Familjemedlem – Då blir det bättre och enklare!

Under mina fyra dagar på årets hundevent på MyDog i Göteborg föreläste jag i 45 minuter dagligen.
Min målsättning med mina föreläsningar detta år var – Förenkla, det ska vara lätt att ha hund, att träna hund, att äga en hund!
Jag valde därför det enkla greppet att jämföra hund med barn. Jag tycker då att det blir tydligare, samt att alla faktiskt kan relatera till detta på ett mer enkelt sätt. Antingen är man en förälder till ett barn. Annars har man ju faktiskt själv erfarenhet av att vara barn.

Enkla “punch lines” jag bland annat använde var –

-“Om ett barn ritar på väggen med en tuschpenna, hur ska barnet veta att detta är fel om föräldrarna inte berättar det?! På vilket sätt är det annorlunda för en hund?”

-“När ditt barn slänger spaghetti på väggen då ni är på restaurang, hur hård kan man då vara mot sitt barn?”

Dessa två och många mer använde jag därför att jag helt enkelt vill göra allt enklare för en hundägare.
Frågorna jag ofta får är – “Får man säga åt en hund om den gör fel?”, samt – “Hur hård kan jag vara mot min hund?”

Och med mina “punch lines” ovan hoppas jag att hundägaren själv har lättare att svara på detta än tidigare.

Jag tryckte ganska mycket på vikten att se sin hund som en familjemedlem, att respektera sin hund som en familjemedlem, och därmed själv relativt enkelt få svar på dessa frågor.
– “Hur hård kan jag vara mot min hund?” – ja, hur hård är jag mot en familjemedlem?
– Får jag säga till min hund om den gör fel?” – ja, i din familj utgår jag ifrån att ni tillrättarvisar varandra mer eller mindre dagligen.

Och svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Eftersom jag pratade om detta i nästan en timme varje dag så förstår du säkert att jag utvecklade detta mer än så här. Men detta var ändå grundtemat i mitt prat.
Och jag hoppas verkligen att många gick därifrån med lite nya tankar, och framför allt gick därifrån med inställningen – Krångla inte till det!

 

Nere i helgen fick jag också mycket tid för att prata med dessa poliser. Några av dem har jag för en tid sedan varit lärare och instruktör för. Det var fantastiskt trevliga och bra prat vi hade under hela helgen. Bland annat fick jag mig en rejäl redovisning för hur man fann den mördade och styckade journalisten i havet mellan Sverige och Danmark. För det var faktiskt en i det här gänget som tillsammans med sin schäfer gjorde en heroisk insats och fann delarna av den styckade kvinnan i havet. Dansk polis som begärt hjälp av polis med hund från Sverige var både tacksamma och imponerade.


4 dygn med lite sömn, det gav mig ytterligare erfarenhet, kunskap, ödmjukhet inför detta med hundar. En fantastisk helg.

Och som vanligt då jag och Bagge träffas för att skriva autografer så tar det bara någon minut innan tävlingen om vem som ritar finast hundar är igång. Detta till autograf-jägarnas skratt över hur dåliga vi är på att rita….  🙂 🙂

 

Detta inlägg är publicerat i Allmänt. Skapa ett bokmärke

5 Inlägg för Familjemedlem – Då blir det bättre och enklare!

  1. Jag tyckte verkligen det var roligt att lyssna på er i helgen, underhållande och intressant och jag håller med dej i hur du ser på hundägande 🙂 Det funkar utmärkt att jämföra hundar med barn i många sammanhang, dom är ju som små håriga barn på fyra ben 😉

  2. Anna skriver:

    Hej, jag har några problem med mina hundar som jag inte har hittat svar på någon annanstans, som jag hoppas att du kanske har någon lösning på. Har en yorkshireterrier på 8 månader och en labrador på 3 månader. Dom leker mest helatiden, i början försökte jag få dem att inte leka inomhus, men med dom metoderna jag försökte med så gick det inte, endast då dom var i olika rum gick det. Men då är alltid den ena hunden ensam och det gillar jag inte riktigt. Men nu då till frågan, när vi är ute och går så blir labbisen väldigt vild och springer på yorkien, han verkar inte förstå att han är dubbelt större. Han vill alltså bara leka men den lilla får ju sjukt och till sist måste jag ändå hålla honom kopplad så att han inte springer på den lilla. Även inomhus så “går han över” den lilla, alltså han bryr sig inte om var den lilla står utan han går rakt på honom istället för att gå förbi bara.
    Får jag labbisen att “respektera” den andra och akta honom, eller kommer han alltid göra så?
    Tacksam för svar.

    • maria skriver:

      Hej! Jag har en Goldenvalp på 6 månader o en liten shitzu, det är samma här när de busar, Golden springer ibland på shitzun, men han är valpig o klumpig, jag tror det blir bättre närde växt till sig o fått full kontroll på sin kropp
      När de busar för häftigt inne säger jag väldigt bestämt: nu räcker det, om de inte lyssnar så förflyttar jag den ena till ett annat rum, så numera gör det oftast som jag säger 🙂

  3. Monica Lindblom skriver:

    Jag lyssnade på dig två gånger i helgen och eftersom jag står i begrepp att äntligen köpa hund var det oerhört bra att få med sig det du pratade om, tack! Det var skönt att höra dig ta ner många “måsten” på jorden. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *