Cookie är nu Gotlänning

2 kommentarer till Cookie är nu Gotlänning

Nu är det tufft, riktigt tufft.

Cookie har flyttat hem till sin dotter

Denna flytt har varit mer eller mindre bestämd sedan 3 år tillbaka, att när det är dags för Cookie att pensioneras så ska hon flytta hem till sin dotter som bor på Gotland. Diatoni föddes hennes dotter som men heter nu Jinx.

Cookie trivs bäst att ha en av hennes egna bäbisar att vara med, jag hann med att märka det tydligt nu när en av hennes senaste bäbisar stannade en extra månad här för hon lekte med henne nästan varje dag och sov med henne. Nu när hon flyttade så ville Cookie gå in och vara i Toffees rum igen som hon gjorde innan hon blev dräktig.

Detta kommer vara så bra för henne på alla sätt, men jag har tagit det hårt. Precis som när Brownie flyttade som jag ännu har ett hål i bröstet av.

När jag ger katterna mat så bölar jag för att Cookies tallrik står kvar och jag kommer att tänka på hur hon kunde flytta huvudet åt sidan några sekunder efter att jag slevat upp hennes mat för hon visste att jag brukar ge lite till efteråt.
Det som gjorde mig glad var att Cookies bäbis Lillasyster har nu förflyttat sig in till samma rum som de andra när det är dags att äta och valde såklart mamma Cookies tallrik att äta från. Det värmde!

Det kommer dröja innan jag helt har landat i detta, inte för att det är ett dåligt beslut utan för att jag saknar henne så otroligt mycket och kommer hela tiden att tänka på alla dom där speciella sakerna hon gjorde. Som att reagera på hennes namn när man viskar det <3


Knep för håriga pelargoner

Lämna en kommentar till Knep för håriga pelargoner

Har du också fönsterbrädorna fulla med håriga pelargoner året om? Samma här. Katterna behöver bara titta på dom så dras deras päls dit. Men jag har ett knep som hjälper enormt för att få bort pälsen.

Är du beredd?

VATTEN! Japp, blöt händerna och dra bort det, då får du bort mycket åt gången och kan lätt rulla ihop pälsen till små bollar mellan varven.


Blodspår och detektivarbete

Lämna en kommentar till Blodspår och detektivarbete

Dagen började som vanligt med kaffe på altantrappen och denna morgon hade jag Kanel som sällskap. Hon hade varit ute hela natten, eller ja, troligtvis var hon största delen på altan och sov i den stora pluffsiga fåtöljen vi har där.

När jag njuter av mitt kaffe i solen så ser jag en liten fläck på trappan som är ny, det ser väldigt mycket ut som en torkad blodfläck, inte större än 1/2 cm. Vem som helst hade kunnat struntat i att tänka vidare på detta för det var ju knappast några mängder av blod som nåt eller nåt har förlorat.

Men min hjärna funkar inte så. Jag vet att denna har tillkommit mellan igår kväll och idag. Tankarna går till Kanel direkt såklart, men hon ligger en bit ifrån mig och rullar så gott i solen medan hon säger nåt i stil med ”meeh”

Blicken vandrar uppåt på trappen och jag ser ytterligare fläckar, flera stycken på samma ställe t o m!

Nu bestämmer jag mig för att jag MÅSTE veta vad detta kommer ifrån innan dagen är slut (läs snarare inom en timme)
Jag tänker att Kanel kan ha dragit in nåt byte under natten som har avgett blod på vägen in. Men nää, Kanel är nu mera för bekväm för att jaga mat 😀

Efter en stund så får jag ett telefonsamtal och kommer av mig i mitt detektivarbete, lika bra kanske för även den bästa spionen kan behöva en kafferast ibland för att få nya idéer. Medan jag fortfarande är i samtalet så ser jag fler blodfläckar inne på altanen på några kartonger som ligger ihopvikta.
Personen i telefonen som nu har fått ta del av denna kupp frågar lite outbildat om inte Kanel har fått mens.

Ingen kommentar. . .

Det är ju helt klart samma källa som varje fläck kommer ifrån, det ser man på formen på fläckarna.
Nej nu måste jag kolla igenom Kanels tassar och se om jag hittar nåt där.

Mycket riktigt! Hon verkar ha gjort sig illa på något sätt, kanske hoppat ner lite tokigt från en höjd och landat illa på en sten eller varit lite klumpig när hon klättrat i äppelträdet.

Vad skönt, då har jag löst gåtan för denna gång och kan äntligen fortsätta dagen som vanligt igen 🙂


Sista hälsotesterna för Lillasyster innan avel

Lämna en kommentar till Sista hälsotesterna för Lillasyster innan avel

Med varje flytt jag gjort de senaste åren så har jag mer och mer kommit ur mina rutiner för veterinärbesök och hur avelstesterna görs.

Dit jag åker nu så har de svårt att boka in en skötersketid i samband med att man scannar kattens hjärta (HCM) och njurar (CIN) så antingen har jag fått boka in en separat tid för att göra resten eller göra det hos nån annan. Nu har jag flyttat så pass lång ifrån den veterinären som scannar så nu har jag börjat ta hem min närmare veterinär för att dra blod och kolla FiV/FeLV, blodgruppera och HCM dna.

Nu är det Lillasyster a.k.a Noodle som fått de sista testerna och så snart jag får provsvar från England så är hon redo för avel.


Mer katt-tänk i trädgården

Lämna en kommentar till Mer katt-tänk i trädgården

Jag fortsätter att sakta bygga upp trädgården från en tom gräsmatta och gör nu ett ”klematisrum” lite längre ner och där byggde jag tidigare upp en lång rabatt och en stenformation där Kanel skulle kunna komma ifrån när hon behövde så nu när jag sätter upp spaljéer så krockade det med den formationen för det skulle ha förhindrat henne från att hoppa upp på den från insidan av ”rummet”

Så jag fick ju såklart lösa detta med en liten glugg i spaljén där hon kan hoppa upp och jag kan även glutta ut genom min växtrum sen när det har växt upp ordentligt 🙂

Jag föredrar att styra om så det passar katterna istället för att låta dom anpassa sig till människopåhitt, dom ska ju känna sig lika delaktiga av detta hem som jag.


Såhär ser ett ID-chip ut

Lämna en kommentar till Såhär ser ett ID-chip ut

Har du nånsin sett vad det är för något som stoppas in i nacken på din katt och hjälper dig att känna dig säker att OM din katt kommer bort så kan man kontakta dig när din katt hittats?

Såhär ser din katts microchip ut

Anledningen till att jag ens kunde ta denna bild på ett microchip är för att när min veterinär chippade en kull med kattungar nyligen så hade ett av dom inte hamnat i kattens nacke utan i pälsen. Som tur är hittade jag det så att kattungen inte förblev ochippad.

Detta microchip innehåller information om vem som står som ägare på katten och därför är det superviktigt att du som ägare är registrerad i ett ID-register hos SVERAK eller/och DjurID
Om din katt kommer bort och blir upphittad och sen anmäld hos polisen så kommer de främst att söka i registret hos DjurID så trots att du har en katt som vid köpet blev reggat i SVERAKs register så se till att regga själv hos DjurID! Det kan betyda en större chans att hitta din katt igen om den, förhoppningsvis inte, kommer bort.