Tre viktiga saker för att göra din hund lycklig

Jag sitter just nu med lite förarbete till en ny bok jag ska skriva. Jag vet precis vad jag ska skriva om. Men frågan är bara hur allt ska läggas upp….
Kul, jag känner mig väldigt inspirerad 🙂

Tre viktiga saker för att göra din hund lycklig –

1/ Rör mycket vid hunden. Då menar jag inte att du ska jaga efter din hund hela tiden, tvärtom. Men när din hund kommer nära dig – ta i hunden, rör vid hunden! Fysisk kontakt är underskattat ifråga om hundens (och ditt) välmående.

2/ Se till att din hund sover mycket. Det innebär inte att du ska dra ner på motion eller annan stimulans. Men när du och hunden inte är aktiva, se då till att hunden får/kan vara ifred och bara sova och slappna av. Min erfarenhet säger mig att många hundar sover lite för lite.

3/ Lägg in tysta dagar. Ha dagar där du gör precis som du brukar men prata inte med hunden. Använd dig av kroppsspråk och fysisk kontakt istället. Din hund kommer tycka att du är roligare och mer intressant.

 

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

5 Inlägg för Tre viktiga saker för att göra din hund lycklig

  1. Azlan skriver:

    Två ochv tre är lite enklare. Men min hund gillar inte alls när jag tar i honom, då drar han sig undan eller gnäller. Ända gången han kommer och är lite mysig är när han vill gå ut på morgnarna. Så har han vart sedan jag hämtade han vid 9 veckors ålder.
    Han är en Schäfer på dryga halvåret som får vara ute mycket, leka samt träna spår och sök. Blir nu oftast två längre promenader på runt 45 min samt flera korta raster på dagarna. Alla promenader och raster innefattar någon sorts träning eller lek.
    Vi är ute och tränar spår och sök minst tre gånger i veckan. I den mån vi har råd går vi även kurser.
    Fast jag känner inte att han är den lyckliga och lekfulla hunden som viftar på svansen och ber om lek.

    Vad mer kan jag göra?

    • Janne skriver:

      Hundar är olika personligheter. Så det är svårt att ge exakt råd.
      Men som exempel min schäfer alskar mig. Men han tycker det är obekvämt med för mycket närhet och kramande som jag då får lägga på våran Dvärgpincher som är mer tillmötesgående på det planet.
      Du få försöka förstå din hunds behov så för det er närmare varandra.
      Klappa honom i mungipan och klia honom bakom öronen.
      Det beror ju även mycket på var du tycker att du ska röra honom.

  2. Mia skriver:

    Hej!
    Jag har ett litet problem. Min valp på tre månader hatar verkligen att vara ute. Han vill aldrig gå ut och så fort vi är ute så drar han bara mot dörren och är inte alls intresserad av att göra sina behov. Vi har också börjat öva på att gå i koppel men han vill inte gå framåt, eller åt nått annat håll heller för den delen. Han sätter sig ner och vägrar gå. Det går att locka han någon meter med godis men sen är det tvärstopp igen. Har du några tips på att göra “utemiljön” mer intressant för honom?
    Mvh Mia

  3. Marion skriver:

    Nu är ju min hund gammal, så det där med att sova mycket – ja, det har löst sig av sig självt, då han nu sover mer än vad han gjorde som ung.
    Han söker sig gärna till mig, och vill bli klappad. Under sista året, har han lagt sig till med att “kräva” att jag ska röra honom då vi sitter i soffan. Nu, då han är 12 låter jag honom hållas, något jag aldrig accepterat med en valp eller unghund. Jag funderade på varför jag går med på det, och insåg att det är just för att han är gammal – Jag vet ju inte hur länge vi har kvar ihop – det gäller så att säga att passa på…
    Kommer ihåg första gången jag skulle vara tyst 😀 Vet du Fredrik hur svårt det är? *skratt* Det är inte lätt för en som alltid pratat med sin hund…. Men, efter matteträning och en något förvirrad hund – blev det riktigt bra 🙂 Den kunskapen ska jag ta med till nästa generation hund.

  4. Madde skriver:

    Har en vovve på 7 månader och senaste tiden har han haft svårt att slappna av och sova i vardagsrummet där vi spenderar mest tid, han lägger sig ner men helt plötsligt så går han upp och vandrar lite.

    Han har aldrig haft svårt att slappna av på det sättet tidigare förutom när han är på nya ställen. Han sover i köket och där går det hur bra som helst.

    Varför kan det ha blivit så? Har vi råkat göra något? Brukar sällan klappa honom när han kommit till ro och vi pratar inte direkt till honom när han vilar. Är likadant trots mycket aktivitet, både fysisk och mental.
    Finns det övningar man kan göra för att hjälpa honom slappna av där också? Kan det vara unghundshormonerna som spökar och det är därför han har svårt att slappna av?

    Hade varit skönt att veta vad man kan göra för att hjälpa honom slappna av.