En ung marsvinsflicka med en äldre hona

Detta brukar sällan vara några problem, utan den vuxna honan kan vara öm men oftare är det ”tough love” som gäller. Vilket det blir beror på attityd och ålder på ungen, och även hur tidigare upplevelser och personligheten på den äldre honan.

Den vuxna tar stort ansvar för att hjälpa den lilla ”in the long run”. Eller kanske är det inte hjälpa…, det är inte riktigt så de fungerar…men den äldre honan försöker bygga en stark flock och det enda material hon har att jobba med är denna lilla skrutt. Då får hon försöka att göra materialet till flock hon har till en tuff flock.

Ofta gör honor på detta sätt även med sina ungar när de vuxit till sig några veckor. Den vuxna honan ger ungen ett tjuvnyp när de ändå går förbi, och detta är för att den lille inte ska sitta där och ”slappna av”.

Marsvin är ett bytesdjur, att vara alert är en överlevnadsstrategi och det är den läxan fostermamma/ flockledare förmedlar.

Det var det om detta. Ibland kan vissa dagar vara kass och sedan kan de bli bättre. Sedan finns det andra dagar som är kass och liksom inte blir annorlunda, utan faktiskt är kass rätt igenom.

Idag var en sådan dag. En kass dag rätt igenom.

Jag avlivade Silvia i morse, hon har inte mått helt bra någon gång sedan hon kom in den femte januari i år men vi har tragglat på med örtmedicin även om uthållighet inte riktigt är min grej på det viset.

Silvia kom in för omplacering strax efter nyår kisseblöt i baken. Hon luktade urin och vi åkte till Exo. De röntgade och konstaterade en fastväxt urinsten alldeles vid urinvägarnas mynning. Den gick inte att operera och eftersom hennes tillstånd för övrigt verkade gott var det i samförstånd med Exo vi provade örtmedicin. Nu önskar jag att jag låtit bli, och samtidigt – va katten var alternativet?

En livbejakande varelse och lite grästid har det blivit men hon var bara 4,5 år.

Ibland, hur man än vänder sig…

I onsdags verkade hon väldigt ruggig och vi stödmatade över helgen men idag fanns det verkligen bara ett alternativ.

Kass dag. I morgon blir det bättre.

Hejdå lilla vännen, nu lider du inte mer.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

10 Inlägg för En ung marsvinsflicka med en äldre hona

  1. Camilla skriver:

    Älskling Silvia <3 Önskade ett annat slut, men livet och döden rår vi inte på <3

  2. Susanna Furuhjelm skriver:

    Lilla Silvia, lilla hjärtegris.. Jag är säker på att hon hade många fina dagar hos dej i din omsorg. Inga kassa dagar, ljusa goa dagar. Så bra att ha er där som såg att nu var stunden kommen att ta farväl, den sista energin tog slut och dags att möta de andra kompisarna som redan lämnat oss. I morgon blir det bättre för oss och hon har det redan bra.

  3. Karin H skriver:

    Så är det ju, det är svårt att veta när man ska kämpa eller ge upp. Man vill det bästa, och man vill det så mycket. Men så kommer en sån dag när man ser klart vad som gäller. Och då måste vi ha modet och kraften att hjälpa våra små grisar även med slutet. Det är respekt och kärlek det också.

    Men visst känns det skitkasst.

    Kram på dig!

  4. Petra skriver:

    Silvia var jätte vackert, stackars liten 🙁

    Jag hade samma sack förra året med min älskning Lollo, som var ungefär 3år (en gissning för att hon kom fråm marsvinshjälpen). Veterinär såg en lagom stor urinsten på röntgen och vi gjörde en operation för att ta bort stenen viken var tydlig på bilden.

    När de forsökte ta bort stenen kunde de inte för att det var encapslad in i blås väggen och också var på en jätte svårt plats (var blåsen möter urinväg/ urethra). De ringde till mig och berättade att de kunde inte ta lös stenen och det var svårt att säga men jag sa att vi måste avliva henne på bordet, de rekommenderade också det. Innan operation hade hon jätte ont med att kissa/bajsar så det var faktiskt ingen ide att fortsätta, men man fråga sig själv hela tiden om det var rätt beslut. Sakna henne ofta.

    Hur visste din veterinär att stenen satt på en svårt plats att operera, var det en vanlig röntgen bild eller gjörde ni ultralud?

    • ireneljunggren skriver:

      De gjorde både ultraljud och röntgen och men i slutändan var det nog en del gissning också. Deras rekommendation var att inte operera eftersom chansen att få ett bra resultat bedömdes liten. Men Silvia lät inte när hon kissade eller bajsade innan hon började med örtmedicinen. Snarare rann urinen hela tiden.

      Tyvärr lät hon senare…när hon fick örtmedicinen – hur som helst, att ge henne tabletterna var inte kul, hon gillade det inte vilket gjorde att jag inte heller gillade det…så med resultatet vid handen ångrar jag att jag genomförde det. Samtidigt, det blir samma som en misslyckad cancerbehandling. Man kan inte se in i framtiden och försöka, det vill jag göra när djuren är unga. Som i Silvias fall hade vi Guldia att jämföra med, hennes syster. Hon mår bara fint och bor i sitt föralltidhem. Hon får leva runt för båda nu!

  5. Camilla skriver:

    Muffin hade ont när han kissade och bajsade. Han fick smärtstillande under tiden han åt örttabletter. Han hade en fastväxt urinsten på samma ställe som Petra beskriver. Han opererades också men man fick inte bort den. Nu, ett halvår senare, är han röntgad igen. Hans sten är borta efter örtkuren och vi har slutat med den smärtstillande medicinen.

    Med det facit i handen är det ju ännu svårare att veta när man ska ge upp, men Muffin är glad och älskar livet och har gjort det nästan hela tiden. Så det var inte svårt att veta.

  6. Ingrid skriver:

    Vackra lilla Silvia, så fin. Vila i frid, lilla gumman. <3

    Tänk om man kunde se in i framtiden, så ofta man frågar sig om man borde ha gjort det ena eller det andra. Jag tycker det var rätt beslut att ge henne en chans ändå, och klokt att sen inse när det var dags att sluta. Jag hade gjort precis likadant, hoppas jag.

    All styrka till dig, Irene, som orkar kämpa på för dessa små och försvarslösa. Vi är många som hejar på, om än på lite avstånd!

  7. Therese skriver:

    Sov i ro systra mi <3 från Guldia med fam.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *