Hoppningens fem ledord

Lämna en kommentar till Hoppningens fem ledord

Fram till jul arbetar jag tillsammans med årskurs ett på Ridsportgymnasiet mot att rida hinder i följd. Vi jobbar med något som vi kallar för hoppningens fem ledord. Det är fem viktiga anridningsfaktorer som påverkar hur språnget över hindret blir:

  • TEMPO – att man rider i ett tempo som är anpassad till uppgiften. Generellt blir tempot lägre på lägre hinder eller på en mindre bana.
  • RYTM – att ryttaren kan bibehålla samma rytm i galoppen oavsett tempo.
  • BALANS – grundförutsättning är att ryttaren hittar sin egen balans för att hästen i sin tur kan arbeta i balans.
  • LINJE/VÄG – är vägen till eller mellan hinder. Kan vara kort, lång, böjd eller rak, det viktiga är att ryttaren har hästen för sina hjälper så att hästen följer den planerade linjen.
  • DISTANS – är avsprångspunkten, där hästen hoppar av. Kan vara allt mellan nära och långt ifrån hindret men det är egentligen inte relevant, det viktiga är att ryttaren kan understödja den distansen som dyker upp.

Under detta pass har jag valt att arbeta framförallt med RYTM och VÄG. Övningen funkar utmärkt att göra på en mindre ridbana, vi har jobbat i ett 20 x 40 -ridhus. Denna övning gjorde vi med vuxna, färdigutbildade hästar. Målet var att kunna hålla en jämn rytm och rak väg genom alla övningar.

Årskurs ett med sina skolhästar i Gula Ridhuset. Till vänster ser du övningen med galoppbommar och till höger cavaletti-12m-hinder. På medellinjen ser du sockerbiten (=smalhindret) och ett rättuppstående innanför A.

Uppvärmning

Under uppvärmningen kan man till exempel rida innanför spåret med fokus på att kunna rida hästen rakt och i spårning på en linje. I galoppen fick ryttarna växla mellan lätt sits och djup lätt sits för att förbereda sig själva inför hoppningen.

Börja med galoppbommar

Ryttarna fick börja jobba med RYTM över galoppbommar. Det är en klassisk rytm-övning som ska hjälpa både häst och ryttare att hitta en jämn rytm. Jag hade 3 m mellan bommarna. Om din häst riskerar att trampa på bommarna kan du också höja upp dem eller använda mjuka plastbommar. Gör detta i båda varven. Därefter lägger man upp sista bommen så att det blir ett hinder. Fokusera på att hålla vägen innan, över och efter. Över bommarna skall du bibehålla den lätta sitsen.

Linje med hjälp av ett smalhinder

För att träna upp ryttarens förmåga att ”rama in” hästen mellan skänklarna använde jag mig av en sockerbit som fick bli ett smalhinder. Här ska du anpassa tempot så att du kan göra en balanserad vändning och hålla vägen. Svårt nog! Vid behov kan du rama in sockerbiten med bommar på sidorna.

Rytm och linje

På andra långsidan hade vi ett cavaletti – 12 m – hinder. Här ska du fortsätta hålla rytmen samt den raka linjen och rida 3 jämna galoppsprång från cavaletti till hindret.

Till sist…

Gör alla uppgifter var för sig. Sedan kan du göra olika banor av dessa. Vi började med galoppbommar till hindret, bytte varv över sockerbiten, red cavalettin och 3 galoppsprång till hindret, bytte varv över sockerbiten igen och avslutade med ett enkelhinder som står innanför kortsidan vid A. Fokusera på att hålla rytmen och linjen.

Lycka till!

/Kati


Tömkörning.

Lämna en kommentar till Tömkörning.

Att någon dag i veckan arbeta hästen från marken tycker jag är bra av många olika anledningar. För hästen blir det variation gentemot ridningen och det avlastar hästens rygg, rätt utfört så kan det vara till stor hjälp i den fortsatta utbildningen av hästen. Genom olika övningar kan man tex. jobba med hästens styrka, lösgjordhet och kontakt. Att tömköra över bommar är både stärkande och lösgörande. För mig som ryttaren kan det också vara väldigt nyttigt att se hästen från sidan när den arbetar. Dels för att få en bättre uppfattning om tempo, form och balans men gör man det kontinuerligt kan man också se eventuella förändringar hos hästen -bra eller dåliga, tex muskelstatus, hull och hur hästen rör sig. Desto snabbare vi som ryttare kan se och följa upp om det är något bekymmersamt i hästens rörelseschema, förändrat beteende eller liknande desto större är sannolikheten att man kan vända den negativa trenden i tid.

Tömkörningen ger mig möjlighet att påverka hästen mer effektivt än vid tex longering. När jag tömkör har jag större möjlighet att inverka på hästen. Genom att med tömmar, kroppsspråk och longerpisk förhålla, driva och flytta hästen sidvärts. Jag kan dessutom växla raka och böjda spår vilket är bra för hästens hållbarhet. Longering kan också vara ett bra arbete men en del hästar kan vara väldigt pigga och då ha ett beteende att springa fort och obalanserat i longerlinan, det är slitsamt för hästens ben och gynnar inte träningen eller utbildningen av hästen. Man brukar säga att desto högre tempo och liten volt desto mer slitsamt för hästen. I tömkörningen kan jag välja att sakta av och jobba med övergångar om jag har en häst som har en vana att springa obalanserat.

Men precis som med ridning så krävs det mycket träning för att bli skicklig på att tömköra. Det är också bra att ta hjälp av någon som har mer erfarenhet.

Hästen närmast på bild Råbello är född 2012 e:JJ RayBan ue: Saigon därefter Air Max född 2005 e:Air Jordan Z ue: Martel xx.

Utrustning

Föraren ska alltid bära hjälm, handskar och longerpisk. Longerpisken är en förlängning av armen och agerar till viss del för de hjälper som skänkeln ej kan ge när vi står på marken. Om den ska driva hästen framåt är den placerad bakom hästen och ska du arbeta hästen sidvärts används pisken riktad framåt mot hästens sida. Men pisken är också viktig ur säkerhetssynpunkt ifall att hästen blir rädd för något och springer mot föraren.

När man tömkör är det viktigt att ha bra utrustning till hästen. Framförallt ska man satsa på en bra gjord som ligger väl på hästen, är stadig och stabil och ger tillräckligt många tömsättnings möjligheter. Så att den har båda stående ringar där tömmarna kan löpa fritt och öglor för att fästa tömmen tillbaka till gjorden från bettet om jag tex. använder tömmen ledande.

Jag föredrar att använda läder tömmar, dom är lite dyrare i inköp men förbättrar kommunikationen mellan hand och mun samt blir bara bättre och bättre med åren och ju mer de används, putsas och smörjs. Fördelen med dem är tyngden och de är greppvänliga att hålla i. En textillina är lätt och kontakten med hästens mun blir inte densamma, dessutom kan man bränna sig ordentligt i händerna (även med handskar) om hästen skulle slita sig.

Huvudlag och bett: Man ska ta i beaktning att man blir starkare i kontakten genom tömmarna, dels att vi kan använda hela kroppsvikten men utväxlingen i tömmarna blir också högre framförallt om vi skulle sätta tömmen dubbel (fram och tillbaka till bettet). Därför ska man använda sig av ett normalt snällt tränsbett. Så att man inte tänker att bara för att ett bett fungerar för ridning så behöver det inte vara lämpligt för tömkörning. Någon form av hävstångsbett är direkt olämpligt att tömköra med. Det är även bra för hästens kinder och tänder att växla nosgrimma. Så lämpligt kan vara att ha ett huvudlag för tömkörning och longering och ett huvudlag för ridning. Med ev olika bett och olika typer av nosgrimma.

Jag är alltid noggrann med att ha rena och välanpassade skydd på hästen. Vid longering anser jag det extra viktigt, här kan jag inte lika snabbt få stopp på hästen om den av någon anledning skulle fara iväg. Den går också hela tiden på böjt spår och löper då större risk för att stryka sig. Men även vid tömkörning kan skydd vara bra för att skydda hästen från att stryka sig eller slå på sig själv.

Nu har jag gått igenom lite kort varför tömkörning kan vara bra och vad jag tycker ang utrustningen, nästa gång kommer jag skriva om lämpliga övningar att börja med om man har en unghäst eller om man själv är oerfaren med tömkörning men har en äldre/ mer rutinerad häst.

Vi hörs! 🙂 Med vänliga hälsningar Camilla


Klättra med din häst!

Lämna en kommentar till Klättra med din häst!

Härom dagen tog jag ut Fonzi och klättrade på åsen det är ett jättebra sätt att variera arbetet och komma åt både styrketräningen och konditionen. Ridskolan Strömshom ligger så lämpligt på en rullstensås, där vi har tillgång till många olika backar med olika lutning och underlag.

När man klättrar hästen korrekt uppför backe tränar man styrkan i hals- rygg- mage och bakben. Beroende på längd och lutning samt antal repetitioner så är det också bra för flåset. Några saker kan dock gå snett när man klättrar om man inte tänker sig för…

Några saker man bör tänka på:

  • Lätt sits uppför- korta gärna stiglädrena något hål så att du kan ge maximal avlastning för hästens rygg. Hästens tyngdpunkt förflyttar sig framåt och ryttaren behöver göra samma sak. Mantag är jättebra!
  • Om din miljö tillåter försök hitta en lämplig backe nerför. Om det går att ta sig ner diagonalt för backen eller hitta en längre lutning på backen neråt rid då där. När hästen går nerför blir belastningen på frambenen stora och detta bör man försöka undvika i den mån det går.
  • Underlag- lerigt och halt underlag ska absolut undvikas. Att hästen tappar fotfästet kan gå illa.
  • Tempo- hästen vill gärna skynda sig upp för backen då det blir mer underlättande för den. Ofta när hästen skyndar sig i skritt höjer den också huvudet och spänner ryggen. Försök få hästen att söka sig framåt neråt med mycket eftergift på tygeln så att hästen kan använda huvud, hals och rygg korrekt. Önskvärt är att hästen söker halsen framåt och använder sig av den pendlande rörelsen med hals och huvud för att arbeta sig uppför backen.
  • När hästen klättrar uppför väljer den gärna att gå lite snett beroende på oliksidighet, försök inverka så att hästen gå så rakt som möjligt från pannlugg till svans. Då blir detta även ett bra rakriktande arbete.
  • När hästen går nerför försök att rida i en så lugn och balanserad skritt som det går. Ryttarens säte behöver nu vara närmare sadeln och överlivet bör vara i en mer upprätt position för att hjälpa hästen till en bättre balans. Lägg gärna in halter om hästen vill gå hastigt för att hjälpa den att återfå balansen- använd rösten för att proa så undviker du för stark kontakt i munnen.
  • Låt hästen avgöra hur många repetitioner som är lagom och öka gradvis för varje gång du klättrar. Dels känner du på hur hästen tar sig an backen hur trött den är och andningsfrekvensen hjälper dig i den bedömningen. Håll koll på andningen i näsborrarna och i flanken -ofta ser du att hästen är anfådd när den kommer upp och sedan sjunker andningen när hästen rör sig nerför backen. Om du är osäker gör då hellre färre repetitioner än för många.

I backen på bilden nedan tränar Kati och jag också vår egna kondition och styrka, även måndagsgruppen #tranamedcamillaochkati har jobbat i denna backe. Vi brukar värma upp med lugn löpning och rörelseövningar. För att sedan i eget tempo göra 10 repetitioner i backen. springa/ jogga/ gå upp och sedan hämta andan när man lugnt koordinerar sina fötter på vägen ner. Ordentligt flås och träningsvärk i framsida- baksida lår samt rumpa utlovas! 🙂

En av mina favorit backar på åsen. Den är lagom lång och ganska brant, passande för de lite äldre hästarna som provat på att klättra innan. I denna backe tränar vi även kondition och styrka för ryttare!

Lycka till med träningen nu! /// Camilla


Tankar kring avsutten träning och ännu ett tips på bra träningspass

Lämna en kommentar till Tankar kring avsutten träning och ännu ett tips på bra träningspass

Imorgon är det måndag. För oss betyder det avsutten träning med Camilla och Kati! Hittills har vi varit ett glatt gäng som tränat varje måndag, dock känns det att vi blir färre ju längre hösten går. Vi vet hur svårt det är få tiden att räcka, och att man inte blir piggare direkt när dagarna blir mörkare…

Är styrketräning något som man behöver prioritera som ryttare? Räcker det med själva ridningen och stallarbetet? För någon kanske det är tillräckligt, men det finns en risk att skadorna börjar smyga sig på om man jobbar och tränar ensidigt alltså bara rider och mockar.

På våra måndagsträningar försöker vi jobba med hela kroppen; armar, ben, mage, rygg… Varför det? Behöver man träna på armar för att rida bättre? Vi strävar efter en stark och uthållig kropp som tål såväl stallarbetet som ridning, bättre kroppsmedvetenhet och liksidighet samt en god kroppshållning. Inte är det bara kroppen utan också knoppen som mår bra, när vi rör på oss jobbar vi mot bättre fokus och psykisk välmående.

Jag får kämpa en hel del med min egen oliksidighet. Det hjälper inte att konstatera att hästen är vänster stark när ryttaren viker sig i vänster sidan och vikten hamnar definitivt inte i mitten på sadeln. När jag slarvar med den avsuttna träningen så blir det näst intill omöjligt att korrigera positionen i sadeln, jag får ont i vänster sida av ryggen och.. ja, ni fattar.

Jag måste även tipsa om en grej som jag fått prova. Jag kom i kontakt med http://www.massagepistol.se som är nordens största återförsäljare av massagepistoler och rehabiliteringsprodukter. Massagen kan bland annat främja blodflödet samt hjälpa till att slappna av i musklerna. Min uppgift är egentligen att prova detta på mina hästar, men jag har börjat med att använda den själv. Det har varit fantastiskt! En kort stund varje kväll hjälper jag muskulaturen på vänster sidan av ryggen (det är där jag viker mig i sadeln och där jag får ont), och det har verkligen varit till stor hjälp. Vi får se hur hästarna reagerar på massagepistolen.

Avslutningsvis, tips på ett träningspass som vi körde i måndags:

Härliga måndagsgänget på Ridskolan Strömsholm!
  • Uppvärmning: lätt jogging ca 2 km
  • Styrketräning på utegymmet: 3 varv, varje övning i 40 sekunder. Vila mellan varven.
  1. Dips
  2. Marklyft
  3. Armhävningar
  4. Mage (fällkniven eller situps)
  5. Air-squat
  6. Utfallssteg (40 s per ben)
  7. Chins/pull-ups/armgång
  • Avsluta med stretchning.

Lycka till med träningen!

//Kati


Professor Kyra Kyrklund på besök!

Lämna en kommentar till Professor Kyra Kyrklund på besök!

På Ridskolan Strömsholm har vi den stora förmånen att ta del av massa människors gedigna kunskap. Det är helt fantastiskt att få så mycket inspiration i vardagen genom alla dessa människor som besöker oss under åren! Under denna vecka har vi först haft besök av Rob Ehrens (förbundskapten för Nederländernas hopplandslag) Han hade clinic på måndagskvällen och träningar för lärare och utomstående på tisdag och onsdag. Kati var med och red sin häst Jätti och fick mycket hjälp och inspiration framåt. På tisdagen kom Lussan (Louise Natthorst) och tränade lärare och elever. På onsdagskvällen anlände Kyra, hon undervisade studenter och det var fortbildning för ridlärare som var med och red på egna hästar under torsdagen och fredagen. På fredagsmorgonen hade hon även ett Demo (som en mini clinic) för SRL III och Hippologstudenterna.

Jag planerade träningspassen för hästarna på så vis att Simon gick ett pass för Lussan på tisdagen och Fonzi tränade för Kyra torsdag och fredag. Jättebra att kunna träna två dagar i rad och följa upp så som det blev för Fonzi denna vecka. Både för Lussan och Kyra rider vi 30 min och kommer dit framridna.

Studenterna som jag undervisar i årskurs 3 på Hippologprogrammet red och fick ta del av professorns kunskap -fokus var sits och inverkan.

Kyra är en mästare på att förklara, hon har många olika liknelser och flera sätt att förmedla sin kunskap på. Under passen vidrörde Kyra olika saker men en sak var ständigt återkommande -Vikten!

Vikten

Vi använder oss utav olika hjälper för att kommunicera med hästen när vi rider. Skänkel, tygel och vikt hjälper. (Vi har även förstärknings hjälper). Vikten är enligt Kyra vår viktigaste hjälp att kunna kontrollera för att kommunicera med hästen på ett mjuk sätt. Vikten finns där hela tiden på hästens rygg när vi rider, vi kan inverka passivt med den -där vi bara är avslappnade och följsamma sedan kan vi inverka aktivt genom att förlägga vikten mer åt ett håll och få hästen att vända eller verka förhållande genom att sitta djupare och för kortare steg. Vi kan aldrig likt skänkel eller tygel hjälper bara upphöra med vikten när vi rider. Vikten finns där hela tiden vare sig vi vill det eller inte -den är konstant. Målet är såklart att sitta mitt över hästens rygg och störa hästen så lite som möjligt. Sitter man snett på hästen kommer hästen anpassa sig efter vikten och börja vända. Då får ryttaren använda skänkel eller tygel för att hålla hästen rak… ryttaren har då redan använt hjälper som inte hade behövts om ryttaren suttit rakt över hästen. Kyra sa också att det är viktigt att känna eller ta hjälp med att se att man sitter mitt över HÄSTEN och inte mitt över sadeln. Sadeln kan lägga sig snett på hästens rygg av olika anledningar. Den kan vara i behov av att stoppas om, det kan bero på hästens eller ryttarens oliksidighet. Men Kyra sa även att det kan vara så att hästen skjuter sadeln och ryttaren snett för att den känner obehag av någon anledning -det kan vara förstadiet på en hälta tex.

Studenterna fick börja ridpasset med att på lång tygel träna på att styra hästen med vikten. Vad som ofta händer när vi rider på böjda spår är att ryttaren tittar inåt i ridbanan och då viker innersidan -automatiskt glider höften utåt och vikten förläggs utåt. Detta blir problematiskt för hästen som försöker parera upp vikten och vill då istället driva utåt från voltspåret istället för att vända inåt. Ett bra tips från Kyra var då att titta utåt själv (titta mot hästens svans) och trycka fram inner höft för att förlägga vikten inåt åt det håll man vill vända. Efterhand ska ryttaren såklart kunna styra höfterna och vikten utan att vrida på huvudet.

När studenterna fick hästarna att vända för vikt hjälperna fick de sedan gå vidare till raka och böjda spår och omväxlande höger och vänster där de tränade på att sitta mitt över hästen och granskades då av Kyras falkögon. Kyra var noggrann med att studenterna höll sig borta från väggen och skulle därigenom få hästarna väl inramade och uppmärksamma på hjälperna. Efterhand la Kyra till övergångar mellan gångarterna där fokus låg på balans, samling och mjuk inverkan. Kyra utgick från stora mitt volten där studenterna red trav nedsittning och gjorde skritt övergångar när de passerade m.linjen. Efterhand byttes skritt övergångarna ut till galoppfattning och avbrott till trav för att efterhand blir övningen jag målat på bilden nedan. Enkla övningar med precision som utmanar ryttaren att förbereda och vara noggrann med övergångar. Detta är bra för att öva upp hjälpgivningen, koordinationen och timingen hos ryttaren. För hästen är det ett bra samlande och lögjörande arbete. Hästen blir lydig och uppmärksam. Dessutom är övningen jättebra för rakriktningen då hästen ska spåra på den större och mindre volten samt genom att ryttaren jobbar med att kunna utföra övergångarna med samma kvalité i båda varven.

att tänka vidare på:

  • Upprepning är kunskapens moder… för att lära sig något nytt krävs tusentals upprepningar. För att lära om en dålig vana krävs hundra tusentals KORREKTA upprepningar. Stort fokus på grundridningen och sitsen som är A och O för att lyckas i sadeln.
  • Precision! Att i dressyren kunna göra rörelser eller övergångar med precision är väsentligt om man siktar på att komma ut på tävlingsbanorna. Kyras måttstock var att om jag kan göra den där övergången exakt där den ska vara och med den kvalité jag önskar 9 gånger av 10 så kan jag förlita mig på att jag kommer lyckas även på tävling. Men om det inte går 9 gånger av 10 och jag ska förlita mig på turen så gör det mig och hästen osäker och nervös.

Fonzi Tau och jag tränar för Kyra: dag 1

Ofta ler jag när jag lyssnar på Kyra när hon instruerar studenterna eller när jag rider själv! Hon har ett lättsamt sätt att förklara svåra saker!

Extra kul är att Kyra själv utbildat och tävlat Master som är morfar till Fonzi. Hon är därigenom väldigt bekant med exteriören och rörelseschemat på Fonzi som är lik Master. Kyra som har sett Fonzi för lite mindre än ett år sedan hörde sig för hur det har gått för oss och frågade vad jag ville ha hjälp med. Jag svarade att jag ville ha hjälp med formen. Det är viktigt att hjälpa den unga hästen till en god arbetsform och balans där den trivs och arbetar som mest ergonomiskt för sin exteriör och utbildningsståndpunkt. Fonzi har en lång hals som gärna blir låg när jag rider. Han är fortfarande ung och behöver stärkas för att orka gå i en mer upprest och samlad hållning.

Jag fick rida Fonzi i båda varven -raka och böjda i samtliga gångarter och hon tittade och funderade.

Kyra bad mig att ta tyglarna under en rem som jag alltid har i sadeln. Det är en rem som hon tipsat mig om tidigare och som jag använder när jag rider för att hålla handen stadig och stilla. När jag lägger tygeln under remmen kan inte handen leda eller ta uppresande tygeltag utan det man känner i handen måste lösas med skänkeln! VAD DUM JAG KÄNDE MIG ATT JAG GLÖMT ATT ANVÄNDA DENNA PÅ FONZI!

Vips när vi jobbat på, på volten med fattningar och avbrott mellan trav och galopp övergångar mellan skritt och galopp, galopp och skritt hade jag en häst under mig som gick självbärigt, i god bjudning, liksidigt och med nacken som högsta punkt! Fina fina Fonzi.

Fonzi – Kyra: dag 2

Vi jobbar på!

dag 2 började jag med att skritta Fonzi 20 min på lång tygel utomhus innan vi gick till ridhuset. Sedan red jag fram 10 min i samtliga gångarter på raka och böjda spår för att lösgöra honom och låta kroppen bli varm och få honom bekväm i kroppen efter gårdagens arbete. Därefter började passet med Kyra och vi beslutade att ta hjälp av remmen igen. Jag tog tyglarna under remmen och vi jobbade vidare efter samma princip som dagen innan. Fonzi kändes fin med övergångarna och jag kunde i princip börja passet var vi avslutade gårdagen. Vi gjorde inte så mycket annorlunda än dagen innan, utan ville bara upprepa och befästa. Jag red lite mer på raka spår och kontrollerade att formen och bärigheten funderade även rakt ut i trav och galopp. Både jag och Kyra var nöjda och ville inte be Fonzi om mer den dagen. Det är viktigt i ridningen att inte bli ”needy” och kräva mer och mer utan att ge hästen beröm och avsluta när den är som bäst. Framförallt när man jobbar med inlärning av nya rörelser eller som i detta fall förändring av formen.

Hoppas jag har kunnat inspirera till vidare arbete med grundridning -sitsen och övergångarna!

Ride and Smile!!! ///Camilla


Fokus på sits och balans

Lämna en kommentar till Fokus på sits och balans

Förra veckan var det tema sits och balans när årskurs ett på Ridsportgymnasiet hade sin hopplektion. Det är nog lätt hänt att man fokuserar mycket på hästen och kanske glömmer bort att jobba med sig själv. Under dagens pass var det stark fokus på ryttaren.

Några av de övningar vi använde oss av i uppvärmningen för att jobba med balans:

  • Lätt sits i både skritt och trav – bra att passa på när hästen skrittar fram
  • Lättridning i valstakt (stå upp två steg, sitt ner ett)
  • Lättridning utan stigbyglar (jobbigt – men nyttigt!)
Mathilda tillsammans med skolhästen Laganzo
Saga och skolhästen Arwen

En av dagens övningar var en väldigt traditionell ”fem och en halva”. Det är två hinder med ett galoppsprång i mellan, och anridningen gör man i trav. Jag tror det här är en övning som de flesta har gjort, men den ska inte underskattas! Det kan bli bra lösgörande och även stärkande arbete för hästen. Ryttaren i sin tur kan arbeta med flera saker:

  • Att kunna rida hästen rakt på linjen innan och efter
  • Den lätta sitsen och följsamheten i språnget
  • Eftergiften över hindret
”Fem-och-en-halva”

Vi fokuserade på att kunna hålla den lätta sitsen mellan hinder. Här har du stor nytta av om någon kan filma dig. Över oxern fick ryttarna växla mellan automatisk och sen lång eftergift för att träna sin koordination.

Ridsportgymnasiet årskurs ett tillsammans med skolhästar

Mitt tips är att du lägger upp stigbyglarna en stund under din framridning, testa även att rida lätt då utan stigbyglar. Tufft men nyttigt! När du ska arbeta med travhoppning med din häst så kan du bygga upp en ”fem och en halva”, be en kompis att filma och passa på att fokusera på den lätta sitsen och eftergiften.

Lycka till!

/Kati


Variation i vardagen med hjälp av naturhinder

Lämna en kommentar till Variation i vardagen med hjälp av naturhinder

Förra veckan var jag tillsammans med Ridsportgymnasiet Strömsholm årskurs två ute i naturen. Jag undervisar klassen i hoppning och under hösten har vi inte varit i ridhus mer än en gång!

Att vi arbetar med hoppningen utomhus gör vi av flera skäl:

  • Hästarna får en härlig naturlig framåtbjudning
  • Ridning på olika underlag främjar hållbarhet hos våra hästar
  • Ryttarna lär sig att rida hästen i olika miljöer och situationer
Bankbanan på Ridskolan Strösmholm. Årskurs två -eleverna Alma, Lykke, Emma och Amanda tillsammans med skolhästarna Spitfire, Pannier, Vilja och Leon.

Nu är inte detta en direkt övning, men förhoppningsvis lite inspiration! Så här såg dagens lektion ut:

  • Skritt på lång tygel ca 20 min, från anläggningen till galoppbanan vid slottet
  • Uppvärmning på galoppbanan; 1,5 varv i trav lättridning + 1,5 varv i galopp
  • Introduktion om hoppning bank och trappan (upp och nedhopp). Detta gjorde vi först i skritt och sedan i trav. Ryttaren tränar på sin sits och följsamhet.
Gro tillsammans med skolhästen Certina tränar på att hoppa bank.
  • Därefter lade vi till några enkelhinder på banan och arbetade med hinder i följd; där använde vi oss av bank, vanliga banhoppningshinder, en stock och trappan. Ryttarna arbetade med bibehållen lätt sits.
  • Nedvarvning under trav lätt ridning på grusvägen hem, därefter skritt på lång tygel.
Alma och Spitfire på väg ner efter trappan.
Frida och Indigo på tränar på bank.

På Ridskolan Strömsholm har vi en fantastiskt miljö som ger oändligt många möjligheter för varierat arbete. Hur ser det ut hemma hos dig, har du några naturhinder som du kan använda dig av i vardagsarbetet?

//Kati


Ridning utomhus med den unga hästen!

Lämna en kommentar till Ridning utomhus med den unga hästen!

Ridning utomhus är en viktig del av grundutbildningen av hästen, till vilken gren den än ska utbildas vidare i. När man rider utomhus så ställs man naturligt inför olika krav som omgivningen ger oss. Det gör ryttaren skickligare och hästen mer förtroendefull och uppmärksam. Det ger stimulans och motivation och är uppiggande för både ryttare och häst!

Som vi tidigare varit inne på är uteridningen också en stor påverkande faktor när vi strävar efter hållbarhet i ridningen. Hästen mår bra av att röra sig på olika underlag, uppförs och nerför lut, att få lyfta på benen över stock och sten och få utmaningen med att i ett balanserat tempo också få trampa på skrå och inte alltid gå på släta/harvade underlag. Att komma ifrån ridningen inomhus som ofta blir mycket på böjda spår är också bra. När vi planerar en varierande vecka för hästen med omväxlande arbete är det också lättare att hålla sig undan fallgropen att ställa för höga och enformiga krav på hästen som i längden blir slitsamt både fysiskt och psykiskt.

Fast att jag nu nämnt många olika och bra anledningar till att rida ute har jag en känsla av att många av Sveriges hästar går runt och runt inne i ridhusen.

En klok äldre hästkarl sa till mig att ”-Förr stod hästarna inne och man red ute, nu står hästarna ute och man rider inne.” Det ligger något i dom orden. Jag tycker att det är bra att vi får upp ögonen för olika inhysningssystem som hästarna kan må bra i (då han syftade till lösdrifter). Men jag önskar att vi inte bara red inne.

När det gäller ridning utomhus så är det enligt mig något som hästen måste lära sig och vänja sig vid. Det ska läras in tidigt så att det är lika normalt att göra arbetspassen ute i naturen som på ridbanan eller i ridhuset. Om hästarna i tidig ålder rids utomhus är min personliga erfarenhet att det blir stimulerande och motiverande för både ryttare och häst som tillsammans kan ha ett givande arbetspass ute i naturen och litar på varandra.

Nedan följer några av mina tips för hur du kan introducera uteridning med din unga häst:

  • Ta hjälp av en trygg ryttare och en trygg häst. När man rider ut på unghästen är det allra viktigast att ha med RÄTT sällskap. En trygg häst som går fram överallt och är lugn i miljön. Då kan unghästen bara gör det den av instinkt gör -följa.
  • Välj rätt dagar att rida ut på. Låt inte unghästen vila i flera dagar för att sedan rida ut. Välj en dag där hästen är avrastad och inte sprätter av överskottsenergi.
  • Håll rutinerna och ta små steg i taget. Kan vara bra de första gångerna att gå till ridbanan eller ridhuset där hästen är van att ridas, rida där i 10 min och sedan rida iväg på en kortare ridtur.
  • ❕❗❕ Det absolut viktigaste i unghästens utbildning är att varje dag förse hästen med fler positiva upplevelser! Så ta små steg i taget.
På bilden ser ni ett glatt gäng som kommit tillbaka från en härlig uteritt. Katis förra häst Hawe Fun som hon tävlade fälttävlan på var den bästa läromästaren för mina hästar när de skulle ridas ute i naturen. Sogno del chianti (Sonya) är här 2.5 år och är nyligen inriden.
Sonya som syns på bilden skrittar hem mot stallarna och det börjar att ljusna.
Sonya och Comfort fly (Jätti)

De två tidigare bilderna är från i morse då Kati och jag stämt dejt tidigt för att hinna rida ut våra hästar till galoppbanan innan dagens undervisning började.

Detta är en vanlig syn i stallet efter en uteritt med många nya intryck. (Sonya 2.5 år)

Även min femåring har fått introduktion utomhus som liten av Katis förra häst Hawe Fun. Nu rider jag honom utomhus ensam och i grupp och vi njuter av varje minut!

Fonzi Tau -2014

Ha en härlig ridtur ute i det vackra höstvädret! ///Camilla


Temporidning

Lämna en kommentar till Temporidning

Förra veckan var jag på galoppbanan med årskurs två på Ridsportgymnasiet. Temat var temporidning. Detta är något du också kan göra med din häst. Du behöver inte ha en galoppbana, det räcker om du har en slinga i skogen eller ett fält där du kan mäta upp en sträcka.

VAD är temporidning? Det handlar om att rida i ett bestämt tempo. Detta kan man göra både i trav och galopp.

VARFÖR? Bra variation i vardagen. Kan vara konditionsträning för hästen. Tränar ryttarens känsla för tempo och förmåga att rida i ett visst tempo. Viktigt när man rider hoppning eller framför allt fälttävlan där man behöver komma upp och behålla ett visst tempo.

HUR tempotränar man? Det finns olika sätt att tempoträna och jag tror att fälttävlansryttare är proffs på detta. Så här gjorde jag tillsammans med gymnasie-tvåorna:

  • Skritta fram i ca 20 min (så lång tid tar det för oss att skritta från stallet till galoppbanan)
  • Uppvärmning i trav, växelvis lättridning och lätt sits. Vi gjorde 2 varv i trav, det blir ca 1,8 km. Kontrollerade förhållande och framåtdrivande hjälper med hjälp av skritt-trav-övergångar samt tempoväxlingar i trav.
  • 1 varv (ca 900 m) i galopp. Detta varv fick ryttarna uppgift att hålla ett tempo där det känner att hästarna är i balans. Jag tog tid. Ryttarna fick själva uppskatta vilket tempo de red och eftersom jag hade klockat kunde jag sen tala om det exakta tempot. För de flesta var tempot 300-320 m/min.
  • Inför andra varvet (ca 900 m) fick ryttarna ett tempo det skulle försöka uppnå och behålla. Tempot var 350 m/min, dvs normalt banhoppningstempo utomhus. Återigen stod jag där med klockan för att sen kunna berätta hur väl ryttarna hade lyckats med idealtempot.

Alltså: mät upp en sträcka, ta tid, räkna fram tempot. Träna på att rida i ett visst tempo som du bestämt dig för. Tänk på att alltid ha hästen i balans!

Lycka till!
/Kati


Måndagsträning -Träna med Camilla och Kati!

Lämna en kommentar till Måndagsträning -Träna med Camilla och Kati!

I måndags kväll var vi ett härligt gäng som träffades för att träna avsuttet tillsammans! Elever från Gymnasiet, studenter från Hippologen och lärare från skolan svettades ordentligt under en timmes tid och vi gjorde övningar som stärker hela kroppen. Det var väldigt skönt att vara ute i den friska luften och träna tillsammans.

Vi började med att jogga tillsammans under 10 min för att värma upp, sedan lite rörlighets övningar för att mjuka upp kroppen ytterligare. Sedan började vi vår träning som för dagen bestod av 4 olika zoner innehållande 2 övningar var. På varje zon första varvet gjorde vi 4 min, varv 2, 3 min, varv 3, 1 min.

När man jobbar en bestämd tid som denna är det möjligt att varje individ jobbar efter sin egna dagsform. Har man mer ork för dagen håller man högre tempo och hinner flera repetitioner och har man inte riktigt orken kan man ta övningarna i lugnare tempo.

När vi var färdiga stretchade vi hela kroppen. Lycka till med din träning! /// Camilla och Kati