Ännu mera pengar

Svenskarna är ju sjukvårdsförsäkrade genom statens försorg. Vi har haft vår
sjukvårdsförsäkring så länge att vi glömt hur det är att vara utan. Kanske är
det detta som spökar…vi är själva i trygg förvissning om att vi i alla fall
har rätt till sjukvård. Ibland får vi vänta och ibland finns inte resurser där
vi tycker. Men vi har RÄTT till vård. Om vi har ONT så ska vi få hjälp.

Louise, ge mig kraft , ge mig mod

Marsvinet har inte detta skyddsnät och kan ju inte heller kräva någonting. Ansvaret vilar tungt på en djur(ansvars)ägare att vara lyhörd inför marsvinens väldigt
sparsamma signaler.

Jag tycker att ett rimligt krav är att minst EN vuxen person i familjen ska ha
ansvar för marsvinen. Barnen kan vara lillmatte och lillhusse och de kan fixa många
saker men helhetsansvaret SKA vila på en vuxen med det perspektiv, erfarenheter
och möjligheter en vuxen har.

Många barn tar kontakt med mig och det är plågsamt tydligt hur ensamma de är i sin oro för sitt djur. Ofta är mamma och pappa en “motpart” i förhandlingen om att få marsvinet till veterinären, inte ett stöd. Hur kan man göra så? mot sitt barn och mot ett försvarslöst djur? Vad lär man barnet?

Fröken Hillevi Klarin

En del sätter sig och letar diagnos på internet. Visst, i detta första skede är
väl det ok. Men skrämmande ofta stoppar det vid detta och den diagnos man hittar
är ofta den som säger; djuret lider inte av detta och du kan inget göra åt
tillståndet. Så fantastiskt enkelt och bekvämt.

I övrigt välfungerande människor kan presentera denna slutsats för mig, och jag
ser på dem; jag ska hålla med.

Bu-San; det allergiska marsvinet med mamma Lakrits och moster Musse

Tyvärr, de frågar fel person.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

3 Inlägg för Ännu mera pengar

  1. Camilla skriver:

    Bu, må hon vila i frid, var ett strålande exempel på någon som fick vänta och lida i fem år innan hon fick hjälp till ett drägligt liv, pga människors ovilja att lägga tid och pengar på veterinär och bot. När rätt diagnos var gjort och medicin hittades tog det tre dagars medicinering för att hon skulle sluta klia skinnet av sig.

    Och medicinen behöver inte alltid vara syntetiskt framställd och såld på apoteket. I hennes fall var det en kinesisk örtmedicin som jag köpte på http://www.petherbs.co.uk

  2. Christina med Sixten,Astrid,Lycka,FrkHilleviKlarin och Py skriver:

    Frk Hillevi Klarin vill gärna att jag hälsar att hon trivs med att vara försäkrad. “Det ger mig mer tid att fundera på viktiga vardagssaker, som t ex nya kluriga sätt att lura de tvåbenta. Speciellt roligt är det hos Irene.” hälsar hon 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *