Professor Kyra Kyrklund på besök!

På Ridskolan Strömsholm har vi den stora förmånen att ta del av massa människors gedigna kunskap. Det är helt fantastiskt att få så mycket inspiration i vardagen genom alla dessa människor som besöker oss under åren! Under denna vecka har vi först haft besök av Rob Ehrens (förbundskapten för Nederländernas hopplandslag) Han hade clinic på måndagskvällen och träningar för lärare och utomstående på tisdag och onsdag. Kati var med och red sin häst Jätti och fick mycket hjälp och inspiration framåt. På tisdagen kom Lussan (Louise Natthorst) och tränade lärare och elever. På onsdagskvällen anlände Kyra, hon undervisade studenter och det var fortbildning för ridlärare som var med och red på egna hästar under torsdagen och fredagen. På fredagsmorgonen hade hon även ett Demo (som en mini clinic) för SRL III och Hippologstudenterna.

Jag planerade träningspassen för hästarna på så vis att Simon gick ett pass för Lussan på tisdagen och Fonzi tränade för Kyra torsdag och fredag. Jättebra att kunna träna två dagar i rad och följa upp så som det blev för Fonzi denna vecka. Både för Lussan och Kyra rider vi 30 min och kommer dit framridna.

Studenterna som jag undervisar i årskurs 3 på Hippologprogrammet red och fick ta del av professorns kunskap -fokus var sits och inverkan.

Kyra är en mästare på att förklara, hon har många olika liknelser och flera sätt att förmedla sin kunskap på. Under passen vidrörde Kyra olika saker men en sak var ständigt återkommande -Vikten!

Vikten

Vi använder oss utav olika hjälper för att kommunicera med hästen när vi rider. Skänkel, tygel och vikt hjälper. (Vi har även förstärknings hjälper). Vikten är enligt Kyra vår viktigaste hjälp att kunna kontrollera för att kommunicera med hästen på ett mjuk sätt. Vikten finns där hela tiden på hästens rygg när vi rider, vi kan inverka passivt med den -där vi bara är avslappnade och följsamma sedan kan vi inverka aktivt genom att förlägga vikten mer åt ett håll och få hästen att vända eller verka förhållande genom att sitta djupare och för kortare steg. Vi kan aldrig likt skänkel eller tygel hjälper bara upphöra med vikten när vi rider. Vikten finns där hela tiden vare sig vi vill det eller inte -den är konstant. Målet är såklart att sitta mitt över hästens rygg och störa hästen så lite som möjligt. Sitter man snett på hästen kommer hästen anpassa sig efter vikten och börja vända. Då får ryttaren använda skänkel eller tygel för att hålla hästen rak… ryttaren har då redan använt hjälper som inte hade behövts om ryttaren suttit rakt över hästen. Kyra sa också att det är viktigt att känna eller ta hjälp med att se att man sitter mitt över HÄSTEN och inte mitt över sadeln. Sadeln kan lägga sig snett på hästens rygg av olika anledningar. Den kan vara i behov av att stoppas om, det kan bero på hästens eller ryttarens oliksidighet. Men Kyra sa även att det kan vara så att hästen skjuter sadeln och ryttaren snett för att den känner obehag av någon anledning -det kan vara förstadiet på en hälta tex.

Studenterna fick börja ridpasset med att på lång tygel träna på att styra hästen med vikten. Vad som ofta händer när vi rider på böjda spår är att ryttaren tittar inåt i ridbanan och då viker innersidan -automatiskt glider höften utåt och vikten förläggs utåt. Detta blir problematiskt för hästen som försöker parera upp vikten och vill då istället driva utåt från voltspåret istället för att vända inåt. Ett bra tips från Kyra var då att titta utåt själv (titta mot hästens svans) och trycka fram inner höft för att förlägga vikten inåt åt det håll man vill vända. Efterhand ska ryttaren såklart kunna styra höfterna och vikten utan att vrida på huvudet.

När studenterna fick hästarna att vända för vikt hjälperna fick de sedan gå vidare till raka och böjda spår och omväxlande höger och vänster där de tränade på att sitta mitt över hästen och granskades då av Kyras falkögon. Kyra var noggrann med att studenterna höll sig borta från väggen och skulle därigenom få hästarna väl inramade och uppmärksamma på hjälperna. Efterhand la Kyra till övergångar mellan gångarterna där fokus låg på balans, samling och mjuk inverkan. Kyra utgick från stora mitt volten där studenterna red trav nedsittning och gjorde skritt övergångar när de passerade m.linjen. Efterhand byttes skritt övergångarna ut till galoppfattning och avbrott till trav för att efterhand blir övningen jag målat på bilden nedan. Enkla övningar med precision som utmanar ryttaren att förbereda och vara noggrann med övergångar. Detta är bra för att öva upp hjälpgivningen, koordinationen och timingen hos ryttaren. För hästen är det ett bra samlande och lögjörande arbete. Hästen blir lydig och uppmärksam. Dessutom är övningen jättebra för rakriktningen då hästen ska spåra på den större och mindre volten samt genom att ryttaren jobbar med att kunna utföra övergångarna med samma kvalité i båda varven.

att tänka vidare på:

  • Upprepning är kunskapens moder… för att lära sig något nytt krävs tusentals upprepningar. För att lära om en dålig vana krävs hundra tusentals KORREKTA upprepningar. Stort fokus på grundridningen och sitsen som är A och O för att lyckas i sadeln.
  • Precision! Att i dressyren kunna göra rörelser eller övergångar med precision är väsentligt om man siktar på att komma ut på tävlingsbanorna. Kyras måttstock var att om jag kan göra den där övergången exakt där den ska vara och med den kvalité jag önskar 9 gånger av 10 så kan jag förlita mig på att jag kommer lyckas även på tävling. Men om det inte går 9 gånger av 10 och jag ska förlita mig på turen så gör det mig och hästen osäker och nervös.

Fonzi Tau och jag tränar för Kyra: dag 1

Ofta ler jag när jag lyssnar på Kyra när hon instruerar studenterna eller när jag rider själv! Hon har ett lättsamt sätt att förklara svåra saker!

Extra kul är att Kyra själv utbildat och tävlat Master som är morfar till Fonzi. Hon är därigenom väldigt bekant med exteriören och rörelseschemat på Fonzi som är lik Master. Kyra som har sett Fonzi för lite mindre än ett år sedan hörde sig för hur det har gått för oss och frågade vad jag ville ha hjälp med. Jag svarade att jag ville ha hjälp med formen. Det är viktigt att hjälpa den unga hästen till en god arbetsform och balans där den trivs och arbetar som mest ergonomiskt för sin exteriör och utbildningsståndpunkt. Fonzi har en lång hals som gärna blir låg när jag rider. Han är fortfarande ung och behöver stärkas för att orka gå i en mer upprest och samlad hållning.

Jag fick rida Fonzi i båda varven -raka och böjda i samtliga gångarter och hon tittade och funderade.

Kyra bad mig att ta tyglarna under en rem som jag alltid har i sadeln. Det är en rem som hon tipsat mig om tidigare och som jag använder när jag rider för att hålla handen stadig och stilla. När jag lägger tygeln under remmen kan inte handen leda eller ta uppresande tygeltag utan det man känner i handen måste lösas med skänkeln! VAD DUM JAG KÄNDE MIG ATT JAG GLÖMT ATT ANVÄNDA DENNA PÅ FONZI!

Vips när vi jobbat på, på volten med fattningar och avbrott mellan trav och galopp övergångar mellan skritt och galopp, galopp och skritt hade jag en häst under mig som gick självbärigt, i god bjudning, liksidigt och med nacken som högsta punkt! Fina fina Fonzi.

Fonzi – Kyra: dag 2

Vi jobbar på!

dag 2 började jag med att skritta Fonzi 20 min på lång tygel utomhus innan vi gick till ridhuset. Sedan red jag fram 10 min i samtliga gångarter på raka och böjda spår för att lösgöra honom och låta kroppen bli varm och få honom bekväm i kroppen efter gårdagens arbete. Därefter började passet med Kyra och vi beslutade att ta hjälp av remmen igen. Jag tog tyglarna under remmen och vi jobbade vidare efter samma princip som dagen innan. Fonzi kändes fin med övergångarna och jag kunde i princip börja passet var vi avslutade gårdagen. Vi gjorde inte så mycket annorlunda än dagen innan, utan ville bara upprepa och befästa. Jag red lite mer på raka spår och kontrollerade att formen och bärigheten funderade även rakt ut i trav och galopp. Både jag och Kyra var nöjda och ville inte be Fonzi om mer den dagen. Det är viktigt i ridningen att inte bli ”needy” och kräva mer och mer utan att ge hästen beröm och avsluta när den är som bäst. Framförallt när man jobbar med inlärning av nya rörelser eller som i detta fall förändring av formen.

Hoppas jag har kunnat inspirera till vidare arbete med grundridning -sitsen och övergångarna!

Ride and Smile!!! ///Camilla

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *