Adhd – hundar med diagnos!

Den här godingen (som inte har med inlägget att göra) träffade jag igår 🙂

Människor får olika typer av mentala diagnoser, och eftersom människor kan få en diagnos som anser jag nog att det är självklart att även hundar kan ha samma personlighetstyp.

Men man får inte glömma bort att en person kan vara väldigt impulsiv, glad, ledsen, annorlunda, deprimerad, osv, utan att för den delen ha en diagnos. Samma sak gäller för hundar.

Jag kan i många fall känna att en hel del problem som en hundägare har med sin hund, problem som verkligen är besvärliga, inte alls grundar sig i onaturliga beteenden som skulle vittna om en diagnos. Tvärtom vill jag påstå. De allra flesta problem hundägare har med sina hundar grundar sig i fullkomligt normala hundbeteenden. Dessa normala beteenden kan ändå komma att bli ett problem för sin ägare.

-Besvärliga hundmöten.
-Aggressivitet mot andra hundar.
-Problem vid kloklippning.
-Skäller då ägaren får besök.
-Med fler…….

Alla dessa ovanstående problem grundar sig sannolikt inte i något vi kan härleda till en diagnos, utan helt enkelt normala hundbeteenden som vi av olika anledningar inte lyckas få bort.

Saker som kan göra mig lite frustrerad är uttryck som – Det är inte normalt för en hund att slåss med en annan hund, det är inte normalt för en hund att bita en människa, det är inte normalt för en hund att inte vilja umgås med andra hundar….. osv.

Sedan måste man komma ihåg att det finns problematiska hundar. Men en problematisk hund hemma hos mig, kanske kan bli en alldeles utmärkt och fin vovve hemma hos dig.
Rätt hund på rätt plats, det tror jag är betydligt viktigare att tänka omkring, istället för att tänka på diagnoser och annat.

 

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

6 Inlägg för Adhd – hundar med diagnos!

  1. Nike skriver:

    Hej! Min fråga har inget med detta inlägg att göra, men hoppas du kan svara på den ändå. Har läst på om ensamhetsträning för valpar, hur man långsamt bygger upp det börjar med några få minuter bara. Men samtidigt har jag också läst att man aldrig ska lämna valpar ensamma, inte ens korts stunder, för då är det stor risk att de skadar sig. Så hur går det ihop?

    Tacksam för svar

  2. Hans Björkman skriver:

    Har haft valpar som jag redan vid 4-5 ve. ålder påmint om små barn med ADHD och AS (Aspergers syndrom). Detta sagt eftersom jag uppfattar den huvudsakliga andemeningen i ditt inlägg som ett ifrågasättande av om ADHD verkligen finns? Därmed inte sagt att det förekommer överdiagnostisering av både folk o. fä.

  3. Irene Andersson skriver:

    Hej
    Jag har en grandis kille på ett halvår. Jag försöker träna att kunna ta av honom sitt tuggben. Det gick bra när han var yngre, men nu har han raggen uppe och bet mig så blodvite uppstod. Jag försöker verkligen göra som man ska. Har läst vad du skriver och sett Cesar Milan på TV, jag vill verkligen inte att min hund skall ta över och bestämma.

  4. Charlotta skriver:

    Finns det ingen möjlighet i världen att få hjälp av dig rent fysiskt? 🙂 Vi är en storfamilj som förra året bestämde oss för att ta emot en 7 årig schäfertik som behövde byta familj. Vi vet inte så mycket om henne mer än att hon blev bortglömd när familjen skaffade barn. Hon var eländig och toffsig när vi mötte henne första gången, strypkopplet hade skavt och hon tvekade inte när vi öppnade bagaget och frågade om hon ville följa med oss hem. Kan säga att vi köpte henne utan att fundera och hon har ett betydligt bättre liv nu. Världens goaste hund på alla sätt och vis. Hon älskar barnen och barnen älskar henne. Hon kan vara lite vaktig i bland när barnen har kompisar hemma men det stora bekymret är möte med andra hundar!!! Vi har husvagn på säsongsplats och under en sommar kan det passera 511 hundar utanför staketet, jo hon skäller hysteriskt alla 511 gångerna. Kastar sig likt svarta vargen mot staketet och skrämmer livet på varenda semesterfirare. När vi är ute och går här hemma i “byn” beter hon sig likadant vare sig vi möter en liten mops eller en stor Sankt Bernhard. Vi har använt oss av dina tips, belönat, pratat, avsätt, gått runt för att inte gå direkt på osv. På campingen har vi sprutat vatten med sprayflaska och efter ett par gånger räckte det med att visa flaskan. Tyvärr har man ju svårt att va på sin vakt hela tiden och varenda gång ett utfall sker så skäms man ju. Jag skulle lätt “hyra dig” för att få hjälp här hemma på plats. Dessa jobbiga möten gör ju även att de större barnen inte kan gå med henne, de orkar ju inte hålla henne när hon beter sig. Snälla sig att du kan hjälpa oss, det skulle betyda så oerhört!!

  5. Cecilia skriver:

    Hej Fredrik! Jag har en labradorhanne som är född samtidigt som Nymo. Nu senaste 2 månaderna har han plötsligt blivit aggressiv mot andra hundar. Dels vid möten så rusar han fram och skäller grovt, så hundägarna och hundarna blir livrädda. I hundgård kan vi inte längre vara då han går på mindre hundar extremt buffligt och hugger i nacken!!? Vad har hänt och går detta att göra något åt?