Fredrik Steen

Jag pratade om hundmöten på nyhetsmorgon idag, framför allt med valpar.

När man som hundägare med sin valp möter en annan flock skapas stress och oro i valpen. Detta är inte alls konstigt eftersom främmande hundar kan ”betyda problem” i hundars värld.

En valps strategi i dessa möten är ofta att visa undergivenhet.
Anledningen till denna undergivenhet är helt enkelt för att inte hamna i konflikter, konflikter som kan vara dödligt för en valp.( i valpens värld)
Låter vi valpen hamna i den situationen gång efter gång skapas ett beteende där mötande hundar blir oerhört viktiga för valpen. Ett engagemang för andra och främmande hundar växer från dag till dag.Ett engagemang som till början startar med att valpen känner sig ”tvingad” att visa för alla andra hundar hur undergiven och snäll den är.
Väldigt ofta blir det här i framtiden något som vi ofta kallar besvärliga hundmöten.

Jag menar att det är helt onödigt, och inte heller bra för valpen att hamna här.

Genom enkla övningar och regler formar vi valpen till en mer självsäker individ, och till att valpen lär sig ignorera andra hundar vid promenader.

En enkel regel som jag anser att man bör hålla sig till är – Är valpen i koppel, då hälsar vi aldrig på andra hundar.
Genom att hålla sig till detta kommer valpen att känna trygghet och lugn när den har koppel på sig, och den lär sig att den inte behöver visa undergivenhet eller annat engagemang vid hundmöten.
Du och din valp har en trygg och fin flock, valpen behöver inte visa undergivenhet till andra flockar.

Håll ett kort koppel på valpen, håll valpen i den position du vill att valpen ska ha vid hundmöten. Försök att få valpens uppmärksamhet, och bekräfta/belöna valpen när den ger dig uppmärksamhet.

Genom att bara hålla sig till dessa två saker kommer du över tid, – dock relativt snabbt – lära valpen hur du vill att hundmöten ska vara.

En vanlig följdfråga jag får – ”Ska valpen aldrig få träffa andra hundar?”

Jo, så klart. Men bara hundar du känner dig trygg med och hundar som kommer bli en del av valpens liv. En kompis hund som ett exempel.
Men var noga med att även om du träffar din kompis och dennes hund, koppla loss valpen som en ”signal” till din valp att den får leka och socialisera sig. Detta kommer du ha igen längre fram.

Nu ska jag sätta mig och förbereda kvällens webföreläsning…. den handlar just om socialisering.

Usch, nu börjar jag sakna att träffa andra hundägare….. att föreläsa på webben vilket jag gör var 14e dag är ju kul och trevligt, men jag saknar att ses och träffas på riktigt……

I morgon, tisdag den 16 februari, föreläser jag om ”stress hos hunden”… är du intresserad av att vara med där, gå då in på www.fredriksteen.se

I vår har jag tillträde till en hall jag skrev på för häromdagen. I den här hallen ska det hända mycket kul framöver är det tänkt.

Jag funderar på om jag ska döpa hallen till något, kanske ”LillaNymo-hallen”….. har du något förslag på ett bra namn?
Skriv gärna det i kommentarerna här på bloggen 🙂

Var rädda om er, visa hänsyn till varandra, hoppas vi ses väldigt snart / F

Vi ska belöna våra hundar. Det är genom belöningar vi lär våra hundar, formar våra hundar.

Men en belöning är inte en leksak, det är inte heller en godis – Det kan vara det, men det är inte det alltid.
En ”belöning” är något som förstärker ett beteende hunden gör.
Skulle du ge din hund en boll som belöning när den utför något, så är det inte alls säkert att hunden lär sig något av det. Det är inte alls säkert att du förstärker beteendet med bollen….

Det är hur hunden tar emot ”belöningen” som avgör om det är just en belöning eller ej.

Men det stora misstaget många gör när de vill belöna sin hund, förstärka ett beteende hos sin hund, det är att man belönar för högt upp på skalan, på belöningsskalan.

Tänk dig en skala mellan 1-10.

1 på skalan, det kanske är ett leende från dig, en blick……. 10 på skalan kanske är en boll som kastas åt hunden.

Många utav oss belönar våra hundar med stresshöjande belöningar, vi vill att våra hundar ska bli ”glada” när vi belönar. Det är en fin tanke, men när en hund blir ”glad”, då har du också en stress som tilltar.

Överför vi detta mot våra barn blir det tydligare och kanske lite konstigare.

Jag sitter i soffan och hör kaffebryggaren i köket… kaffet är klart.
Plötsligt kommer min nioåriga son in i vardagsrummet, i sin hand håller han en kopp kaffe.
-”Var så god pappa, jag tog med en kopp kaffe till dig”

När min son gör detta ”belönar” jag min son… Det är jag helt säker på att även du skulle göra. Det är en fin handling av min son…. det här vill jag berätta för honom, jag vill förstärka/belöna ett sånt här beteende / uppträdande…

Hur gör jag det?

När jag ser min son med kaffekoppen i handen springer jag ut till frysen, skyndar mig tillbaka, skriker ”braaaa” samtidigt som jag lite stressat ger min son glassen (det är viktigt med tajming, så det är viktigt att min son får glassen innan han ställt i från sig kaffekoppen)…………

Det är ju ett helknäppt beteende, eller hur…. Så gör vi ofta med våra hundar.

Hur ”belönar” jag min son – Jag ler, jag säger att han är snäll, jag rör vid honom när han ger mig kaffet….

Det jag vill ha sagt med detta är att vi borde använda hela belöningsskalan även mot våra hundar, och inte bara ligga i topp på skalan då vi belönar. Det skapar ofta stress, det förstör ofta en del av inlärningen…..

Prova under en vecka att belöna din hund med hela belöningsskalan, se hur enkelt din hund lär sig saker, märk hur stressen på hunden går ner….

Vi formar och uppfostrar våra hundar till hur vi vill att dem ska vara genom att visa och lära, genom att sätta gränser och uppmuntra.

Så är det, och så bör det vara.

En så kallad ”fri uppfostran” går helt enkelt inte eftersom hunden då i våra ögon skulle skapar en mängd felbeteenden.

Men, det som är viktigt att komma ihåg är –

Vi formar våra hundar, vi hjälper våra hundar – men det är genom bekräftelse och belöningar vi får hunden att ”välja” att göra rätt. Att göra ”rätt” i våra mänskliga perspektiv.

Det är viktigt att komma ihåg att så kallade felbeteenden vi kan ha på våra hundar är inte felbeteenden rent etologiskt.

Det är inte fel för en hund att stjäla mat så fort den kan.
Det är inte fel för en hund att ”varna” i bostaden.
Det är inte fel för en hund att hoppa upp på något vi kallar matbord.
Det är inte fel för hund att med hjälp av aggressionsyttringar skapa avstånd till en annan individ….. och så vidare.

Vi måste ”berätta” för hunden – ”Det där vill jag inte att du gör” – men eftersom det inte alls är säkert att den kravställningen du ställer på hunden är naturligt för hunden där och då, måste du belöna den. Belönar du inte – alltså förstärker du inte – det hunden gör, då kommer den inte välja det du vill att den ska välja nästa gång samma situation eller då retning uppstår.

Alltså, att förstärka en hunds ”rätta” beteende eller uppträdande är väldigt viktigt!

Men man måste också komma ihåg att all belöning skapar en stress. En riklig belöning en stor stress, en blygsammare belöning en mindre och kanske mer anpassad stresshöjning.

Ex – Min hund lägger sig ner för att vila. Jag skriker ”Braaaa” och slänger en boll.
Det är en belöning, men belönar du på det här sättet skapar belöning bara problem och det du vill att hunden ska göra uteblir. Din belöning har här förstört mer än vad den gjort nytta. Det hade varit bättre att inte ”belönat”.

En belöning måste vara anpassad.
Och man måste se belöningar kanske i en skala från 1-10. Där 1 kanske är att din daning blir lugn, där 10 kanske är en boll som slängs iväg.

Det här är väldigt viktigt, för dig, för hunden, och för resultat i din träning.

Det här kommer jag prata mycket om på min webföreläsning den den andra februari.
Gå gärna in på länken och titta.

https://boon.tv/fredrik-steen-hundcoachen/belningar-s-lr-du-din-hund-bst

Nu önskar jag dig och din hund en riktigt fin helg 🙂

Det finns många ”skrönor” eller i alla fall ”stelbenta” förklaringar eller påståenden omkring hundar som bara ställer till besvär för hundägare.

Hunden som hoppar upp på människor och vill komma upp i huvudhöjd – Det tyder på dominans…!
Så enkel är det inte alls. Det är till och med så att det sällan är så.
Att säga så, det är som att säga att om en människa tar tag i dig så är den hotfull eller aggressiv. Det kan ju också vara så att en människa tar tag i dig för att krama dig….. det är ju en viss skillnad.

Hunden stirrar dig i ögonen för att utmana dig…….. Eller så vill den bara kommunicera med dig.

Om du stirrar på en hund utmanar du hunden…… eller så har ni bara en fin kommunikation.

osv osv…..

Att hunden exempelvis hoppar upp i ansiktet på folk säger egentligen ingenting. Det är snarare hundens attityd och kroppsspråk som berättar något. inte själva hoppandet i sig.

När vi pratar om hundar, om hundens sätt att vara, hundens sätt att kommunicera, så både krånglar vi till det, och samtidigt gör allt för enkelt.

Hundar är som du och jag.
Ibland kramar jag en person för att det är mysigt, men det kan också hända att jag kramar en person i syfte att brotta ner denna (slagsmål)… Fysisk kontakt båda två, ser snarlikt ut, men betyder helt olika saker.

När jag och min partner tittar varandra djupt in i ögonen betyder inte det samma sak som om jag skulle stirra en främling på stan i ögonen… eller hur?

Om jag lägger ut en bild/film där exempelvis Pacco står över mig när jag ligger på rygg, så kan jag få frågor/påståenden i stil med – ”Är det där lämpligt att visa sån underkastelse mot sin egen hund?”
Eller, ”En hund ska aldrig få stå över en person så där, det bygger dominans” osv…

Såna frågor/påståenden gör mig lite ledsen…. kan vi inte mer om hund i Sverige 2021.
Om Pacco står över mig i en mys/bus – stund, så är det ju bara positivt och bra.

Så, det jag menar är egentligen – Övertolka inte allt din hund gör eller inte gör.

Jag hoppas du förstår vad jag vill komma med mitt något virriga inlägg. Jag får skylla på att jag gör inlägget sent och att jag egentligen borde ligga och sova nu. Hoppas du förstår lite hur jag tänker och menar i alla fall 🙂

På denna länk finns en timmes föreläsning om hur du gör på nyår, och hur du tränar hunden som är ljudkänslig.

https://l.instagram.com/?u=https%3A%2F%2Fboon.tv%2Ffredrik-steen-hundcoachen%2Fvideos%23latest&e=ATPb-G3-sTJVn1WBpNSJWsVPkdvbbay1QlVCZiA5W_fw_dgC7L2nF-G6FbEtmHCjNODdvdfZ2AAqwTQ4v80qwg&s=1

VAR RÄDD OM HUNDEN PÅ NYÅR

Ljudkänslighet hos hund är relativt vanligt. Nästan alla valpar föds med en viss ljudkänslighet, och rädsla för ljud. Med tiden och erfarenhet försvinner oron och rädslan för vissa individer, för andra blir det bara värre.

Men nu är det strax nyår, så nu gäller det förbereda sig inför det.

1/ Se till att ha säker utrustning på hunden. Ha det redan nu eftersom det redan nu har börjat smälla ute. En säker utrustning så hunden inte kan kränga sig ur utrustningen och springa iväg i panik. Varje år springer hundar bort i panik…… Ta detta på allvar.

2/ Gör i ordning ett utrymme, ett ”safe-room”. Ett utrymme där hunden ligger skönt, ett utrymme där hunden får ett gott tuggben, ett utrymme där du kan spela hög musik, ett utrymme där eventuella fönster är täckta och gärna ljudisolerade så gott det går. Ligger hunden här så maskeras ljud och ljus utifrån på ett väldigt bra sätt. Även den ordentligt rädda hunden klarar av nyår bättre i detta utrymme.

3/ Har du möjlighet att ha din hund tillsammans med en väldigt trygg hund är det bra. Den trygga hunden lugnar den rädda hunden.

4/ Man kan ta fetvadd och ha i öronen på hunden. Det dämpar ljud bra och lugnar hunden. Börja träna detta redan nu så hunden hinner vänja sig.

5/ ”Vänd på dygnet”…… Se till att rasta hunden sista gången på 2020 kanske redan vid 17 tiden. Lägg sedan hunden i ”safe-room” till en bit efter tolvslaget.

6/ Första dagen på 2021, börja förbereda hunden inför nästa nyår.

7/ Har du en säker hund, en hund som aldrig blir rädd – ha respekt för detta ändå. Jag ”skyddar” alltid ALLA mina hundar från nyårsdygnet och alla otäckheter. Rädslor är klurigt. Även om hunden inte verkar vara rädd, eller bli nervös, så kan den bli det. Tyvärr kan det komma smygandes och man märker det först långt senare.

Var rädd om din vovve nu. Vidtar du dessa åtgärder ovan så kommer detta att gå bra.
/ Fredrik Steen

Det har varit en intensiv höst/vinter för mig. Covid-19 har påverkat mig precis som pandemin påverkat alla andra.
Man får hitta nya vägar, finna andra sätt att arbeta. Man får vara mer kreativ och hitta på idéer. Problemet är bara att 99 av 100 idéer man kommer med går inte att genomföra.
En del människor tror att mycket ”kommer gratis”, men det är inte min erfarenhet. Inget kommer gratis. Bakom allt man gör ligger det enormt mycket arbete, mycket arbetstid, och enormt många ”Nej tack, det är inget vi tror på”.

Det är på många sätt en tråkig tid vi lever i just nu. Inga aktiviteter man kan engagera sig i, inga besök, och inte ens en Luciakaffe med mamma och pappa.

Men vet du vad…. Det här är övergående. Allt blir bättre, vi kommer förbi det här. Men vi måste vara rädda om varandra tills dess.

Jag arbetar vidare med Fyran –

Fyran har blivit lite äldre, lite busigare, lite kaxigare. Vi är fortfarande i en fas där han är extremt gullig, men jobbig. Han är inte rumsren, och har inte riktigt fattat att han inte får bitas, inte plocka med skor, inte hålla på med julpyntet…..

En typisk valp alltså… jobbig som tusan.

Jag har börjat lite med inlärning eller i alla fall det jag brukar kalla ”nyckel till inlärning”, alltså försöker lära honom att det lönar sig att samarbeta.
Jag lugnar mig en stund med det man brukar kalla lydnad, och ligger kvar i fasen jag tycker är så viktigt – uppfostran.

Rumsrenheten är det bara att jobba vidare med. Vissa individer går det lättare med, andra svårare. Men Fyran är så ung än, så jag kan inte säga än vilken typ av hund han är.

På Julafton får ni se Fyran och mig på teve igen.

Nu ska jag ta en kvällsrunda med alla vovvar, sen blir det en dusch och sängen.
Ha en fin fredagskväll 🙂

Storpudelvalpen Fyran, nu 12 veckor. Han ska bli ledarhund, i vilket fall är det vår målsättning.

Jag tänkte att jag i bloggen framöver ska uppdatera dig lite hur allt går, vilka utmaningar vi står inför, hur träningen går och så vidare.

Att ha en ung valp, det är som ”rosa skimmer” i blandning av ”det jävligaste jag vet”.

Det är jobbigt, det är bökigt, det är full fart, det är utmaningar…… men det är oxå väldigt mysigt.

Den första tiden inriktar jag mig på flera saker.
Dels är det viktigt att man redan från början försöker lära valpen att känna sig trygg när man lämnar den ensam. Att en ledarhund kan lämnas ensam utan oro är väldigt viktigt. Dels för den synskadade, men också för hunden. Detta måste man träna på, det tar lite tid. Men ju fortare man börjar med den träningen, desto lättare går det.
Jag börjar alltid med den träningen när jag själv finns kvar i bostaden. Ställer för ett galler in till köket, där får Fyran vara när jag är i resten av huset. Sen utvecklar vi och går vidare.

En annan del som är viktig – Det är uppfostran!
Alltså, att jag tar vid där Fyrans mamma lämnade över till mig.
Jag sätter gränser, visar vad som är ok och inte ok. Här arbetar jag inte med belöningar (det gör inte tiken med sina valpar heller), utan mer tillrättavisningar och lär valpen att ett ”nej” är ett ”nej”.
I vår flock får Fyran inte tigga mat, han får inte vara i möbler, han måste klara av att jag hanterar honom (klo och pälsvård som exempel).
Samma sak gäller här, gör man detta arbete ordentligt blir valpen både tryggare och bättre.

Sedan börjar jag också med att lära Fyran att kommunicera och det jag brukar kalla ”nyckeln till inlärning”.
Jag vill att Fyran så fort som möjligt ska förstå att det verkligen lönar sig att kommunicera med mig, att det verkligen lönar sig att försöka göra saker jag vill att han ska göra.
Denna träning görs uteslutande med positiv förstärkning och med belöningar.

En sak jag börjat märka de sista två dagarna, det är att Fyran gärna vill rida på mina barn, detta är något jag måste få Fyran att förstå är förbjudet.

I all träning med Fyran vill jag också förstärka hans självförtroende i allmänhet, Inte för att han just behöver det, men samtidigt är en hund med ett starkt självförtroende alltid en tryggare hund. Det går alltid att göra starkare, det går alltid att förbättra.
Kan en hund ha för bra självförtroende?
Nej, absolut inte.

Just detta med att stärka en hunds självförtroende har jag en web-föreläsningen om den 1 december. Än så länge finns det kvar biljetter, gå in på
www.fredriksteen.se och klicka hem en biljett om du vill vara med 🙂

Ha nu en riktigt fin helg 🙂

En hund ”bestraffar” inte en annan hund i flocken.
En hund blir stressad av straff, straff skapar konflikter och förstör harmonin i flocken/familjen.

Däremot arbetar en hund med att ”förekomma”…..

Tänk dig –

En hund ligger på en skön sovplats.
Du sitter i en skön fåtölj.

En annan hund vill ta över sovplatsen.
En annan person vill ha din fåtölj.

Hunden med sovplatsen morrar och ”säger” till den andra hunden – Det är min sovplats…!
Du säger till personen – Jag vill sitta här, du får sitta någon annanstans.

Så långt är hundar och människor likadana……., men vi fortsätter –

Hunden med sovplatsen lämnar sin plats för att gå och dricka.
Du lämnar din fåtölj för att gå och dricka.

När hunden kommer tillbaka till sin sovplats har en annan hund tagit den.
När du kommer tillbaka till din fåtölj har en annan person tagit fåtöljen.

Men nu är vi människor annorlunda mot hur hundar är –

Hunden ser att en annan hund tagit platsen, går därför iväg och hittar en annan plats. (helt konfliktfritt)
Du ser att någon sitter där du satt, du startar en diskussion – ”jag satt ju där”.

Detta måste vi tänka på när vi arbetar med hundar. En hund kan ”försvara” en tillgång. Men har tillgången tagits av någon annan är den helt enkelt ”förlorad”.
Detta gäller sovplatser, tuggben eller vad det än kan vara.

Tänk dig då hur tokigt det blir för hunden när vi bestraffar hunden för något den nyss gjort.
Tänk på att alltid agera INNAN hunden gör fel, inte efter.
Tar hunden en macka som ligger på bordet, du bestraffar den – Det förstår inte hunden, och du förstör bara er relation.
Men om du säger till hunden innan den tar mackan, då förstår hunden och du ”pratar” med hunden på ett sätt hunden faktiskt kan ta till sig.

Detta önskar jag alla hundägare tänkte på lite mer 🙂

Lilla valpis får sitt namn framröstat av tittarna om en vecka. Tills dess går han under namnet valpis.

Det är både spännande och skoj att bli ägare till en pudel. En ras jag aldrig haft förut. Dessutom är det en spännande resa vi ska göra tillsammans.
Resan mot – Ledarhund.

Det är en hel del saker jag måste lära lilla valpis, som jag aldrig lärt tidigare hundar. Detta kommer du få vara med och ta del av på Nyhetsmorgon och på min Instagram @hundcoachen

Du missar väl inte att jag har föreläsningar på webben var fjortonde dag. Nästa gång är den 17e november.
Klicka hem en biljett om du vill vara med. Det gör du lättast på www.fredriksteen.se

Sen vill jag påminna dig om reflex… Att du och hunden har reflex på er, det räddar liv. Det är i princip omöjligt att se er i mörkret utan reflex, så snälla använd det.

ha nu en fin lördagkväll / Fredrik Steen