Trip torsdag

Jag har precis ringt till Trips människofamilj och berättat att han blir sämre. Vi matar med CC men han tar inte emot längre.

Tårarna bara rinner när jag skriver, jag tänker på den lille livlige krabaten som satt själv här alldeles för länge sommaren 2010 medan Roxy väntade deras ungar. Jag provade med några stycken men det fungerade inte eftersom han var så himla stark och hormonell.

Trip älskar Roxy

Till slut fick Roxy deras tre underbara ungar. Sonen Mason hade problem med tillväxten och pappa Trip fick bli hans vän. De bodde hemma hos oss ända till i mitten av januari 2011 då Mason verkade ha hämtat upp sig. Eftersom de bodde hemma hos oss i Bohus, som sjuklingar ibland får göra av praktiska skäl så känns det skit just nu. Jag kan inte distansera mig, jag är jätteledsen.

Men när han fick Mason, var han så fin mot honom

Hans diarre fortsätter, trots Fiberplex och annat. Nu känns det inte snällt att fortsätta, vi försöker få en avlivningstid klockan tre så att flickan som är hans matte kan vara med.

Roxy ville bara ha Trips gräs

Jag lät Roxy hälsa på honom, då kuttrade han på ett annat sätt än när Habibi sträckte in näsan. Kanske kände han igen sin älskade livskamrat.

Jag vill tro det. Men mest vill jag bara gråta.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

9 Inlägg för Trip torsdag

  1. Anna skriver:

    Nej fy! Tårarna väller upp i mina ögon då det bara är ca 2 dygn sedan jag lät Alvin somna in. Krama om Trips ägare från mig!

  2. Karin, Greta och Jan Boris skriver:

    Åh nej. Så sorgligt. Skickar en stor tröstkram.

  3. Susanna skriver:

    Nej! Det var inte såhär det skulle sluta 🙁 Nu blir jag också ledsen. Deras små liv är alldeles för sköra.

  4. Susanna skriver:

    Och vad fint att han kände igen Roxy, för det tror jag att han gjorde. Lilla vännen.

  5. Lena Rössel skriver:

    Vi gråter med er! Tussarna, mannen och jag!
    <3

  6. Frida skriver:

    Så sorgligt! 🙁 Alltid jobbigt när något inte går som man vill!
    Marsvinskramar till er!

  7. merlins matte skriver:

    Kan bara sända en tröstkram till er alla som kämpat så väl♥
    Självklart kände dom igen varandra ♥♥♥

  8. Ewa Ivarsson skriver:

    Trist trist, MEN han fick ju ett bra liv tack vare dig och hans människor! Kramar i massor från oss i Tyresö!

  9. Carola skriver:

    Sorgligt men jag vet att du gjort det bästa och allt för honom!

    Han fick en chans och likaså Roxy.
    Livet är inte alltid lätt och med djur omkring sig så finns både glädje och sorg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *