Melvin har en knöl

Han är född i januari 2008 och var bara några månader när han kom till mig. En hårdhänt treåring hade brutit hans ben. Jag tror föräldrarna inte riktigt ville ta in att det hänt, chockade antar jag. Backplans zoo hade sålt den ensamme lille marsvinskillen som skulle förströ en treåring.

Det hade gått några dagar mellan olycka och inlämning,  hos veterinären gick inget  att göra för att rätta till benet, redan felläkt och foten pekar utåt.

Detta är dock inget som överdrivet verkar bekymra Melvin. Han är övertygad om att han är bäst och vem ska säga emot honom?

Melvin, till höger, med sin vän Lufsen

Jag parade ihop honom med Lufsen och efter några veckor, den 12 april 2008 adopterades paret av en familj. Efter ett par år gick Lufsen bort och familjen bestämde sig för att kastrera Melvin. De skaffade Elvy, som döptes om till Mimmi, till sällskap.

M&M, Melvin & Mimmi -visst är som godis? Söta & ovala.

Häromdagen kom familjen för att lämna paret för lite semester; de brukar göra det på sommaren. De ville visa en knöl som Melvin hade. Den satt på huvudet, bakom hjässan. De hade varit hos en veterinär men de ville att jag skulle titta på knölen.

I am Melvin

De var en rätt rejäl knöl, mellan och strax bakom öronen.

Veterinären hade sagt att Melvin skulle ha kvar knölen, den gick inte att ta bort.

-Låt honom gå tills han verkar besvärad sedan får du avliva honom, var beskedet.

Men hallå, det är inget fel på min mage! lite hungrig kanske, flera minuter sedan jag åt.

Veterinären sa att den var ”fast”, jag tyckte tvärtom den nästan kändes som en pingpongboll och helt lös i fästet och under huden. Frågade om jag fick gå till Exo med honom, förstår ju om de hade velat gjort det själva men Melvin &  Mimmi skulle vara här några veckor.

– Ja, kom det utan tvekan.

Ringer husfolket och kollar, är det ok om jag opererar mig idag?

Det märks att Melvin är deras älskling, sånt här gör mig så himla glad. De har haft honom sedan 2008 och inte tröttnat ännu. Jag har flyt med mina adoptörer.

Hämtning. Nu är jag inte fräck.

Idag var vi hos min favvoBosse, tur hade vi, det var sista dagen innan hans semester. Som jag trodde;  visst gick det att ta bort knölen. Nu ligger Melvin, ganska dizzy och tuggar gurka och gräs på sängen intill datorn.

Ja, ja, jag får väl käka då. Det var ett hemskt tjat.

Visst är läkning lite bökigt i rötmånad men, som Bosse sa, den här knölen skulle varit borttagen för längesen.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

4 Inlägg för Melvin har en knöl

  1. Anna skriver:

    Söt han är! Vad var det för knöl? Fettknöl?

  2. Lena Rössel skriver:

    Melvin <3

  3. Lena Rössel skriver:

    Melvin tuffing!

  4. Frida Blomberg skriver:

    Hittade detta nu efter en sökning på google, blir nästan tårögd när jag tänker på att min älskling gått igenom så mycket… Och att han har varit så liten som han är på första bilden! Kollade igenom hans papper och han var tydligen 585 gram när vi hämtade honom, nu väger han exakt 1040 gram. Jag är så stolt över min kämpe <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *