Att stödmata kattungar

Det tog mig 19 kullar kattungar och ca 8 år att bli varm i kläderna vad gäller uppfödningen. När Lillasyster födde sin kull nyligen så satte hennes värkar igång men jag kunde se på henne att det fanns tid för mig att sova några timmar innan så jag skulle orka. Och jag la mig och sov utan några som helst ”vad händer om”-tankar.

Kullen har vuxit på bra men jag har behövt stödmata litegrann mellanåt och de har varit väldigt olika i acceptansen till flaskan och mjölken.

Jag minns så väl när jag skulle stödmata första gången nånsin och hade ingen aning om vad jag gjorde och kunde inte utläsa för mitt liv vad kattungarna inte gillade med matningen. Det efterföljs av panik och ren och skär frustration.

I den kullen jag har nu så vet jag att Minth inte gillar att ha flaskan rakt in i munnen så den ska vara i kinden liksom, då dricker han kanonbra. Lilla MiMo i förra kullen ville ha mjölken rinnandes från läpparna så jag fick sätta flaskan till munnen och klämma försiktigt så drack han.

Herrejösses, för 8 år sedan så hade jag trott att dessa kattungar som ”inte vill ta flaskan” hade självmordstankar och inte alls tänkt att det kan krävas lite påhittighet av mig för att få till det 😊

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *