När jag gör fystetster på Bosön
Debbaten i media efter RGB:s Jerringpris har exploderat, det länkas, och det är många som skriver upprörda artiklar och bloggar. Själv börjar jag fundera över om det ens är värt att lägga så mycket energi på en sån som Anrell? Är det kanske inte just det här Anrell vill när han skriver en så provocerande krönika, reta upp oss hästbrudar lite?
När jag började högstadiet så drog min ponnykarriär igång ordenligt jag tillbringade alla helger och lov med hästarna och jag var ledig väldigt mycket från skolan för att kunna åka på tävlingar både i Sverige och utomlands.
Samma dag som skolavslutningen i åttan blev jag intervjuad av radion om mina prestationer. Efter radio intervjun går jag för att ta emot mina betyg, jag är otroligt stolt över att ha fått så många VG:n och MVG:n men det är ett G jag inte kan sluta stirra på, det är betyget G i idrott. Jag har precis blivit intervjuad i radio för mina idrottsliga prestaioner där bland annat två SM guld är inräknade, gmen jag får betyg godkänt i idrott?
Jag berättar mina bekymmer för min mor som är övertygad om att jag misskött mig på något sätt, hon ringer läraren och frågar.
Vad har Emelie gjort fel undrar mamma? Har hon inte varit med på lektionerna? Emelie har skött sig utmärkt svarar läraren. Problemet är att Emelie är inte särskilt bra på någonting.. Inte särskilt bra på någonting… Visst, min lärare kan inte bedömma mina idrottsliga prestaioner utanför gynmastiklektionerna, men att som lärare i idrott inte kunna se den drivkraft och den sportsliga satsning jag gjorde redan då är sorgligt. Borde inte en sådan drivkraft uppmuntras mer än att göra några mål på gympalektionen?
Jag tyckte idrotten i skolan var jättekul men jag har aldrig varit med i något fottbollslag, aldrig tränat gymnastik, aldrig lärt mig dansa. För jag har lagt all min lediga tid på att bli så bra som det bara går med mina hästar.
Redan då förstod jag att vi som ryttare ibland kommer få höra både det ena och det andra och att de som inte håller på med vår sport har väldigt svårt att förstå hur många timmar vi lägger på vår satsning.
Jag har som ni vet både åkt tjejvasan och sprungit midnattsloppet, mycket för att visa på att vi ryttare faktiskt är idrottare.
Jag har hittat två otroligt bra länkar på filmer på youtbe klicka på dem för att se.
Den ena heter: So you think equestrian is easy? Och den andra en duell i Norsk TV, två lag med nybörjare som prövar på ridning. Senkveld duellen.
Om ni någon gång behöver förklara att vi faktiskt inte bara åker häst kan ni visa dessa klipp…
Keep up the good work hästtjejer!
KRAM