Mot Bollnäs i arbetets vägnar.

Skärmavbild 2013-10-16 kl. 22.10.23
Här står jag och min tyska domarkollega, Wilhelm, och diskuterar hund.  🙂

Frågan är vad säger bilden – Var vi överens, var vi oense?   🙂

Idag blev det en tidig morgon.
Vi ska alldeles strax sätta oss i en Cheva van, och i sällskap av nio personer förflytta oss till Bollnäs.
Jag kommer hem i kväll igen, vilket är skönt.
Hatar såna här jobbiga dagar.

Fråga –

Hej,

Nu ska vi se om jag kan få ner detta på ett bra sätt så du kanske kan komma med tips och råd:-)
Vi har en blandras på 1 år mellan labbe och aussie. Han är hur mysig och snäll som helst, inge aggression finns överhuvudtaget, bara lite trots och testosteron när vi är ute på promenader.
Problemet är, om man nu kan kalla det för problem, att han verkar lite avundsjuk på att folk lägger lite mer uppmärksamhet på vår lilla dotter än bara på honom. Kommer det folk så blir han HUR glad som helst, hoppar gärna med alla 4 i luften, speciellt när min svärmor kommer.
Men vi vet inte hur vi ska göra med honom när man tex sitter vid bordet el soffan med Lillfisen i famnen och han kommer och puttar våra armar med nosen och tar upp tassen på våra ben. Vi tolkar det som att han vill ha all uppmärksamhet. Han får ju fortfarande mkt uppmärksamhet men vill att han ska förstå när det räcker på ngt sätt.

Min svärmor har väl en tendens att ”stissa” upp honom när vi träffas så han blir helt överspelt.

Tacksam för om det finns lite råd kring detta:-)

Med vänlig hälsning

 

Svar –

Hej, och tack för din fråga.
Det här är inga problem, även om jag kan förstå att det känns så för dig.
Du ska ge din hund egentid, kvalitetstid, där bara du och hunden har det mysigt.
Det kan handla om små korta stunder i köket, om korta stunder på promenad och så vidare.
Då du sitter i soffan med ditt barn, eller är upptagen med ditt barn, då tycker jag du helt enkelt ska ”äga” situationen.
Din hund kan då vara någon annanstans i bostaden. I ett annat rum eller dylikt.
Jag tror inte det handlar om svartsjuka, utan mer att hunden helt enkelt inte förstår situationen.
Du ”gullar” på ett sätt som din hund är van med att du ”gullar” med hunden, hunden vill bara helt enkelt vara med.
Detta skapar onödig stress och konflikter.
Hjälp hunden genom att placera hunden på annat ställe. Antingen genom ”kontroll” eller helt enkelt genom att använda en grind.
Hur elakt det än kan kännas i ditt hjärta, så är det inte det.
Gör det inte svårare än vad det faktiskt är 🙂

Hjälp din hund att ta det lugnt bara.
Lycka till // Fredrik Steen

God morgon, nu mot Bollnäs för lite arbete.

 

28 svar på ”Mot Bollnäs i arbetets vägnar.”

  1. Kommer ihåg, när vi fick vår första hund i slutet på 60-talet. Naturligtvis blev han ju bortskämd och överöst med klappar och kramar. Så kom då vårt tredje barn en kort tid därefter. För att inte hunden skulle känna sig utanför blev det så, att jag samtidigt som jag satt med sonen och flaskan med ena armen runt dem samtidigt som jag klappade och gosade med hunden med den andra. Kändes litet krångligt just då, men det tog inte lång tid förrän hunden visste, att han inte var åsidosatt. Fungerade bra.

  2. Precis det skulle jag föreslå. Bäbygrindar i trä eller kompostgaller uppfäst på krokar i dörröppningen. Jag har tre stycken hemma vilket stänger hundarna ute från övervåningen och våra allmänna ytor. Sedan får hundarna, ibland alla tre, följa med upp för att kolla film. Ibland bara en enda – oftast den äldsta.

    Med den äldsta hunden funkar det förstås att ta bort grindarna helt och hållet. Hon har lärt sig sedan hon var valp att inte gå över dessa trösklar. Snart sjumånadersvalpen är också med på noterna. Minsta tjejen som är tre månader (och som jag behåller tills vidare) klarar av att grindarna är öppna om jag befinner mig i närheten (men går jag ut måste jag sätta dem på plats igen).

    Ingen av hundarna är överdrivet påstridiga att få umgås och vara nära mig men jag ska verkligen göra det Fredrik skriver ändå. Och ge varje hund ensamhetstid varje dag. Ensamhetstid ihop med mig. Och ensamhetstid från allt och alla. Nu blir det lite hipp som happ.

  3. Hej!

    Jag hade en såndär lekhage för barn som man hade förr. Där la jag en filt och hade barnen i innan dom kunde gå så barnet kunde ligga tryggt och så kunde jag ha hundarna fritt runt omkring.
    Jag har också en hund som puffar på armen eller lägger tassen i knät när hon vill ha lite uppmärksamhet. Jag brukar klappa en stund sen säger jag åt henne att gå och lägga sig.

    Jag tror det är svårt att få hunden att inte komma fram och fråga om den kan få litte klappar, sen kanske det inte är så svårt att få den att gå där ifrån men att den aldrig ska komma fram och fråga tror jag är svårt. Så när du absolut inte vill att den ska komma fram tror jag också att det bästa är att ta en grind och stänga ute den. Men så vill man väl inte ha det hela tiden. Så ibland får du nog använda bda händerna och klappa hunden med den ena.

  4. Men va är det för sätt?! Åka till Bollnäs IDAG! När jag åker söderut! Hrmf… Nio pers, då hade du ju kunnat tagit med dom o gjort klart mitt stall, du min slav! 😀

  5. Jag har inte barn men jag har familj/ vänner som stissat upp hundarna rakt igenom taket. Det blev barngrindar här av den anledningen samt att flera vänner har små. När mina förklaringar att inte jaga upp hundarna vid besök inte fick gehör fick gästerna ” hundförbud”. Mina hundar älskar barn o vill gärna vara med men om en vuxen då stissar upp dem så att barnet/ barnen hamnar i mellan har jag valt grindvarianten.

  6. Angående bilden så tycker jag du har en typisk min av – ”Nja, jag är inte så säker på att du har rätt där.” 😀

    Vad det gäller dagens fråga, så tycker jag du svarade bra på den själv.

    Själv ska jag nu plocka ihop det sista och sedan bege mig av mot Göteborg.
    Önskar er alla en riktigt bra helg!

    Eftersom den första snön föll på vissa platser i Stockholm idag, så blir mitt fredagsbidrag ”Looking for the summer” av Chris Rea. 😉

    http://www.youtube.com/watch?v=A8a6kHQN9BA

  7. tolkar oxå bilden som eva säger 🙂

    ang hunden och barnet så tycker jag du svarat bra, vill man inte att hunden kommer o ber om uppmärsamhet så antingen ”platsa” den eller sätta upp en grind, grind till ett rum kan för övrigt vara bra längre fram oxå, men då i ”tvärt om syfte” där kan hunden få vara ifred för barnet!
    Själv har jag inte sett något problem i att hunden kommer o ber om att få vara med, jag kan klappa om henne då, sen be henne gå o lägga sig då gör hon det.

    trevlig helg!

  8. Kan någon hjälpa mig? Ge mig ett råd, vår valp äter så dåligt, jag har haft hundar innan men ingen som har varit så ”kräsen” .Testat allt med att plocka bort maten och ställa tillbaka.Provat olika sorter, nu har hon inte ätit på 2 1/2 dag. Nu är jag inne på tredje fodret och det är inte lätt i denna djungel av mat. Tacksam för råd.

    1. Hej
      Jag hade samma problem med min lille… Och har till slut efter dålig mage, matvägran o gnäll, konstaterat att han inte tål spannmålet som dom har i fodret. Har du testat spannmålsfri mat? Isf kan jag rekommendera det… Jag kör fodret Acana och det slinker ner som om det vore godis. Sen finns det ju andra märken naturligtvis. Men har du testat spannmålsfritt…ja då jag inte hjälpa dig..
      Hoppas det löser sig, för det är inte kul när valpar matvägrar!

    2. Håller med Marie 🙂 valpen kanske inte mår ok efter att ha ätit och gör det då bara för att den till slut inte vill vara hungrig mer.
      Sen kan man göra så att man tar med maten ut på promenaderna och tex slänger ut i gräset så den får söka eller använda som belöning vid träning mm vissa hundar behöver jobba lite för maten 🙂 det viktigaste är att valpen får i sig näringen inte hur eller var 🙂

    3. Jag har funderat nu när jag suttit i bilen åtta timmar att, OM valpen matvägrar för att den har magkatarr, då hjälper det inte med spannmålsfritt heller. För att den äter inte för den känner inte ngn hungerkänsla. Hade jag varit du hade jag försökt med rå köttfärs, överkokt ris o torsk lite lite i taget, o sen uppsökt veterinär om inte den börjat äta…..,kanske sökt upp dom ändå?

    1. Ja man kan konstatera att det inte är någon dröm att vara polis alla gånger.
      Dock handlar det väl om att polishunden och föraren är så samtränade. Att hundenlitar på att föraren har kontrollen. Och därigenom slappnar av.

      1. Jo, förtroendet för föraren måste vara stort, men även dom mentala bitarna måste verkligen vara på plats.
        Blev förvånad faktiskt över att hunden är så enormt lugn i den höga ljudnivån samt all stress som den måste innebära för hundföraren.

        1. Hundämnena som ska bli polishundar sållas nog ganska bra. Som jag hört det så har ju fodervärden möjlighet att ta över hundar som ej går igenom testet. Och vad jag förstått så är det en hel del valpar som aldrig kommer så långt att dom utbildas till polishundar. Fast detta varit syftet från början.

          1. Vi har själva släppt en av våra hundar till polisen, en HH.
            Och det går riktigt bra för han vilket är både kul och skönt.

          2. Stabil och hunden skall älska det. Kolla svansen. I huvudet går bara en tanke. ”Snälla matte. Få jag bita”.

          3. Janne,

            Du kanske tänker på Försvarsmaktens hundar? Polisen har ingen egen uppfödning och därmed inga fodervärdar (iallafall ingen officiellt sådan). Däremot samarbetar Försvaret och polisen när de har en hund som fodervärden inte vill (eller kan) behålla, men som klarat L-testet, men har lite för mycket aggressionspaket. (Försvaret vill ha en aning mindre). Hundar som inte är lämpliga som sällskapshund eller sporthund.

            Men du har rätt Johan att det sållas hårt. Man har inte råd och tid att lägga på hundar som inte sen kan jobba. De har rätt bra koll på vad de letar efter. (testar många hundar).

            HH är ovanligt Claes så grattis. Kul höra andra raser klarar det också. ”Mallarna” och holländare brukar bli bra specialsökhundar (de är oftast väldigt självständiga och kan jobba mycket på avstånd. Och har uthållighet).

          4. Ulf, det som är kul med den kullen av HH är att modern är polishund och ett av syskonen är tjänstehund i Norge.
            Vi märkte ganska så snart att han vet ett ”ämne” och vi började vänja oss vid tanken att släppa han till polisen.
            Vi har även i dag en HH och jag tror hon skulle klara sig bra som tjänstehund då hon är ”på” och visar ingen större rädsla för nya miljöer osv.
            Vi har testat henne själva på olika situationer och hon gör bra ifrån sig.

          5. Ulf
            Jo jag vet. Det var väl många år sedan som både försvar och polis exklusivt köpte från hundskolan i Sollefteå.
            Redan när jag låg som hundförare på F16 på 80 talet så pratade man om att köpa in hundar från andra håll. Då jag vill minnas att hundskolan anklagades för att vara ekonomiskt ineffektiva.
            Jag vill minnas att Securitas i den vevan startade upp och sålde tjänstehundar i konkurrens med hundskolan. Sen har nog utbudet ökat radikalt sen dess?

  9. Ang. bilden.. Om det var en klass som herr Nordsieck bedömde, så är jag inte så säker på att ni var överens … 😉

Kommentarer inaktiverade.