Öppet brev till Riksdagen, politiker, och den som är intresserad – Kamphundar.

Min son med en av familjens tre amstaff.

Jag har blivit så gammal så jag har varit med om denna diskussion angående förbud mot vissa hundraser/typer en eller flera gånger tidigare.
Jag är så gammal så jag minns då Pit Bulls och liknande hundar kom in till Sverige. Jag var med på den tiden då polisen scannade bland annat Järvafältet i Stockholm nattetid för att hitta träningsplatser för dessa kamphundar. Man fann ofta bildäck eller annan utrustning som hundarna tränades i för att höja sin kamplust ytterligare och bli kraftfullare i sina käkar och övrig muskulatur.

Då, på den tiden, då kamphundarna kom till Sverige startades tankar och diskussioner på att förbjuda skyddshundar för civil träning. Politiker och andra såg ett problem – kamphundar som tränades för kamp – och man ville agera.
Det förmodligen lättaste man kunde göra var att prata om att förbjuda skyddshundssporten…..(?)
(Lite som att förbjuda Svenska rallyt för att få ner olyckorna på motorvägen vid storhelger)

Schäfrar, Rottisar, Dobeman med flera skulle alltså inte få hålla på med skyddsdressyr……….. för att några skitstövlar höll på med hundkamp och utbildade sina kamphundar till farliga hundar, för personligt skydd och för annan brottslig aktivitet, och hetsade hundarna på bildäck och kamptrasor upphängda i ett träd.

Vi var i teve, polisen tillsammans med brukshundklubben satt i teve och försvarade verksamheten och sa att den civila hundsporten inte fick blandas ihop med dessa oseriösa. Polisen stöttade den civila verksamheten och ville ha den kvar eftersom många polishundar kom just från tävlingsverksamheten.

Den gången vann vi, det blev inget förbud, däremot införde vi – ”Skyddslicens”.
Alltså alla vi som är seriösa och vill tävla skydd måste gå en utbildning för att få en tävlingslicens.

Helt onödigt tyckte många eftersom dom oseriösa ändå inte skulle ta någon skyddslicens.
Men detta var ju en tankevurpa.
Eftersom vi som var seriösa hade en licens, då kunde vi skilja ut oss mot de oseriösa.
Vi vann, inget förbud kom.

Jag har stått i direktsänd teve i en debatt mot en politiker från KD som drev rasförbud inför ett valet 2006, om jag inte minns fel.
Jag blev totalt överkörd i debatten och kände mig som en riktig looser, men det kom inget förbud.

Nu står vi där igen – hot om förbud av vissa raser eller hundtyper.

Och just detta – hundraser eller hundtyper – vilket är det man vill förbjuda?
En gång i tiden, på tidigt 80 tal hade vår familj en blandis mellan schäfer och boxer, jag brukar skämta och säga att det var Sveriges första Pit Bull…. han såg precis ut som en Pit Bull.
Skulle vår blandis ha drabbats av ett förbud… han såg ju ut som en Pit Bull?

Då gör vi det enkelt – Vi förbjuder bara raser.
Vi krånglar inte till det med blandisar och hundtyper.

Tittar man på polisens statistik över ”farliga hundar” som omhändertagits och testats ser man tydligt att cirka 65 % av alla hundar är blandraser eller oregistrerade hundar. Tittar man på den övriga delen av registrerade rashundar finns där en salig blandning.
Bland registrerade hundar i statistiken finns en och annan så kallad kamphund, men också ett antal ”vanliga hundar” och skulle man då med utgång av den statistiken exempelvis förbjuda registrerade Amstaff skulle det bara innebära någon procent. Skulle man införa ett blandisförbud skulle det ge cirka 65% som något teoretiskt resultat.

Detta menar jag pekar på att dessa bitningar och attacker vi har idag inte handlar om specifika raser, utan om oseriös avel och oseriösa hundägare – Inget annat!

Olyckor kan ske, en olycka kan hända oss alla, Det kan hända mig och dig, vare sig vi är en politiker eller seriös hundägare med en amstaff eller golden retriever.
Men dessa olyckor kan vi till stor del minska genom en bra grundläggande utbildning för alla – Exempelvis utbildningen Hundägarcertifiering.

Men dom oseriösa som har en oregistrerad amstaffblandning, dom kommer vi varken åt med ett rasförbud eller utbildning.
Dom skulle sannolikt inte ta till sig utbildningen, och skapar vi ett rasförbud mot amstaff så tror jag inte dom gråter eller blir bekymrade, då tar dom bara nästa balla och resursstarka ras dom kan hetsa och hänga upp bitandes i ett bildäck någonstans.

Jag är oroad.
Jag tror vi idag är närmre någon typ av förbud än vi någonsin varit. Samhället tolererar inte längre detta problem, för det är ett problem.

Att säga att det inte är ett problem, att säga att chihuahuas biter mer än min amstaff är bara ett riktigt löjligt och dumt. Det är ett problem.

Jag har varnat för den här utvecklingen i alla fall mer än tio år, vi har inte tagit detta problem på allvar.
Det är beklagligt.

Jag är emot ett rasförbud på alla sätt, jag är emot en ”hundtypsförbud” eftersom det inte ens skulle bli rättssäkert.
Jag är emot alla typer av förbud mot vissa typer av hundar eftersom dom oseriösa lugnt och obekymrat ger en ny hundtyp ett dåligt rykte och så får vi förbjuda den hundtypen också.

Jag vill inte leva i ett förbudssamhälle.

Skulle politiker vilja göra skillnad på riktigt, då ska man rikta in sig på den oseriösa hundaveln, man ska rikta in sig på blandrasaveln där den som vill vara seriös inte ens ”får vara med” – Det vore något som på riktigt skulle kunna ge ett bra resultat.

Jag har själv funderat mycket på detta med rasförbud, och verkligen kommit fram till – Om det gav ett resultat, då är jag för ett förbud. Varför inte? Det finns så enormt mycket härliga hundar man kan ha istället.

Men det kommer inte ge något resultat, därför är jag starkt emot ett förbud på alla sätt.

Dom så kallade hundexperter som är för ett förbud, till er frågar jag – Dom oseriösa och ibland kriminella personer som inte alltför sällan har denna typ av hund, när den blir förbjuden – är du då inte orolig för att dessa oseriösa skaffar sig en schäfer eller en malinois istället?
Förmodligen skulle då allt bli ännu värre än idag.

Den oron har i alla fall jag.

Ett förbud mot en ras eller hundtyp, det är lite som att kissa på sig. Det är varmt och skönt en stund, sen blir det kallt igen.

/ Hundcoachen Fredrik Steen

Ett svar på ”Öppet brev till Riksdagen, politiker, och den som är intresserad – Kamphundar.”

  1. Läser detta och funderar på tiden när man var tvungen att ha ”skattemärke” på sin hund. Vill minnas att min första hund hade detta 1994 ett rött men kan ha fel. Man slutade ju med den saken sen? Min moster hade en svart schäfer med flera skattemärken hängdes i hallen (och på sig. Tror alla skulle ha det?) Visst det kanske spelade ut sin roll och jag var bara 10 år när detta fanns. Men var det kanske lättare då på den tiden att ha koll på ägare till hunden? Vi har visserligen chip idag men tänker att betala skatt varje år på hunden ändå sållar ut vissa oseriösa? För det är ju ändå där skon klämmer, de oseriösa hundägarna är ju det egentligen problemet inte hunden. Tror absolut på hundägarcertificat (har gått det själv), men tror också på mera. Ingen ska behöva vara den vars hund, katt, barn eller mormor blir anfallen av en annan hund. Antar att du lyssnat på Kamphundarna- attacken på Saga? https://open.spotify.com/episode/0n8lgzV2UEIdxcRzCia7MC?si=8jKa0WZGQMuAGB06eNDCog (p1 minidokumentär) . Blir beklämd av situationen då man redan innan kan ana vad som kommer att hända, ändå görs ingenting .

Kommentarer inaktiverade.