Respektera hundens behov att vila och ta det lugnt.

Nu är min semester i full gång…. idag är första dagen på semestern och det är så skönt.

Se bilden nedan min utsikt när jag bloggar med dig idag 🙂

Men redan i morgon ska jag ta mig in till stan och till Nyhetsmorgon och TV4. Då gästar jag och Lilla Solo Nyhetsmorgon och ska visa lite träning och prata lite om Solo’s framtid som polishund. Missa inte det, det blir strax efter 08 00.

Min semester är för övrigt lite mer jobb. Men semester för mig innebär att jag kan arbeta hemifrån och kan ta ett dopp när jag vill i alla fall.

Jag håller bland annat på att skriva en del material angående hund som du kommer kunna ta del av längre fram, och lite annat smått och gott. Mycket gosande med vovvarna blir det oxå.

Jag har dessutom gjort världens bästa hundgård här ute i mitt fritidshus på Lindö. Det är en hundgård som är stor och skuggig, en hundgård som går ut i vattnet så hundarna alltid kan gå ner och bada. Den blev riktigt lyckad faktiskt.

Jag gillar hundgårdar. Inte för att hundarna ska leva där jämnt, utan mer att hundarna då de är i hundgården vet att de kan ta det lugnt. Gäster och övrig familj är förbjuden att engagera sig i hundarna då de är i hundgården. Det är viktigt att respektera hundar och deras behov att vila oxå.

Vi syns genom teverutan i morgon bitti 🙂

Detta inlägg är publicerat i Fredrik Steen Hundcoachen. Skapa ett bokmärke

9 Inlägg för Respektera hundens behov att vila och ta det lugnt.

  1. Kenneth Fossen skriver:

    Hei Fredrik,

    Eg hører på din podcast i Norge og syns det er kjempe lærerikt å høre på den.
    Eg er førstegangs hundeeier og har en Aussie, vi har et aktivt og spennende friluftsliv, der min hund Boisy blir med på alt, og da mener eg alt.
    Hunden min er 9 mnder og har alt vært med på flere toppturer på ski, sykkelturer, camping i fjellet i snart 2 mnder av hans liv. Alt i hans tempo, men oss to ute og i naturen.

    I denne sammenhengen så har vi nylig vært ute for et uhell som har ført til at hunden min har skadet seg.
    Eg respekterte kanskje ikke fult at hunden ønsket å ta det med ro, og derfor så hadde vi kanskje dette uhellet. Men vi var ute på sykkeltur der Boisy ikke var helt som han pleier.
    Eg valgte å avbryte og snu hjemover slik at det ikke ble værre.
    Så før siste stykket på sykkelturen så står vi i ro, og Boisy fungerer igjen, han er med og ivrig på å gjøre ting på kommando. Vi tar å sykler de siste 50m av skogen da Boisy løper opp på siden av sykkelen og hekter seg i sykkelen. Traumatisk opplevelse for oss begge, og dette resulterer i at Boisy blir så skadet at han amputerer halen hos veterinæren.

    I den sammenhengen så har vi hatt noen tøffe dager sammen, der hunden har vært i masse smerte og han har hatt det svært vondt.

    Så da lurer eg på om hva Hundcoachen tenker fremover for en slik situasjon? Hva er andres erfaring med at hunden skader seg alvorlig? Hva er lurt å gjøre, og hva er lurt å ikke gjøre for hunden i denne perioden?

  2. Johanna skriver:

    Oh hade velat se bild på hundgården! 🙂

  3. Anette sörensson skriver:

    Du är så bra, klar och juste mot hundarna och att du inte forserar för mycke. För ägarna

  4. Eva Söderberg skriver:

    Snälla Fredrik, gå ut med detta i tv, tidningar, sociala medier, skrik gärna i en megafon på stan, för alla hundar har det verkligen inte så. Ingrid.

  5. josefine skriver:

    Hej! jag har precis adopterat en valp från hundar utan hem. En liten Yorkshire blandning, på 17 veckor. Jag skulle vilja ha lite tips på allt möjligt. Hundmöten, osäkerhet och ja, lite av varje. Vilken bok är bäst att börja med av dina böcker? Fanns så många, tänkte vilken eller vilka som är bäst just för tillfället. Tacksam för svar 🙂
    Med vänlig hälsning Josefine

  6. Ida skriver:

    Hej Fredrik!
    Jag har en fråga angående ett beteende som våran valp har.
    Varje gång som min mamma ska iväg någonstans så blir våran hund jätteledsen och får nästan panik. Detta håller på ca 20-30 min innan hon börjar lugna ner sig. Sedan springer hon gärna omkring och letar efter henne. Finns det något som man kan göra för att hon inte ska bli så ledsen som hon blir?
    Hon kan även bli lite ledsen när någon annan familjemedlem lämnar men det är inte alls på samma nivå som när min mamma lämnar.

    Mvh Ida

  7. Sandra Therkildsen skriver:

    Hej
    Var kan jag köpa dina böcker? Verkar vara slut på de två stora nätbokhandlarna. Det är väl bara att gratulera dig men jag vill så gärna köpa.
    Mvh Sandra

  8. Madde skriver:

    Hej

    Jag har en fråga ang hund och sol. Hoppas det är okej att jag ställer den här.

    Nu när det har varit så varmt så har vi lämnat vår hund hemma. Men det som gör mig orolig är att han vill ligga i solen väldigt mycket. Vi sitter i skuggan men han ligger hos oss ett tag sen går han t solen och lägger sig. Sen efter en stund så kommer han tillbaka och sedan går han till solen igen. Hans vatten står alltid i skuggan och han dricker bra, får frysta gurkbitar och vanliga isbitar då och då när han flämtar.

    Men bör jag vara orolig att han ligger i solen så mycket? Han söker även upp solfläckar inne också och ligger i dem. Han är vit så lite värme reflekteras väl men försöker vi hålla han i skuggan så är han nöjd men när har får längre lina så går han till solen.

    Hälsningar Madde

  9. Maria Jonsson skriver:

    Hej Fredrik, jag har sedan 3 år tillbaka den stora förmånen att äga en svart cockerspaniel vid namn Melker. Tråkigt nog har Melker ända sedan han var valp styrt och ställt både över familjens äldre hund, katt och övriga familjedeltagare. Han vaktar mig och olika ställen i vår bostad vilket tråkigt nog har lett till att livet blir väldigt spänt. När vi har främmat måste vi låsa in honom pga att folk hela tiden glömmer att den söta cockerspanieln har vassa tänder. Tråkigt nog har han redan nafsat gäster som tror att han vill bli klappad men som han istället har gett ett tjuvnyp. Nu sist var det vår yngste son som glömde av sig. Anton kom in i köket där Melker satt i ett av hörnen han vaktar, glömde av sig och skulle glad i hågen klappa Melker. Det hela slutade med att det blev en rispa i sonens finger och ett hål i handen. Vi har tråkigt nog innan inte varit 100 % konsekventa angående detta hörn utan ibland glömmer man av sig och tänker inte på att han sitter där. From den händelsen är han nu till 100 % portad ifrån alla ställen han vaktar förutom ett hörn där vi har märkt att ingen går och där han får ha sin plats ifred. Jag inser att övriga familjedeltagares tålamod och andra människors åsikter om Melker börja nå sin gräns och förstår att jag snart inte har mycket till att heta val. Vi har pratat med uppfödaren som hänvisar till kastrering med påföljd av att pälsen blir förstörd men ” lättrimmad”, men när jag har pratat med min veterinär anser hon att det kanske inte är så lyckat med en kastrering då det istället kan förstärka hans beteende utan hänvisar då till att vi skall testa med ett chipp som varar i 6 månader istället. Själv känner jag mig villrådig, frustrerad och fullkomligt värdelös. Jag älskar denna hund och vill inget annat än ha hjälp. Så snälla hjälp mig och Melker.

    Med vänlig hälsning Maria