Presentation: Madame

Som vi undrat; är hon verkligen mamman? kanske bara mamma till några? var är hennes eventuella olyckssyster som är mamma till de andra? har hon fått flera kullar? hur gammal är hon? vad har hon varit med om? var är hennes barns far?

Matchar morot 🙂

Sex ungar i en kull är ganska ovanligt och de som fått i omplaceringen så är de bara de mest olyckliga historierna, de som under dåliga omständigheter fått flera kullar på raken.

Långa klor.

Det verkar som att precis som ett träd i ”kris” blommar ymnigt får ett marsvin många barn om de har det jobbigt. De kör hela vägen in i kaklet, allt för att rädda arten, generna. Kanske överlever något….

En söt nos.

Madame bryr sig mindre. Hon är i nuet; var är den godaste maten? dit går jag. Var är den läskigaste upplevelsen? den störtar jag ifrån.

Precis kommit in hos Caroline

Det verkar inte vara några allvarliga fysiska fel på henne; hon hade en avslagen framtand tand och var alldeles för benig. Hon hade pälsätare och långa klor. Hon vägde 663 som minst och i går kväll var vikten 747 gram.

Har ett sår på höften, lite ömt men det är utläkt nu. Hon är hungrig och bra i magen. Verkar inte ha någon mjölk, kanske är ungarna mer än en vecka? eller så har tillgången på mat så dålig under dräktigheten att inga reserver fanns för att bilda mjölk.

Var är den godate maten?

Det ska väl mycket till att vi får reda på de rätta svaren. Livet går vidare och vi får hitta på de saknade pusselbitarna ungefär som man tolkar en en optisk illusion.

Fina

Vår hjärna försöker skapa något användbart av de pusselbitar som finns tillgängliga, dessa vrids och vänds tills något användbart eller trovärdigt har byggts upp i skallen.

Därför skriver jag Madame och hennes ungars registreringspapper. Ungarna är en vecka och Madame är född den 10 januari 2012. Nåt mittemellan av allt det jag tror.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

9 Inlägg för Presentation: Madame

  1. Anna skriver:

    Dessa marsvin kan verkligen kurra sig lyckliga över att ha fått komma till dig Irene!

  2. Therese skriver:

    Vilket fint namn, låter som en riktig kraftkvinna!

  3. Gunilla Jansson skriver:

    Är djupt berörd av denna historia, med solsken i slutet=)

  4. Marie Hallner skriver:

    Så fina dom är och alla lever och verkar ju ha det så härligt hos dig! Skulle finnas många fler som du och färre av idioter som ger efter för barnens tjat UTAN att ta reda på fakta. Är så glad att ödet ville vi skulle hitta dessa fina små och mamman. Har gått förbi där varje dag nu och kollat. Kram/ Marie

    • ireneljunggren skriver:

      Information, information, information, information, kunskap kunskap är svaret på detta tror jag. Själv hade jag inte ens tjatande barn, jag köpte djur i zooaffären på Backaplan 1999 ändå. Barnen visste inget men jag visste ju att detta var det finaste och vad vill man annars ge till sina älsklingar? Hade absolut ingen koll, bara längtar efter och älskar djur. Sen hade vi dem tillsde var ungefär fem år innan vansinnet bröt ut, som en av mina kompisar sa 🙂
      Sen har inget varit sig likt, mitt hem och liv är befolkat av en massa små limpor.

  5. Susanne skriver:

    Vackra fina Madam! Jag är så glad att du hittades och att du nu är trygg hos Irene !

  6. Susanna skriver:

    Helt sjukt. Det är så ofattbart att någon människa kan behandla djur på detta viset. Skönt att hon gått upp så mycket i vikt, håller tummarna att kurvan pekar stadigt uppåt ett tag till.
    Fantastiskt bra jobbat Irene!

  7. Karin H skriver:

    Dödsdömd och utslängd, men nu väntar det riktiga livet. Med kärlek, omtanke och respekt. Precis som alla marsvin borde få ha det.

  8. Lena Rössel skriver:

    Satans omänskliga männniskor som lämnar dessa underbara, kloka, varma små varelser.
    Önskar jag kunde ta emot dem alla.
    <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *