Att få “fördel i” slår alltid eventuellt obehag.

En av hjältarna på Svenska hjältegalan som sändes på teve i måndags. Underbart att man även tar med hundar som hjältar 🙂

Och här är undertecknad med “Agria-Malin” på samma gala. Känner mig inte hundra bekväm i kostym faktiskt 🙂

På torsdag morgon besöker jag och LillaNymo TV4 Nyhetsmorgon och svarar bland annat på tittarfrågor. Har du en fråga till mig? Mejla då frågan till nyhetsmorgon@tv4.se

 

Om en hund som hoppar på dörren alltid får gå ut – Då lär sig hunden att det lönar sig att hoppa på dörren!
Om en hund som drar i kopplet till slut kommer fram till det den drar emot – Då lär sig hunden att det lönar sig att dra i kopplet!
Om en hund som morrar alltid får ett “svar” på sitt morrande – Då lär sig hunden att det lönar sig att morra!
Om en hund som skäller då den blir instängd i ett rum alltid får en reaktion – Då lär sig hunden att det lönar sig att skälla!
Om en hund kan stjäla något på matbordet då den hoppar upp på bordet – Då lär sig hunden att det lönar sig att hoppa upp på bordet!
Om en hund får uppmärksamhet då den hoppar på dig – Då lär sig hunden att det lönar sig att hoppa på dig!

Och så här ser det ut. En hund gör bara det den får fördel i att göra.
Detta gäller det vi kallar och tycker är felbeteenden, och det gäller då vi ska lära hunden att göra något. Alltså – “Få fördel i att göra!”

Att “få fördel i” slår alltid eventuellt obehag. (generellt och enkelt sett)
Ex – hunden hoppar på dörren, ägaren fyar hunden eftersom det blir repor på dörren. Men släpper ut hunden för att den eventuellt är kissnödig.
Vad lär sig hunden?
Att det är fel att hoppa på dörren, eller att det lönar sig att hoppa på dörren?
Svaret är – Det lönar sig att hoppa på dörren!

En belöning slår alltid en korrigering!

 

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

3 Inlägg för Att få “fördel i” slår alltid eventuellt obehag.

  1. Alexander skriver:

    Hej Fredrik! Jag var lite osäker på hur jag skulle skicka dig en fråga så jag ställer den här!

    Jag heter Alexander och jag är 19 år gammal, studerar just nu och bor hos mina föräldrar. Till våren nu skall vi skaffa oss en hund och vi har fastnat mellan en labrador retriever eller en schäfer.

    Skulle du kunna kanske förklara lite vad skillnaden är mellan en schäfer och labrador gällande deras lynne, motion och deras sociala beteende? Gällande det sociala beteendet är jag medveten om att labradoren tycker om att träffa många olika människor och hundar medan schäfern är lite mer reserverad; men vad innebär det egentligen? Jag är väldigt förtjust i just schäfer och min mamma lutar mer mot en labrador. Är det också svårare/mer krävande att träna en schäfer än en labrador retriever och i så fall hur/varför?

    Det bör nog också nämnas att detta är min första hund, men att både jag och min mor har ganska stor erfarenhet med hundar. Jag ber om ursäkt för alla dessa frågor, men har inte någon annan stans att vända mig!

    Jag har sett många klipp av dig när du tränar och lär hundar på youtube och läst en stor mängd av inlägg här på din blogg och vet att du verkligen kan din grej, så om du kunde ta dig tiden och svara vore det otroligt uppskattat!

    Mvh,
    Alex

  2. Hej Fredrik
    Som vanligt får man bra och tänkvärda tips från dig! Jag har en schäferhane som snart blir 2 år (31/12). Vi bor i skogen utanför Perstorp i Skåne. Varje kväll, efter jobbet, går vi en promenad i skogen med Cuba! Han får då vara lös (så här års) och älskar att leta efter pinnar och springa. Från vårt hus, går vi ca 50m i koppel, innan vi släpper honom. Han vet alltså vad som väntar! Under tiden som vi tar ytterkläder på osv, så springer Cuba runt runt, hoppar på dörren, skriker och gnäller! När vi väl kommer utanför dörren och han vill dra i kopplet, så HAR VI tidigare tillrättavisat honom. Vi får honom att sitta för att lugna sig lite. Då skriker han. Inte ylar eller gnäller. Han skriker! De 50m kan ta 10-15 min, eftersom han drar i kopplet och skriker och då får sätta sig igen. Jag inser ju att detta har varit fel sätt att göra. Numera tar vi på ytterkläder. Om Cuba börjar “hoppa” och gnälla, så tar vi av oss igen! Gör ett nytt försök 5-10 min senare. Samma sak om han skriker när vi väl kommit ut på gården. Då vänder vi och går in igen! Vi har gjort detta i ca en vecka. Ännu märker vi inte ngn skillnad från dag till dag! Är detta fel sätt tycker du? Cuba blir kanske mer stressad av detta?
    Han älskar också att springa på stranden i Ängelholm. Men från båthamnen till stranden är det en koppelpromenad på ca 100-150m! Den promenaden är precis lika “högjudd” som skogspromenaden! Sist vände vi, utan att Cuba fick springa på stranden!
    När vi tränar inkallning och Cuba ska sitta kvar när jag går iväg, så skriker han också tills jag säger “Kom “! Han sitter oftast kvar, men skriker efter mig.
    Ska vi fortsätta med “det nya sättet” vid promenader eller har du något annat förslag?
    Tacksam för hjälp!
    Hälsningar Caroline

  3. Alexandra skriver:

    Hej!
    Visste inte riktigt hur man skulle komma i kontakt med dig men testar här!
    Lyssnar på din podcast och försöker komma på hur jag ska lösa problemet med min hund.
    Det är en fd gatuhund som är 3år gammal. Det är verkligen en härlig hund som är med överallt men hon är rädd för det mesta.
    Okända människor, barn, fordon osv osv.
    Hur skulle du börja att vänja en vuxen hund vid detta?
    Hon har blivit bättre men är långt ifrån bra.