Presentera tömkörning hos den unga hästen.

I mitt senaste inlägg skrev jag lite kring varför det kan vara bra att tömköra sin häst och lite tankar kring vad för utrustning jag föredrar att använda när jag tömkör mina hästar.

Nu tänkte jag gå vidare till att presentera tömmarna, tömmsättning och passande övningar när man ska introducera tömkörning på en yngre häst.

Innan man börjar med tömkörningen på den unga hästen är det viktigt att man själv behärskar tömkörning på ett bra sätt med en utbildad häst. Unghästen ska också först vara trygg med longering. Det är viktigt att hästen är trygg med longerlinan, tömkörningsgjorden och har förstått kroppsspråket och till viss del kommandona. Jag brukar även vänja unghästen med kontakten i longerlinan först med hjälp av en halsförlängare innan jag börjar möta kontakten i hästens mun genom tömmarna.

Den vanligaste tömsättningen och den som jag föredrar att jobba med är en ledande töm på innersidan och en enkel tömsättning på utsidan. Beroende på hästens halsansättning och vad syftet med arbetet är sätter jag tömmen mer eller mindre högt på gjorden.

Detta är den vanligaste tömsättningen jag använder mig utav. Med denna tömsättning kan jag arbeta med ett varv i taget och måste koppla om tömmarna för att byta varv.
På bild: Sogno del chianti, 3 år.

Men! innan jag börjar tömköra med en ledande innertömm på den unga hästen brukar jag först försäkra mig om att den inte blir rädd för yttertömmen som hänger lite längre bak på ryggen och dessutom rör sig på ryggen. Jag provar först att ha innertömmen från innerhanden direkt till bettet (som en longerlina) när jag hänger på yttertömmen. På så vis kan jag korta innertömmen och få stopp på hästen om den skulle bli rädd av att ha yttertömmen som rör sig på ryggen. När jag gör detta använder jag voltspåret. När jag ser att detta fungerar kopplar jag på innertömmen ledande (som den första bilden ovan visar).

Jag har aldrig yttertömmen bakom bakdelen av hästen utan låter den alltid hänga över ryggen. Placeringen av linföraren är härmed väldigt viktig för att få tömmen att falla rätt. Om linföraren går rakt bakom hästen kommer yttertömmen falla ner- därav går jag alltid innanför hästens spår och lägger tömmen över hästens länd- framför hästens höftben -då kan den inte glida bakom hästen.

Till en början använder jag mig utav voltspår när jag presenterar tömkörningen -det känner hästen igen sedan longeringen. Bra övningar att arbeta med på volten är övergångar mellan skritt och trav. Beroende på syftet har jag olika fokus på dessa övergångar tex:

  • Att hästen lär sig och förstår röstkommandot -Traava och saakta.
  • Att hästen förstår att trava igång med bibehållen kontakt.
  • Att hästen bibehåller eftergiften och framåtbjudningen genom övergångarna.
  • Att få övergångarna mer och mer distinkta.

Efterhand som hästen förstår och är trygg med tömkörningen letar jag mig med fördel ut på raka spår. Till en början skritt på fyrkantspåret för att sedan lägga till halter. En unghäst tycker ofta att det är svårt att stå stilla en längre stund- då gör jag korta halter 2-3 sek berömmer och skrittar sedan iväg. Efterhand kommer hästen kunna stå längre i halterna.

När detta fungerar går jag sedan vidare till att lägga in trav. Skritta på fyrkantspåret -trava igång och vänd in hästen på en volt för att sedan sakta av när hästen möter väggen igen- på så viss behöver jag sällan ta så mycket i tömmen när jag har hjälp av väggen och hästen känner igen röstkommandot och efterhand övningen. Denna övning är bra om hästen blir stark i övergångarna till skritt. Får hästen bråttom kan man lägga in halter mellan avsaktningarna och övergångarna till trav utmed väggen.

Lycka till nu! ///Camilla

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *