, då tycker jag du ska agera.

Att en hund morrar åt dig då du söker upp hunden, även om det kan kännas besvärande så är inte alls det lika allvarligt som det andra exemplet. Och om vi ska hålla oss till det andra exemplet – att hunden söker upp dig, och morrar åt dig – då tycker jag det är viktigt att först ta reda på om hunden mår bra. Gör hunden det så kan det finnas en rad olika anledningar till att den gör som den gör. Förmodligen är en av de största anledningarna oro/osäkerhet/konflikter mellan dig och hunden.

Sitter du i soffan och hunden kommer upp till dig och morrar – Då avvisas hunden från soffan!
Rör du dig i huset och hunden går efter dig och morrar – Då “äger” du området omkring dig….. osv.
Alltså, angrip inte själva morrandet, utan “äg” bara området omkring dig.
Tänk – “ska du morra får du gå någon annanstans och morra, inte här”  Du kan också hjälpa hunden att acceptera avvisningen genom att slänga iväg en godis på marken. Att ge en hund godis då den morrar förstärker INTE morrandet och hundens känslor omkring det, tvärtom avdramatiserar du hundens känslor.

Det största felen hundägare gör då hunden morrar, det är – En hund ska jäklar inte morra åt mig, och att hundägaren “svarar” på den konflikt hunden vill ha. Det sistnämnda bara förstärker (belönar) beteendet. 

 

 

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

6 Inlägg för “Fya” hunden och du har förstärkt beteendet!

  1. Mari skriver:

    Måste bara fråga, förstår inte riktigt. Om hunden kommer fram till mig och morrar när jag sitter i soffan ska jag då avvisa honom genom att slänga iväg en godis. Blir inte det en uppmuntran att komma fram och morra då.

  2. Patrik Berggren skriver:

    Ha ha ha … ungefär vad jag skrev som svar på “föregående sida”

    Att “fya”/”ta tag i hunden” = ge uppmärksamhet till beteendet, vilket är detsamma som att BEFÄSTA beteendet för hunden.

    Hundar lär sig av konsekvenser, bra som dåliga. Morrningar etc. som inte “vinns”, betyder ofta att OM man gått in och uppmärksammat det (fyat, tagit tag i hunden), så kommer hunden ihåg det nästa gång, och testar en annan sak, lite mer “push bakom morret”, dvs ettrigare.

    Nonchalerar man, ger man ingen uppmärksamhet, hunden varken vinner eller förolorar, inget händer, inget viktigt att lägga på minnet

  3. Helle skriver:

    Hej Fredrik! Jag behöver lite råd. Jag och min sambo har en valp på 17 veckor. Hon är sambons hund, och vi köpte henne för hans skull – han ville hemskt gärna ha en medan jag inte var speciellt intresserad. När vi fick hem henne föll jag förstås som en fura, och känner mig superengagerad i henne nu. Sambon hade tänkt vara hemma med henne till en början eller ha henne på kontoret, men omständigheter med hans jobb innebar att han har varit tvungen att resa mycket nu i början, så jag har varit hemma med henne istället. Jag och valpen har under den här tiden kommit väldigt nära varandra, jag antar att hon känner sig trygg med mig därför att hon är van vid att jag alltid är där.

    Nu till problemet då… Min sambo är jätteledsen därför att han känner att jag har blivit “hennes människa”, som han uttrycker det. Det var viktigt för honom från början att hon skulle vara hans hund och att han skulle vara hennes trygghet. Han ger henne sin odelade uppmärksamhet när han är här, men som sagt så kommer och går han under dagarna. Det är också han som tar alla morgnar med henne, och när han är här så tränar han, leker, matar, myser osv. Hon blir jätteglad när han kommer hem och hon verkar inte alls otrygg med honom, men hon är mer respons inför mig. När vi båda varit hemma och jag suttit på kontoret med stängd dörr och jobbat, så gnäller hon och skrapar på dörren till kontoret fast sambon sitter där ute med henne.

    Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det här. Jag vill självklart att min sambo ska få den relation till valpen han så otroligt gärna vill ha, men jag vet inte hur jag ska vara för att hjälpa till. Jag kan ju inte ignorera valpen eller aktivt försöka få henne mindre trygg med mig så att hon ska ty sig till honom, jag vill ju att hon ska må bra! Nu är han hemma i två veckor, och har tid att vara ensam med henne. Men han verkar tro att det är “kört”, att hon redan bestämt sig för att jag är hennes människa och att hon aldrig kommer vara lika nära honom som hon är mig.

    Så till frågorna då… Visst kan det inte vara “kört” för deras relation så här tidigt i hennes liv? Hon är ju bara 17 veckor..? Kan en hund ha två “människor”, två ledare? Två personer som de är lika fästa vid och ser som sin “alfa”? Om inte, går det att vända det här, få henne att ty sig mer till honom än till mig? Även om det tar emot så vet jag att min sambo behöver hennes kärlek mer än vad jag gör… Vad kan vi göra för att stärka deras relation? Finns det någonting jag bör göra mindre av, eller inte alls..?

  4. Alekekzandra skriver:

    Hej!
    Jag undrar om det är bra att ha en bur inomhus till sin hund? Eller om en hundbädd räcker.

  5. Erica skriver:

    Hej, du säger att man ska göra kloklippning till en mysstund vilket jag håller med dig om. Men grejen är den att min valp aldrig går att mysa med så känner mig lite stressad över klorna. Hon bara bits. Går igång på beröring oavsett hur trött hon är.. 🙁 jag har försökt lite med godis, beröring – godis osv. Är lugn. Men hon blir helt tokig. Vad ska jag göra?

  6. Julia Svensson skriver:

    Hej Fredrik,
    Jag har misslyckats totalt i min hunduppfostran och jag behöver verkligen din hjälp. Hur hanterar jag situationer där min hund gör kraftiga utfall mot mig? Situationen är oftast när han sover och jag ska flytta på honom eller liknande. Jag och min sambo försöker verkligen undvika dessa situationer för att slippa att det blir något men när det olyckligtvis händer så vet jag inte hur vi ska bete oss. Hur kan jag tydligt visa för honom att hans beteende inte är acceptabelt? Vi har prövat att “trycka ner” honom vilket bara gjorde honom ännu argare och nu står vi mest stilla och är lugn och försöker få honom lugn. Efter dessa “utbrott” så skakar han på sig, som att han skakar av sig sin aggressivitet, och börjar vifta på svansen och blir jätteglad. Vi förstår ingenting. Vi behöver verkligen din hjälp.
    //Uppgivna hundägare