Vårtrötthet utan vår?

Det är vår ute. Alla vet det utom vintern som envetet klänger sig kvar. Som en middagsgäst som inte förstår att bjudningen är över när ljusen brunnit ner, alla gäspar och det börjar ljusna av gryning.

Lilla Folka. Namnet? jo hon var en hane tills för några veckor sedan. Hon var troligen lyckligt ovetande annars hade hon nog fått en identitetskris 🙂 Hennes smala lycka var att hennes bror Teodor var ofertil.

Älskar ljuset. Färgerna. Min kropp reagerar på våren och det vidunderliga ljuset. Så länge jag går och står är allt frid och fröjd men sätter jag mig ner känner jag hur jag tröttheten övermannar mig och jag vill bara gå och lägga mig.

Tamast i Pelles flock.

Så då gör jag det, tänker att jag sätter mig vid datorn och bloggar när jag vilat en stund. Sätter på nåt meningslöst tv-program och lägger mig på sängen under en filt.

Jo, jag är förtjust i henne och nu kan jag ägna mig åt att älska henne lite extra. Hon är riskfri, har ett bra hem som väntar.

Resten tror jag ni fattar, ögonen vägrar vara öppna och jag stensomnar. Vaknar vid tvådraget på natten och vet direkt att jag inte borstat tänderna 🙁

Vad har hänt ? Jag tror marsvinet Sot har badat och ruskar av sig vattnet. Väskan kommer att finnas på basaren för det facila priset av 200:-

Bloggat har jag inte heller, två kvällar i rad har det blivit så här. Så min ”frånvaro” i bloggen innebär inte att jag rest bort eller nåt annat glamoröst, den betyder bara att jag är medelålders och extremt vårtrött. Så nu vet ni 🙂

Andra sidan, the pac.

På dagarna har aktiviteten varit väldigt hög. Bilderna är lite blandat bandat.

Det roligt att förändra världen för marsvin med hjälp av hö. Mysti ska såklart prova om hö smakar bättre när det ligger längst upp.

 

Så snart Mysti lämnat var Julie på plats.

Linn är syster till Mysti. ”hon påminner lite om Skalle-Per” sa någon. Jo, håret är väldigt tunt men tack vare oljor och bad på väg tillbaks. Hennes problem är svamp, baksidan av det charmiga utseendet på CH teddy är nämligen att bortåt hälften av denna typ av problem när de kommer till omplaceringen. Stamtavledjur från uppfödare på västkusten. Hade det varit varmt ute hade jag nog rakat men det känns lite kymigt fortfarande och då är jag inte lika pigg på det. Ännu.

Apropå Ch teddy och deras problem. Jag går aldrig till veterinär med dessa problem och det är av ett ganska enkelt skäl; jag är bättre på att lösa dem själv.

Detta tycker jag är lite sorgligt egentligen, intresset för våra små limpor är ganska litet och utav den sammanlagda summan högskolepoäng som en veterinär jobbar in under utbildningen till svensk djurdoktor så är det inte många som berört dessa djur. Trots att de funnits i Sverige sedan 1500 talet och är ett ganska vanligt inslag i svenska hem.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *