Släpp all prestige!

Jag älskar verkligen hundar. Att umgås med hundar som är arg på mig, att umgås med hundar som vill gosa med mig, att umgås med hundar som mår bra, eller på väg till att må bra – Det finns inget bättre.

Jag tror att det viktigaste en hundägare måste tänka på är att INTE ha någon “prestige”.

Tankar/kommentarer som – “du ska jäklar inte”, “jag är den som ska bestämma”, “du är lägre i rang än mig”….. – det är tankar/kommentarer som måste bort ur hundägartankar.

Jag vill återigen dra jämförelser med barnuppfostran. Det är min uppgift som förälder att hjälpa/forma mina barn för framtiden. Hålla dem trygga och se till att de inte gör något som är farligt för dem själva eller omgivningen…. men mina barn har samma “status” som mig hemma. Mina barns idéer och tankar är precis lika viktiga som mina. Mina barn har lika stor rätt att “tycka/bestämma” som jag har.
Vi har olika ledarroller, men ingen av oss är högre eller lägre i rang.

 

Jag får många samtal, sms, mejl, meddelanden via sociala medier. Jag önskar jag hade mer tid till att svara, och framför allt att jag alltid kunde vara mer uppriktig.
Om jag får en fråga över telefon – jag ska köpa en hund av uppfödare X, är det en bra uppfödare? – så kan jag helt enkelt inte svara.
Jag får svara på ett helt annat sätt än ex vis – nej!
Då får jag svara – Det är viktigt för sig som valpköpare att titta på det, på det, på det….. och på så sätt hoppas att den som frågar själv avslöjar uppfödaren.
Jag kan helt enkelt inte svara – Den uppfödaren är oseriös och gör detta endast för pengar. Jag är ju inget facit, även om jag har kunskap om det jag får frågan om.
Samma sak gäller om en olycklig hundägare ringer mig om en problemhund som hotas av avlivning. Frågeställaren berättar för mig att den betalat stora pengar för att en “hundexpert” ska hjälpa hundägaren. Men inget fungerar. I dessa situationer har jag lust att bara skrika – Den där hundexperten har noll kunskap, kräv pengarna tillbaka och håll din hund så långt borta från den hundexperten du bara kan…. – men jag kan inte svara så. Även där måste jag svara på ett sätt som förhoppningsvis får hundägaren att förstå.
Det handlar inte om att jag inte är ärlig i alla mina svar. Det handlar bara om att jag måste svara på ett mer diplomatiskt sätt.

Alla svar jag ger en hundägare, alla intervjuer jag ger i media, allt jag gör, kan komma att granskas av kritiker och helt plötsligt kan ett enkelt svar jag ger någon komma att granskas och jag hamnar i en tevekanals morgonsoffa för att försvara det jag sagt eller gjort.

De senaste veckorna har trycket på mig varit relativt stort. Varje dag har media kontaktat mig för medverkan i olika mediasammanhang. Det beror på att en radiokanal just nu gör en stor avslöjande granskning av en myndighet. En granskning i ett område jag har stor kunskap om.
Det är som att gå balansgång på en sytråd över öppen eld. Det är oerhört påfrestande att tänka på varenda litet ord jag säger, oerhört påfrestande.
Hade jag varit själv, alltså att jag inte haft mina barn som ska gå till skolan varje dag, som ska umgås med sina vänner varje dag, då vore det lättare. Men nu är det inte så.

Jag kan vakna mitt i natten och sätta mig upp i sängen och tänka – “”För fem år sedan åkte jag båt med en av mina hundar. En kort sträcka hade hunden ingen flytväst på sig. Såg någon det? Kan det komma fram…? Är jag arbetslös nu, kommer mina barn få höra i skolan att pappa är ett skämt..?””

Men…. valet är mitt. Det är helt upp till mig.
Men mitt intresse och kärleken för hundar är helt enkelt för stor. Jag vill arbeta med det jag gör.
Jag älskar hundar och mitt liv med hundar, så det är inte alls synd om mig.
Men kommentaren ovan som jag fått, den blev jag berörd av…….

#Fredrikälskarhundar

 

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

8 Inlägg för Släpp all prestige!

  1. Egon skriver:

    Jaha, det var ett av de gnälligaste inläggen på länge. Ryck upp dig Fredrik. Det kan faktiskt rent av vara bra att inte riktigt ha möjligheten att säga allt man tycker och tänker. Tro mig, jag vet mycket om sånt. För övrigt kan du ha i bakhuvudet vad den kloka Madame de Staël vräkte ur sig någon gång för flera hundra år sedan:
    “Ju mer jag ser av människorna, desto mer tycker jag om hundar.” I och för sig sa hon det säkerligen på franska då det begav sig, men jag översatte det åt dig så att du kan fortsätta fundera på livets alla kluriga vändningar.

    Ja just ja, styrkekram säger man väl i såna här sammanhang också. Löjligt värre. Hej på dig.

  2. Nathalie skriver:

    Tack Fredrik för dina inägg både här o på Instagram.
    Jag älskar hundar och är så himla glad att jag våga ta beslutet att skaffa en valp igen.
    Var lite tveksam eftersom jag redan har en 5 årig tik och är inte så himla förtjust i andra hundar. Viktigt var att hitta samma raser som hon har i sig.
    Och det blev en liten kille som kom hem, i början var tiken lite tveksam men NU.
    Det bästa beslut jag tagit. De funkar så bra ihop o har kul tillsammans. Och hon är världens bästa förebild till honom 🙂

  3. Susanne W skriver:

    Jag är allmänt en tjatig person, ältar väldigt lätt, gamla sår rivs upp av kritik som inte alltid är befogad. Jag är rädd pga mina tidigare tråkiga erfarenheter av egen hund och det sitter i. Även om jag nu har en helt normal, kelig, lekfull och otroligt envis valp, jag har gjort så mycket jag kan i fråga om ras, köp och uppfödare.
    Jag tycker inte det är gnäll, mer känslor som behöver få sägas och uttryckas. Det måste man få. Jag tycker också att man får släppa prestige och Alltför höga krav för att må bra med sig själv och familj. (Inkluderar husdjur).
    Ingen är perfekt. Alla gör fel och misstag ibland. Alla har inte alla svar och ibland finns det inga bra att ge.
    Älskade min gamla hund, han har det bra nu och jag älskar min lilla labbe galet mycket.
    🙂

  4. Kattis skriver:

    Ditt uttalande om priserna på de hundar som FM köpt in för avelsändamål är jag helt enig med dig om. Tack för att du i ord uttryckte vad väldigt många tänker, men inte vågar säga.

  5. Ola Sandberg skriver:

    Hej Fredrik !

    Då har mina fingrar börjat att trycka på tangentbordet ännu en gång.

    Jag läste ditt inlägg från 29 oktober, där du även bifogade min förra kommentar. Jag är tacksam för det, då min avsikt var att delge min upplevelse till offentligheten.
    Du skriver att du blev berörd av min kommentar och jag hoppas innerligt att du inte tog det som någon kritik för din ”Diplomati”. Jag förstår dig till fullo. Vad som gör mig ”skogstokig” är att du ska behöva vara diplomatisk och inte får delge dina åsikter och tankar öppet. Som sagt – Var är vi på väg ?.

    Nu är det så, att det är inte bara du som är försiktig. Jag har ringt till en annan person som också har hundar som sitt livsintresse. Hen har också en egen blogg och har förekommit i medier. Jag har ringt flera gånger utan att få något svar. Jag har även lämnat meddelande i telefonsvararen men inte blivit uppringt.
    Är det de här som kallas för ”Tyst Diplomati” ?

    När jag vid mina många, många besök hos olika djurkliniker och samtal med veterinärer. Veterinärer med allmän kompetens men även veterinärer med fördjupad kompetens inom aktuell sjukdom. Dom föreslår olika åtgärder som i mitt fall inte har haft önskad verkan.
    Om jag frågar vad som kan grunden till problemet och frågar om kan finnas något genetiskt samband.
    Då ställer de sig framför en vägg och säger – ”Blanda inte in mig i detta, jag måste tänka på klinikens rykte”.

    Suck !

    När jag skulle köpa en valp för mer än tio års sedan, så var jag lika osäker som jag är idag.
    Jag försökte vara en seriös köpare så tittade på rasklubbens hemsida för att se vilka kennlar de rekommenderade. Jag köpte en valp från en av de beskrivna kennlarna.
    När valpen blev ca: 18 månader och fick hunden diagnosen för aktuell sjukdom. Då kontaktade min fru kenneln och meddelade detta. Vi trodde att dom skulle bli intresserade av att få lite feedback från sina köpare. De svarade att dom aldrig hade haft detta problem tidigare. Jag och min hustru trodde på deras svar, för vi har ingen anledning att inte lita på dem.
    Hunden fick avlivas senare på grund av både den aktuella sjukdomen men fram för allt för en skada i munnen. Alla tänder var mer eller mindre skadade och det skulle ha medfört flera behandlingar för att hunden inte skulle ha ont. Det skulle inte ha blivit ett bra hundliv, det var jag och veterinären överens om.

    Vi köpte vår andra valp från samma kennel och efter ca: 1 år fick även denna valp samma diagnos.
    Vi kontaktade kenneln ännu en gång och informerade om vår situation. Sedan det samtalet har vår kontakt brutits. Vi får inte längre några svar per telefon, SMS eller mail. Tråkigt, då vi saknar att ha någon och prata med.

    Fredrik! Någon skrev att skulle rycka upp dig. Nej – Du ska inte alls rycka upp dig för att tåla mer trakasserier eller hot. Det är dom andra människorna som måste ändra sin attityd och behärska sina känslor. Jag tror inte du är ”vaccinerad” mot andras vetenskapligt grundade och sakliga argument.
    Du skriver också att det inte är synd om dig. Jo – Det är synd om dig men kanske fram för allt är det synd om dig och din familj, om inte omgivningen kan skilja på dig som är intresserad av hundars välmående och dig som privatperson.

    Jag tror inte någon ras utvecklas positivt på grund av pajkastning.

    Vänligen

    Ola Sandberg
    Kristinehamn

  6. Sophie skriver:

    Hej,
    Jag har en fråga angående då min hund blev attackerad av en annan hund.
    Hunden, en dogo argentino, var lös och personen som rastade den hade fruktansvärt dålig koll på den. Min ena hund var också lös, dock precis bredvid mig, när dogo argentinon kom fram. Jag såg direkt att den var extremt spänd, tog upp min lilla hund i famnen och började gå iväg med båda hundarna. Först kom dogo argentinon fram till mig och jag trodde den skille försöka attackera min lilla hund som jag hade i famnen. Försökte få hunden att backa men den gav sig inte och vände plötsligt och gick på min andra hund, som hamnade på rygg under dogo argentinon. Min hind skrek och försökte komma undan, medan dogo argentinon högg upprepade gånger. Jag fick panik och försökte få bort den, men det gick inte. Personen som rastade försökte också, men hunden gav sig inte. Till slut kom min hund undan och försökte springa därifrån, dogo argentinon jagade honom, bet honom flera gånger över ryggen och även i svansen. Han fick ett antal bitskador till följd av detta.
    Det jag undrar är dels om detta är ett normalt beteende och dels vad jag kan göra något sådant händer igen?
    Min hund som blev biten gjorde ju allt för att komma undan och ingenting för att besvara attacken. Det kändes inte normalt att en hund fortsätter ge sig på en hund som flyr och visar på alla sätt att den inte är ett hot.

    • Susanne W skriver:

      Lider med dig och din hund. Först av allt ska man inte ha en hund lös man inte har koll på. Tyvärr vanligare än man önskar. Men särskilt om den är opålitlig! Jag hoppas du anmälde det, även om ägaren försökte få bort sin hund. Tydligen var han inte stark nog heller och borde inte ha en sådan hund.
      Koppel på om man inte är 110 % säker på sin hund. Också trött på lösa hundar som bara kommer springande även om de är snälla, men det vet ju inte jag först. Plus att min hund kanske är aggressiv (Det är den inte men ändå).