Om Irene

Jag skaffade marsvin till mina barn 1999 och en ny värld öppnade sig. Våra svarta släthår från Backaplans zooaffär hette Tusse och Ludde. De var kära familjemedlemmar i nästan fem år och under tiden vi hade dem ökade mitt intresse för marsvin hela tiden. Jag som trodde mina barn skulle bli intresserade, blev helt uppslukad av dessa små kluckande, kuttrande sötlimpor.

Marsvinsvärlden gjorde mig förtjust! Marsvin i alla tänkbara  färger, temperament och hårlag fanns det.

Under flera år åkte jag på utställningar, ställde bara ut några gånger men tittade på djuren, umgicks med människorna och fascinerades.

Men det skulle visa sig att  värderingar och mål i dessa kretsar inte alls stämmer med mitt sätt att se på djuren. Poäng, tävla och rosetter. Kamma i timmar, plattånga, inavel, bada med blekande schampon och noppa hårstrån med pincett.  Kan vara kul för människor, helt uppenbart, men jag ligger hellre på mage på gräsmattan med betande glada marsvin och fotar. Hittar på nya huskonstruktioner och sätt att aktivera marsvin som suttit i bur för länge.

Trivs bättre här...där jag kan lukta på mina blommor....

Därför startade jag Eragons, aldrig trodde jag det skulle bli så stort. Jag skulle bara hjälpa några marsvin att hitta en ny familj. Det gjorde jag, numera har jag gjort det bortåt 1500 gånger sedan 2004. Det fanns ingen direkt förebild. Jag inspirerades av Akitagården, där jag adopterade min älskade hund Zorro, Animal Planets djurpoliser och när jag hållit på ett tag fann jag även Marsvinshjälpen.

Jag och Mia, som driver Marsvinshjälpen, är samma andas barn. Det geografiska avståndet mellan Vallentuna och Hisingen gör det svårt att samarbeta dagligen men vi inspirerar varann och hyser ömsesidig respekt.

2010 blev vi gemensamt utnämnda till Djurens Hjälte och fick 25 000 av Agria till marsvinens väl.

Numera ger jag röst åt marsvinen som ingen bryr sig om och tack vare att jag  gjort det har jag funnit mina meningsfränder. Tillsammans är vi ett starkt nätverk över en stor del av Sverige. I Göteborg är vi starkast såklart, men det behövs inte många skåningar för att göra skillnad. För marsvinen som ingen vill ha, ingen vill kosta på eller sköta om. På Eragons blir de personer och efter en tid familjemedlemmar i ett nytt hem.

Jag är född 1964, gift och har två numera vuxna barn. Hemma hos oss finns femton marsvin som är mina egna. Några födde jag upp själv och det var fantastiskt, men allt efter tiden gick förstod jag att det fanns så oerhört många marsvin som behövde ett hem att uppfödning är direkt onödigt.

Vi har även tre katter och två hundar, och visst är det mycket, väldigt mycket. Men också det roligaste, mest fantastiska och levande intresse man kan tänka sig.

13 Inlägg för Om Irene

  1. Anders Axelsson skriver:

    Mycket intressant sida och blogg. Hit ska jag titta flera ggr. Jag är bara en vanlig svensk man som tycker det är roligt med allt liv.En ren amatör som gärna tar in kunskap. Jag har just nu 4 hannar + en hona, haft 9 förrut men har nyss höftopererats och har inte så mycket tid o ork i några månader frammåt. Jag har 2 frågor. Kan man alltså slopa gnagarmaten och bara ge dom hö + grönsaker? Har du nåt bra tips på att avdela en stor bur på 1½ meter. Just nu har jag 3 burar

    • ireneljunggren skriver:

      Du inte bara kan, du bör slopa gnagarmat. Nu är jag inte säker på vad “gnagarmaten” innebär men oavsett om det är en blandning med frö eller om det är pellets så klarar friska marsvin sig utan kraftfoder. Marsvin är gräsätare, ska äta många timmar för att tarmar och tänder ska må bra. För att de inte ska bli feta när de tuggar nästan hela tiden så så ska det vara lågkalorikäk, dvs gräs och i vårt land, hö. Är de vana vid kraftfoder får man successivt vänja dem rätt vid hö. Stimulera deras vilja att äta hö genom fylla på lite nytt, alternativt röra runt i det befintliga flera gånger om dagen.
      Vad väger dina djur? rör de sig mycket?
      Alla förändringar i kost ska alltid ske gradvis – för att kropp och själ ska hinna med.
      Hänger inte med i vad du menar med avdela burar. Beskriv gärna vilka individer du har och vad du vill uppnå med att avdela boytor.

  2. clara skriver:

    hej! mitt ena marsvin har typ en död hudklump på båda framtassarna. jag vet inte vad detta är och dethänger ut och man kan liksom hålla i den. jag vet inte vad jag ska göra kan man typ knipsa av dem eller kommer de försvinna?

    • ireneljunggren skriver:

      Clara, förlåt, jag hade inte koll på att du skrivit här. Man kan klippa av dem, lägg en vanlig nagelklippare intill trampdynan och klipp. Sen kan du smörja med olja eller en fel kräm (idomin, helosan, salva för tassar till hund eller något liknande) så brukar huden “släppa” förhårdnaden efter ett tag.
      Det är vissa djur som får detta mer än andra, stillasittande och överviktiga är vanligast.Men även pigga, raska teddydjur är mer drabbade. Det är inget farligt egentligen men om flärpen råkar fastna kan det blir sår på trampdynan och DET är inte bra.

  3. Vicke skriver:

    Vad rekommenderar du för bok/böcker om marsvinssjukdomar åt en djursjukvårdare som vill lära sig mer? mvh Viktoria

  4. Saga skriver:

    Den här sidan är verkligen jättefin.. Våra grisar mår jättebra o så.. 🙂
    En fråga: Jag har tagit in en massa gräs och vi funderar på om det kan jäsa och bli giftigt innan grisarna äter upp det? Jag plockade det igår. Hur kan man märka eller undvika att det blir så? 🙂

  5. Saga skriver:

    Ok. Tack förr tipsen. 🙂

  6. Sara skriver:

    Hej – vilken trevlig blogg! Vi, familjen, är nyblivna marsvinsägare. Två unga bröder på 6v bor numera hemma hos oss. I affären fick vi en påse med pellets+fröblandning samt instruktionen att de skulle ha fri tillgång till detta nu när de är små, samt på hö och grönsaker i lagom mängd. Jag har läst på nätet att många verkar förespårka enbart hö+grönsaker – så även du. Räcker det också för växande individer? Min modersinstikt säger mig att jag vill ge dem någon form av pellets också, och då förstår jag att Oxbow är ett bra märke? Var köper man det i Göteborg? Och vad är egentligen “lagom mängd”? Jag är rädd för att ge för mycket, och ger mindre bitar av något av morot och vitkål, samt lite gurka och en halv mandarinklyfta till varje, morgon och kväll. Och vad jag förstår brukar du ge extra C-vitamin, om det finns ju också många åsikter. Gör du det till alla dina djur, oavsett ålder och hälsotillstånd?

    Tack för din roliga blogg! Skall försöka komma på er julmarknad. PS: vilka djuraffärer i G-borg har ett bra marsvinssortiment (mat, grejer)?

  7. Lhinda Fryckberg skriver:

    Hej Irene hör av dig kramm Lhinda ps finns på fb 🙂 ds

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *