Are you talk ’n’ to me? Maj 2009
Ja, min vita prins fyller fem idag! Han är son till Klara, den vackraste älvan och Upplevelsen.
Kafkas pappa Upplevelsen
Så här blir det när man köper en hane, bara för avel.
Det var mycket päls vid tiden för Kafkas födelse.
Karma fixar så hanen bara har en tand i underkäken och man upptäcker det efter man satt sina älsklingar med honom.
Klassisk stubbe 😀
Naiv som jag var, trodde jag att ett stamtavle och avelsdjur skulle hålla lite bättre status än så.
Kafka 2011
Det var inte fallet och stamtavlan har jag inte sett ännu. Man lär sig så länge man lever, i bästa fall.
Kafkas mamma Klara
Nu kanske inte just detta varit ett ärfligt fel, eftersom ingen av ungarna, synligt, saknade tänder men däremot saknade de liv.
September 2007. Har nog aldrig stödmatat så mycket.
De dog som flugor, som man brukar säga, och så kändes det. Kafka, Kenzo, Karma & Karat. Två vita och två bruna. En vit flicka, en vit pojke, en brun flicka och en brun pojke. Perfekt på alla sätt, och ändå inte.
På sin femårsdag äter Kafka gräs och passar hittebarn.
De vita var snudd på genomskinliga, de bruna pulserade av livskraft. Ändå dog de två flickorna snabbt, en vit Karat och en brun Karma och det är Kafka ensam som spränger målsnöret vid fem år.
Makin babies. Eller…Kafka försöker i allafall och Aragon står ut 🙂 Jättegoa kompisar tills Aragon dog.
Brorsan Kenzo miste vi för några månader sedan och varje dag som Kafka lever är jag tacksam för, räknade med det. Annars är fem, den ålder jag betraktar som realistisk att förvänta sig av alla marsvin.
Med sin syster Karat. Vi klarade henne inte.
Självklart kan de dö yngre, dåliga uppväxtförhållanden kan ju gröpa ur det starkaste material. Men Kafka och hans syskon var andra generation av mina djur som hade det bra. Dog hej vilt gjorde de likafullt.
Mars 2010, Kafka jobbar övertid som rollmodell i omplaceringen.
Kafka var den som stod still i vikt och jag har ju senare haft några sådana i omplacering. Dessa har ju haft ”anledning”, det är enklare att acceptera när de avlas slarvigt för att mätta ormar eller hamnar ute i svensk skog.
Ett fyrfaldigt leve för Kafka;
Hurra, Hurra Hurra, Hurra
Kafkas vackra rubiner
Åh så stilig du är Kafka! Hurra för dig idag 🙂 !
Grattis finaste Kafka! 😀
Vilken stilig kille… Bländande vit
Här kommer ett skånskt trefaldigt hurra.
HURRA HURRA HURRA….
🙂
Grattis Kafka på fem årsdagen!!!
Grattis på födelsedagen!!!
Grattis!
Hurra, hurra för Kafka idag!!! 🙂
Ja grattis finaste lilla grisen! <3
Hurra hurra!!!!
Stort grattis från hela flocken och i synnerhet Maria som fyller fem i morgon, hon firar i skrivade stund er båda med gräs i mängder!! Hipp hipp hurra!
Grattis fining!
Kafka säger tack & att morotpure med vetekli är gott! jag fick späda med lite vatten och så la jag blåbär runt, värsta tårtan!
♫ ♥ Oink och grattis ♫ ♥
lite kläm på rumpan ♥
Grattis Kafka! Py hälsar speciellt mycket… man ser henne längst till vänster på kortet från mars 2010, när hon fortfarande hette Karin efter ett annat speciellt marsvin. Nu var ju hennes tid med Kafka tyvärr inte tillräcklig för att hon skulle bli väluppfostrad, men vi gillar henne ändå. Hon verkar ha mognat efter sommarens vistelse på marsvinskollo/ pensionat också, mycket trevligare mot de andra!
Grattis lilla grisen♥
Sötaste, sötaste Kafka!
Oink, oink, oink, oink!
Undérskrivet
Sötnos, Vitnos, Sockerpojken, Tusse och sist men inte minst Bongo!
Hipp hipp hurra!