Det ena är inte bättre än det andra… men det är olika!

Om någon säger – “har du ingen lydnad på din hund?” – får jag en rysning i kroppen.
När man säger så tycker jag det låter illa.

Lydnad för mig, det är något jag lär min hund att göra. För att hunden ska göra/utföra det jag ber hunden om, måste jag belöna.
Lydnad för mig är något som hunden gillar, något som är positivt, och något jag tillsammans med min hund leker fram.

Jag förstår att alla inte tänker eller tycker som jag, men för mig är det så.

Sen har jag en annan del i detta med “kontroll” jag pratar mig varm för. Det är samarbete, relation och kravställning.

Enkelt förklarad skillnad på dessa två kanske kan vara –
-Den hunden jag har en bra lydnad på kan jag kommendera “sitt” och hunden sätter sig i förväntan på att få en belöning.
-Den hund jag har bra samarbete, bra relation med, en rättvis kravställning på, den hunden kanske jag inte kan säga “sitt” till, för den vet inte vad det är eller innebär. Men å andra sidan kanske jag inte behöver “sätta ner” den hunden för hunden lämnar aldrig min sida i alla fall.

Kanske kan man kalla det jag skrivit om ovan lydnad och allmänlydnad. I vilket fall hoppas jag du förstår den skillnaden jag vill peka på.

“Allmänlydnad” får jag inte av att lära min hund sitta på kommando mot en belöning.
“Lydnad” får jag inte av att enbart ha ett bra samarbete och relation med min hund.

Det finns hundar som tävlar i lydnad på en väldig hög nivå, som trots enormt fina tävlingsresultat på tävling, beter sig besvärligt vid ex vis hundmöten.
Det finns hundar som inte kan ett enda kommando, men som ändå alltid är lyhörd och samarbetsvillig mot sin ägare.

Det här tycker jag är fascinerande, och även om vi känner till detta så blandar vi ihop allt detta ibland.

Det absolut bästa, det är givetvis att ha en enormt fin inlärd lydnad på sin hund, och på samma gång ha ett fint och naturligt samarbete med sin hund.

Om någon dag tänkte jag lägga ut en text om just hur man får till detta, hur man får till ett bra samarbete och “allmänlydnad” på sin vovve.

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

Ett inlägg för Det ena är inte bättre än det andra… men det är olika!

  1. Lotta skriver:

    DET SER JAG FRAM EMOT SOM HAR EN LÄTTLÄRD VALP MEN SOM JUST NU INTE LYSSNAR PÅ NÅGOT 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *