Igår hoppade hjärtat upp i halsgropen på mig efter ett kort men intensivt bråk mellan mamma Kanel och mamma Cookie. Ibland ryker de ihop pga rent missförstånd av varandras signaler, Cookie är nämligen lite udda i sina beteenden vilket tolkas fel men helt korrekt av Kanel.
Cookie kan gå fram till Kanel och vilja bita i örat, hon gör det på alla de vuxna katterna då och då, oftast när hon börjar bli hungrig.
Okej, låt mig få förklara det där lite, för hon biter inte i örat på dom för att äta örat *gapskratt* utan hon blir bara lite ”hangry” och då är det ofta förbipasserande öron som får ta smällen. Men hon vill dock inte starta bråk.
Har då Kanel blivit lite överraskad av bettet så morrar hon och då blir alla 9 kattungar runtom livrädda och springer högljutt undan vilket i sin tur får Cookie att reagera i försvar och där är den onda cirkeln igång.
Så Kanel fick in en smäll med tass och klor på Cookie igår och efter 2-3 fnysar av Cookie så var golvet under henne helt blodstänkt. JAG BLEV LIVRÄDD!!
Det var bara att plocka upp henne i nackskinnet för att stänga in oss på lilla toaletten och badda med kallt vatten för att se om jag kunde se vad som hänt. Jag kunde inte se men troligen var det en fin slice i ena näsborren av Kanels klo och jag lyckades stoppa blodet ganska snabbt.
Det är tur att vi får de adrenalinpåslagen vi får när vi blir rädda eller oroliga som gör att vi avhjälper dessa problem snabbt. Men jisses vad skrämd jag blev…