Min historia – Vilken hundresa!

4 kommentarer till Min historia – Vilken hundresa!

Min träningskompis – Bagge och jag signerar autografer i Agrias monter – En fin vovve – en fin vovve till – jag och en fin vovve – en gammal hundkompis 🙂

 

Jag blir både rörd och lycklig över min hundresa.

Ett av mina absolut tidigaste minnen är familjens blandrashund ”Gissa”. Jag minns precis, jag var 4 år, när mamma bar fram mig till valplådan hos uppfödaren och när vi tog valpen med oss hem. Vi hade redan då en äldre schäfertik i familjen.
Min uppväxt minns jag som extremt lycklig, och med ”Gissa” bredvid mig mer eller mindre jämnt. Hon var min bästa vän.
En dag då jag kom hem från skolan, årskurs 8a om jag inte minns fel, så var hon inte ute på tomten. Jag klev in i bostaden och de enda hundarna som mötte mig då var min systers schäferhund Tazzo, och sedan något år tidigare mammas hund… Jag blev iskall i magen och sprang in till mamma. Mamma förklarade lugnt och sakligt att ”Gissa” inte lever längre. ”Gissa” var gammal, och på morgonen då jag lämnade bostaden blev hon akut sjuk och mamma tog henne till veterinären där hon togs bort direkt.
Jag blev helt förstörd och grät i dagar. Hela mitt liv (kändes det som) hade jag haft ”Gissa” vid min sida. Hon var min bästa vän och jag minns henne än idag som den finaste hunden i världen.

Efter årskurs 9 började jag att arbeta. Jag hade alldeles för dåliga betyg för att studera vidare. Vid min första eller andra lön köpte jag min egna första hund. En schäferhane vid namn ”Iwan”. Han var inget bra exemplar av rasen schäfer men jag kämpade på så gott jag kunde nere på brukshundsklubben. Jag lyckades få honom uppflyttad till lägre klass, samt gjorde lydnadsklass 1 med honom.
På en hundutställning uppe i Östhammar fick jag prata med ”schäferlegendaren” Bo Nyman för första gången. Bosse var inte bara polishundförare och utbildningsledare för Sthlmspolisens hundförare, han var också kanske genom tiderna Sveriges främsta schäferuppfödare och domare. Kanske till och med världens bästa. I alla fall om man värderar hans kunskap om schäfer.
Bosse tog mig under sina vingar, och han blev som en andra pappa för mig, vilket varade ända fram till hans död.
Det blev fler hundar. Inte bara som jag ägde, utan också hundar som jag utbildade mot betalning i framförallt spår, lydnad, och skydd.
1999 nådde jag till toppen av min tävlingskarriär med en hund som Bosse och jag delägde. Jag tog mig med i landslaget och kunde tävla VM för schäferhundar samma år som schäferrasen fyllde 100 år.
1996 utbildade jag mig till skyddsfigurant, och 1998 till domare i IPO.
I samma tid började jag arbeta åt Polishögskolan och senare Rikskriminalpolisen. Jag arbetade där i cirka sex år och utbildade nya polishundförare, samt fortbildade polisens egna instruktörer.
Som en naturlig del i utvecklingen blev jag 2005 FCI utställningsdomare för schäferhundar. Bosse fick tyvärr aldrig se mig döma utställning. Han dog alldeles för tidigt året innan.
Jag har fått sett stora delar av världen tack vare mina hundar och mitt hundengagemang. Jag har utbildat i Singapore, i Mexico. Varit utomlands och dömt i Japan, Ryssland och en hel del andra länder. Tyskland var en period mitt andra hem. Och var mycket nära att bli mitt enda hem under en period.

Min ex fru, mamman till min underbara två grabbar träffade jag på en hundtävling och vi levde tillsammans i mer än tio år innan vi gick skilda vägar.
Mitt nuvarande arbete med hund – teve, radio, podd, blogg, böcker med mera – det har jag förmodligen att först tacka ”Gissa” och mina underbara föräldrar för. På senare tid Bosse Nyman och hans underbara och minst lika duktiga fru Irene Nyman. Irene och jag umgås fortfarande tätt, och det är henne jag ringer än idag då jag”kör fast” i ämnet hund. Irene är som min andra mamma.

Hela mitt liv har jag att tacka hundarna för, och jag är så tacksam. Att som barn få växa upp med hundar är den mest perfekta uppväxten man kan få. Att få kunskap av hundar som man kan använda i en mängd icke hundrelaterade saker är också ovärdeligt.

Så…. tack alla hundar, alla hundägare för allt ni lär mig varje dag. Jag är så tacksam.
Och funderar du som förälder på att skaffa en hund tillsammans med barnen – Tveka inte!
Och funderar du på att skaffa en hund – Tveka inte!

Jag kan inte ens se var mitt liv skulle vara idag om jag inte levt tillsammans med hundar.

Nu kör vi… jag har inte ens kommit halvvägs då det gäller hund! 🙂

 

 


Familjemedlem – Då blir det bättre och enklare!

5 kommentarer till Familjemedlem – Då blir det bättre och enklare!

Under mina fyra dagar på årets hundevent på MyDog i Göteborg föreläste jag i 45 minuter dagligen.
Min målsättning med mina föreläsningar detta år var – Förenkla, det ska vara lätt att ha hund, att träna hund, att äga en hund!
Jag valde därför det enkla greppet att jämföra hund med barn. Jag tycker då att det blir tydligare, samt att alla faktiskt kan relatera till detta på ett mer enkelt sätt. Antingen är man en förälder till ett barn. Annars har man ju faktiskt själv erfarenhet av att vara barn.

Enkla ”punch lines” jag bland annat använde var –

-”Om ett barn ritar på väggen med en tuschpenna, hur ska barnet veta att detta är fel om föräldrarna inte berättar det?! På vilket sätt är det annorlunda för en hund?”

-”När ditt barn slänger spaghetti på väggen då ni är på restaurang, hur hård kan man då vara mot sitt barn?”

Dessa två och många mer använde jag därför att jag helt enkelt vill göra allt enklare för en hundägare.
Frågorna jag ofta får är – ”Får man säga åt en hund om den gör fel?”, samt – ”Hur hård kan jag vara mot min hund?”

Och med mina ”punch lines” ovan hoppas jag att hundägaren själv har lättare att svara på detta än tidigare.

Jag tryckte ganska mycket på vikten att se sin hund som en familjemedlem, att respektera sin hund som en familjemedlem, och därmed själv relativt enkelt få svar på dessa frågor.
– ”Hur hård kan jag vara mot min hund?” – ja, hur hård är jag mot en familjemedlem?
– Får jag säga till min hund om den gör fel?” – ja, i din familj utgår jag ifrån att ni tillrättarvisar varandra mer eller mindre dagligen.

Och svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

Eftersom jag pratade om detta i nästan en timme varje dag så förstår du säkert att jag utvecklade detta mer än så här. Men detta var ändå grundtemat i mitt prat.
Och jag hoppas verkligen att många gick därifrån med lite nya tankar, och framför allt gick därifrån med inställningen – Krångla inte till det!

 

Nere i helgen fick jag också mycket tid för att prata med dessa poliser. Några av dem har jag för en tid sedan varit lärare och instruktör för. Det var fantastiskt trevliga och bra prat vi hade under hela helgen. Bland annat fick jag mig en rejäl redovisning för hur man fann den mördade och styckade journalisten i havet mellan Sverige och Danmark. För det var faktiskt en i det här gänget som tillsammans med sin schäfer gjorde en heroisk insats och fann delarna av den styckade kvinnan i havet. Dansk polis som begärt hjälp av polis med hund från Sverige var både tacksamma och imponerade.


4 dygn med lite sömn, det gav mig ytterligare erfarenhet, kunskap, ödmjukhet inför detta med hundar. En fantastisk helg.

Och som vanligt då jag och Bagge träffas för att skriva autografer så tar det bara någon minut innan tävlingen om vem som ritar finast hundar är igång. Detta till autograf-jägarnas skratt över hur dåliga vi är på att rita….  🙂 🙂

 


Hör upp nu – Det är viktigt!

5 kommentarer till Hör upp nu – Det är viktigt!

Nu är nyårsafton snart här, en eländes helg för alla djur.
Men nu är det dags att sluta älta, sluta gnälla, sluta må dåligt – Nu måste du lägga det åt sidan och anpassa dig samt agera!  🙂

Om du har sett din hund rejält rädd någonting, då vet du också att den är omöjlig att kontrollera, och omöjlig att lugna….

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/så-skyddar-du-din-hund-mot-nyårssmällarna-3949982

Här ovan kan du titta på ett klipp i ämnet!

 

Nu ska du få en massa tips och idéer från mig angående nyår –

-Sluta nu och tyck synd om dig själv och din hund. Vi ska tillsammans arbeta för att få till ett totalförbud mot detta otyg, men nu är vi här och då ältar vi inte det längre förrän nästa år. Ta tag i situationen för dig och din hund istället.

-Se till att från och med nu ALDRIG ha din hund lös, och se samtidigt till att ha en säker utrustning på din hund där det med 100% säkerhet gör att hunden inte kan komma loss i en paniksituation. Det händer ofta att hundar rymmer i panik och rädsla under nyårsnatten.

-Planera nyårsdygnet. Vänd lite på dygnet. Gå upp tidigare och gör därmed ”natti” mycket tidigare på dygnet. Sista kvällsrastningen kanske redan på tidiga kvällen. Låt hunden vara inne och sova bort natten. För att sedan första dagen på nya året göra en tidig morgon istället.

– Är din hund paniks rädd, men gillar att åka bil. Då kan det vara en lösning de jobbigaste timmarna. In med hunden i bilen och var i rörelse under de värsta timmarna.

-Iordningställ ett rum där fönstret är täckt av en tjock filt. Hög musik och en mysig liggplats. Maskera ljudet med en ljudanläggning och sätt på musik. Ha hunden där.

-Ta aldrig med hunden ut. Inte ens om hunden är helt trygg med ljud och raketer. Den mest trygga hund kan helt plötsligt bli rädd. Detta vet du aldrig. Ha respekt för detta.

 

Varför är en hund rädd för ljud?

Det bygger i huvudsak på två saker.
Många hundar (ibland specifika raser) har en medfödd rädsla för ljud. Dessa hundar är svårare att hjälpa. Många hundägare undrar varför sin hund är rädd, det har ju aldrig hänt något. Men på denna typ av hund behöver det inte ha hänt något. Rädslan och ängsligheten finns där redan från födseln.
Den andra typen av hund är den hund som varit med om något som hunden uppfattar som obehagligt i samband med ljud. Det här obehaget är det inte alls säkert att hundägaren uppfattat. Men likväl så blev hunden rädd för ljud, och det sitter ofta i länge. Denna typ av hund är enklare att hjälpa och få bort rädslan. Men rädslor är alltid svårt ändå och man ska ha stor respekt för problemet ”rädsla”.

Nu önskar jag och mina vovvar dig och din vovve ett gott nytt år! 🙂

 

 

 

 


Utställning – Varför, och är det alltid bra?

1 kommentar till Utställning – Varför, och är det alltid bra?

På min instagram finns filmer med betydligt bättre kvalitet än denna bild. Men i helgen besökte jag Stockholms hundmässa och ställde bland annat ut LillaNymo.

Det här med utställningar, är dessa nödvändiga och är dessa alltid bra?

Först är det väldigt enkelt att svara på frågan. Och svaret är utan tvekan – ja!

Utan utställningar skulle våra raser förändras (mer än vad de redan gör) över tid. Chihuahuan skulle kanske bli betydligt större, schäferhunden få hängöron och kort nos, taxen kanske skulle bli långbent med ståndöron….

Sedan är utställningsverksamheten ett bra sätt att samla hundintresserade, diskutera omkring hundar på ett sätt som aldrig skulle diskuteras annars, kontrollera den allmänna hälsan och så vidare.

Utställningsverksamheten är bra, så är det bara!

Men visst kan det också gå fel. Det finns väldigt många exempel på det. Exempel på där domaren blir attraherad av överdrifter istället för att bli attraherad av den hund som följer rasstandarden bäst och faktiskt är sundast. Detta händer, det skedde mer förr än nu, och jag är övertygad om att skk med alla de krafttag de nu tar emot detta lyckas få bort det negativa.

Hur går då en utställning till?

Först går man in med sin hund i klassen där den ska tävla tillsammans med alla andra hundar som ska tävla i samma klass. Domaren skapar sig en generell uppfattning över kvalitén i klassen och går sedan över till en enskild bedömning av hunden. Då går hundägarna in en och en med sina hundar och domaren skriver ner en skriftlig kritik samt bestämmer sig vilken kvalitet hunden har.

När detta är klart med samtliga hundar går alla hundar in i ringen igen och domaren gör nu sin konkurrensbedömning, alltså placerar hundarna.

Domaren dömer alltså vilken kvalitet din hund har och sätter ett betyg. Men sedan konkurrerar alla hundar med samma betyg i kvalité om vilken placering hundarna ska stå på.
Alltså, konkurrensplaceringen anser jag inte är lika viktig som kvalitetsbedömningen. Teoretiskt kan du få ”Utmärkt” i kvalitet (alltså den högsta kvalitén) men ändå komma sist i klassen placeringsmässigt.
Och just det här är viktigt att komma ihåg tycker jag.

Om din hund får betyget ”utmärkt”, eller ”mkt god” har alltså inte alls med att göra hur många hundar din hund tävlar emot. Kvaliten på din hund är samma kvalitet om du är ensam i klassen eller om det är 100 hundar i klassen.

Vinner den vackraste hunden?
Nu blir det visserligen en lek med ord, men nej – inte den vackraste hunden utan den hund som är bäst mot den rasstandard som finns om rasen, den ska vinna.

Och det är också därför det inte finns officiella utställningar för blandrashundar. Det är inte alls så att vi domare (jag är domare för schäfer) har något emot blandraser, tvärtom. Men det faktum att blandraser är blandraser och inte har en rasstandard att mäta sig emot gör det omöjligt att döma denna vovve på utställning.
En blandrashund kan alltså utan tvekan vara den vackraste hunden, men det finns ingen rasstandard att mäta den emot.


Att få ”fördel i” slår alltid eventuellt obehag.

3 kommentarer till Att få ”fördel i” slår alltid eventuellt obehag.

En av hjältarna på Svenska hjältegalan som sändes på teve i måndags. Underbart att man även tar med hundar som hjältar 🙂

Och här är undertecknad med ”Agria-Malin” på samma gala. Känner mig inte hundra bekväm i kostym faktiskt 🙂

På torsdag morgon besöker jag och LillaNymo TV4 Nyhetsmorgon och svarar bland annat på tittarfrågor. Har du en fråga till mig? Mejla då frågan till nyhetsmorgon@tv4.se

 

Om en hund som hoppar på dörren alltid får gå ut – Då lär sig hunden att det lönar sig att hoppa på dörren!
Om en hund som drar i kopplet till slut kommer fram till det den drar emot – Då lär sig hunden att det lönar sig att dra i kopplet!
Om en hund som morrar alltid får ett ”svar” på sitt morrande – Då lär sig hunden att det lönar sig att morra!
Om en hund som skäller då den blir instängd i ett rum alltid får en reaktion – Då lär sig hunden att det lönar sig att skälla!
Om en hund kan stjäla något på matbordet då den hoppar upp på bordet – Då lär sig hunden att det lönar sig att hoppa upp på bordet!
Om en hund får uppmärksamhet då den hoppar på dig – Då lär sig hunden att det lönar sig att hoppa på dig!

Och så här ser det ut. En hund gör bara det den får fördel i att göra.
Detta gäller det vi kallar och tycker är felbeteenden, och det gäller då vi ska lära hunden att göra något. Alltså – ”Få fördel i att göra!”

Att ”få fördel i” slår alltid eventuellt obehag. (generellt och enkelt sett)
Ex – hunden hoppar på dörren, ägaren fyar hunden eftersom det blir repor på dörren. Men släpper ut hunden för att den eventuellt är kissnödig.
Vad lär sig hunden?
Att det är fel att hoppa på dörren, eller att det lönar sig att hoppa på dörren?
Svaret är – Det lönar sig att hoppa på dörren!

En belöning slår alltid en korrigering!

 


Svårt att nonchalera en bitande hund – Men det går!

5 kommentarer till Svårt att nonchalera en bitande hund – Men det går!

Jag tror det vore bra om varje unge växte upp med en hund. Den närvaron och kärleken en välmående hund ger till ett barn tror jag betyder så oerhört mycket. En hund kan få ett barn att stressa ner, lära sig mer om empati och ansvarskänslor. Samt vara en riktigt bra kompis.
En hund tillsammans med ett barn där föräldrarna har det stora ansvaret – Det kan inte vara bättre!

Flera hundar i ännu fler familjer, det är en önskan jag har 🙂
En familj utan hund, de anar inte hur mycket de går miste om…..

 

Jag har ju tidigare pratat en hel del om hunden som morrar. Och att jag anser att man helt enkelt ska nonchalera hunden om den morrar.
Frågan är ju kanske hur man ska hantera hunden som morrar under exempelvis kloklippning eller borstning, eller då man ska torka av hunden om tassarna?

Samma sak gäller här anser jag – Nonchalera hunden!
Men det är inte alltid det fungerar eftersom hundens morrande kan övergå till regelrätta bett.
Även hundens angrepp eller bett ska man teoretiskt helt nonchalera, men det kan vara svårt eftersom det gör ont när hunden bits.
Men man ska komma ihåg att ”svarar” man inte hunden som biter, så kommer bitandet att avta.
Här rekommenderar jag att man sätter på munkorg på hunden. På så sätt kan man faktiskt nonchalera hunden. En munkorg tillsammans med lite godis brukar göra susen. Det som är viktigt att tänka på här är att man lär hunden ”vid sidan om” att det är kul att bära munkorg. Alltså att man inte bara sätter på hunden då det blir ett obehag.

Att bråka med en hund som morrar eller bits är sällan en bra lösning på problemet. Ofta förvärrar man bara problemet.


Det kan ge hunden en positiv erfarenhet!

2 kommentarer till Det kan ge hunden en positiv erfarenhet!

Jag, Agrias Sverigechef tillika prisutdelare, samt mitt lag jag var lagledare för på Agilityn på Sweden international horse show….

Visserligen en del av motståndarlaget, men ändå en imponerande duktig kvinna!

Det som är extra förbannat kul och imponerande är att dessa världselitryttare verkligen går ”all in” då det gäller agilityn. Det är imponerande. Visst, det är på skoj, det är en show…. men jag lovar att på inträningen och kort innan vi gör entre inför fullsatt Friends Arena, då är det på allvar.
Helt fantastiskt underbart att se!  🙂

 

Hur uppfattar en hund, en valp, att bli bortlämnad till hundvakt. Ibland tillfälligt, i bland kontinuerligt under vardagar?

Det här är väldigt individuellt så klart!
Men det man ska vara uppmärksam på är verkar hunden vissa tecken på obehag. Blir den förändrad till sättet?
Om inte, då är det givetvis inte några problem.
När jag lämnar iväg mina hundar till hundvakt, då uppfattar jag det som att hundarna får ett härligt äventyr.
Men till de hundvakter jag använder medföljer tydliga direktiv. Låt mina hundar vara i den utsträckning som bara är möjligt. Håll inte på att uppfostra eller dressera. Och här är det ett måste för mig att jag kan lita på min hundvakt.

Jag tror det kan vara bra och härligt för hunden – om hunden mår bra – att få lite miljöombyte. Det ger också hunden en positiv erfarenhet.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe, sedan är det en härlig skogspromenad som gäller för familje Steen.


Jag avråder starkt i från detta!

3 kommentarer till Jag avråder starkt i från detta!

Dessa fem böcker lottades ut på min instagram efter en liten tävling där…. @hundcoachen

Denna ligger ute på min instagram just nu….. @hundcoachen

Och det kommer komma fler tävlingar och erbjudanden på min instagram fram till jul, detta tillsammans med härliga hundbilder och ett och annat bra hundtips…. så följer du inte @hundcoachen redan – Gå in på instagram och följ!  🙂

 

Det här med hundens vaktinstinkt, med mera….

En hunds lust och vilja att vakta går ganska lätt att utveckla. Och många gånger gör man just det utan att man vet om det, eller till och med försöker med det motsatta.

Hunden som springer lös på tomten, och när någon passerar på vägen och utanför staketet, så springer hunden innanför staketet och skäller – Det är en klassisk situation där hundens lust att vakta tilltar för varenda gång den får göra detta.

Generellt kan man säga att en hunds lust att vakta är lätt att utveckla. Men att ”ta bort” denna lusten är desto svårare. Många duktiga hundexperter hävdar till och med att det inte går att ”ta bort” eller ens dämpa. Jag anser nog att just dämpa hundens lust att vakta går, men att det är väldigt svårt.

I hundens vilja att vakta så vågar jag påstå att det hela tiden växer sig starkare. En hund som är två år och vaktar bostaden, och får fortsätta att göra detta, den är betydligt mer ”vakthund” då den är ett par år äldre.

Detta med att lära hunden vakta är alltså något jag bestämt och tveklöst avråder ifrån. Det skapar endast problem och inget annat.

Att ”vakta” kan man väldigt lätt lära den ”rädda och osäkra” hunden – Då mer som larm än något annat.
Ska man ha en vakthund som ”tar för sig” och fullföljer oavsett vad den blir utsatt för, då måste man ha en hund som är väldigt stark mentalt.

Problemet med hundar som har ”stark mentalitet” är att denna är lite svårare att ha som ”larmande hund”… Den är helt enkelt för lugn och stabil.

Därför – Vid objekt där man använder sig av vakthundar – kan det vara vettigt att låta vakthundarna jobba i par. Där kan man med fördel sätta en larmande och något osäker hund tillsammans med den starka och stabila hunden. Och på så sätt får man ett par vakthundar som tillsammans inte alls är trevligt eller hälsosamt för den som kliver in där den inte hör hemma.

Men att utveckla ”vaktlusten” hos sin hund – Det är något jag verkligen inte rekommenderar. Tvärtom avråder jag till och med ifrån detta!


Besvärliga och alldeles underbara – Barn och hundar!

3 kommentarer till Besvärliga och alldeles underbara – Barn och hundar!

Att vara hundägare är absolut inte svårare än att vara förälder. Det kryllar av föräldrar därute där alla är världens bästa föräldrar. Allt föräldrarna gör är garanterat inte helt felfritt, men man behöver inte vara felfri och expert för att vara en hundägare heller.

Men jag skulle önska att det ”sunda förnuft” som de allra flesta föräldrar arbetar efter med sina barn skulle finnas hos de flesta hundägare också.
För det ”sunda förnuftet” en förälder använder sig av dagligen utan att ringa en barnexpert fungerar faktiskt riktigt bra. Och det är likadant för hunden och hundägaren.

Det finns så klart många skillnader mellan ett barn och en hund. Men det finns också väldigt många likheter. Jag vill fokusera på likheterna för att på så sätt försöka förenkla för alla olyckliga hundägare. Göra allt lite lättare helt enkelt.

Min hundkompis Jerry Williams sa till mig ett tillfälle – ””Jyckar och ungar fungerar på samma sätt, skillnaden är bara att ungar växer upp och blir vuxna. Det blir aldrig jyckar””

Man kan inte älska ett barn eller en hund för mycket – man kan däremot göra saker fel just därför att man älskar dem så mycket!

Man kan inte stöda sitt barn eller hund för mycket – man kan däremot överbeskydda dem från ”livet” vilket gör att de inte lär sig allt de bör lära sig.

Man kan inte belöna eller motivera sitt barn eller hund för mycket – däremot får man passa sig så inte allt ”kommer för lätt”.

Och så här kan man fortsätta hur länge som helst…….

När jag ska hjälpa mitt barn med läxan, eller då jag ska lära min hund att sitta på kommando – Då använder man uteslutande belöning som motivation. Men när det blir läggdags för barnet eller då hunden vill göra något den inte får – Då kanske det kommer en kravfas.

Det här och mycket annat tänker jag prata om på scen i januari nere på MyDog.


….Och det är viktigt – Testa inte gång på gång. Låt hunden bara vara ifred!

9 kommentarer till ….Och det är viktigt – Testa inte gång på gång. Låt hunden bara vara ifred!

Den här godingen hängde jag med under dagen idag ”on location” då vi spelade in lite saker som du kommer få ta del av lite närmre jul. En riktig goding och jag tycker vi fann varandra mer eller mindre omedelbart 🙂

Här gäller det att inte krångla till det!
Om jag förstår frågeställaren rätt så händer detta när vissa klappar honom.
Lösningen är faktiskt mycket enklare än vad många tror.
Njut av hundens positiva sidor – Och det finns garanterat en hel del – och fokusera på dessa. Sedan ska du försöka se ett mönster i när och hur detta sker, och helt enkelt undvika/skydda hunden från detta. Låt hunden slippa!
”När en del klappar honom” – Låt helt enkelt hunden vara. Han vill ju inte detta, det är ju det han säger.
Dels så undviker du nu problemet, men det är också så att ju längre tiden går utan att vovven sätts i den här situationen, ju mer kommer beteendet försvinna.

Jag tycker många gånger vi inte riktigt respekterar våra hundar, utan har en massa ”tyckanden” åt hunden. Och det blir ofta problem.
Hunden vill inte leka med andra hundar – Låt den slippa!
Hunden vill inte att jag tar maten ifrån hunden då den äter – Låt hunden äta ifred!
Hunden vill inte hälsa på främmande människor – Låt hunden slippa hälsa på människor den inte vill hälsa på!
Och som i det här fallet….. hunden vill inte alltid bli klappad – Låt hunden slippa bli klappad!

Men, en sak är viktigt!
Och det är att man inte provar att klappa hunden gång på gång för att se om den morrar och visar tänderna och då slutar. För då har man lärt hunden – Hunden får fördel i – att morra och skrämma människor. Då blir problemet värre.