Bente is in the building

Hämtade hem min goa fina Bente ikväll. Hon var hemskt nöjd där hon var, bortskämd med mat och kärlek såklart men bra nöjd att återse sina kompisar också.

Den lilla marsvinstjejen Siri sitter främst, strax bakom sitter Pinglan. Systrar till Sigge, Modig och Puzzel. Flickorna som inte måste separeras får sitta några extra veckor med mammorna.

Selgrisen var tillfreds, han också. Nu har nästa fas i problemlösningen med Hero och Troja startat. Nu ska de leva tillsammans ensamma några dagar innan kompisen Fifiluring kommer hem.

Det är alltid så, om jag far på semester eller om någon här hemma är ute på uppdrag och äventyr att de enna känns ännu finare när de eller jag kommer hem igen. Så var det idag också, det var två ÄNNU finare grisar som kom tillbaks än de som åkte för några dagar sedan. Jag tror man kan kalla det längtan 🙂

En av de fyra hönorna ruvar.

När vi for till Trollhättan med Sigge och Sixten blev jag glatt överaskad, jag visste att de hade hönor men det visade sig att de hade kor, katter och två ankor också.

En rejäl hage och bestämmer själv när de vill gå in. Såklart. Elisabeth ställer sig och ropar på ”syttrera”.
-Det är nåt gammalt som min föräldrar ropade. Det tar bara nån halvminut innan hela tre-gänget kossor kommer dundrande ner för sluttningen. En härlig syn.

Dessutom var det en riktig gård med all den vackra snickarglädje man hittar på riktiga hus. Elisabeth fick visa allt eftersom jag är vansinnigt nyfiken. Hon berättade att gården var henne barndomshem och att hon och hennes familj tagit över gården från hennes föräldrar.

– Vi känner dig inte…så vi tar det väldigt lugnt. Junis och Lilja avvaktar.

– Mina föräldrar hade köttgård här när jag var liten. Vilket nerköp de måste känt det som när de får tre jänter och alla tre blir vegetarianer, skrattar hon. Sedan fortsätter hon:

-Ändå hade de bra djurhållning, det tycker jag verkligen.

Jag heter Alva och det här är min flock.

Hon berättar om sina minnen från tiden när det var dags för slakt under barnaåren. Hon låg vaken på sen natt och tidig morgon och lyssnade efter slaktbilen. Och tänkte…

-Vem tar de nu? VEM!?

För djuren på gården var hennes vänner och självklart var de personer. Hon skrattar när berättar om mammans knep för att få töserna att äta. Någon av flickorna frågar uppfodrande vid middagsbordet:

– VEM är det vi äter nu?

– Det är älg.

Inte svårt att se. Alva ställer sig främst, och markerar att det är HON som är högst. Flockdjur likt.

Sedan går vi bort där kornas tillhåll är. I ladugården, är det först en del där fem hönor håller till, sedan är det ett par ankor.

– De är fina men vi känner dem inte ännu. De har bara varit här några dagar.

Okända ankor 🙂

Apropå korna sa Elisabeth;

Tre kor. Mamma och ledarko är Alva född 2009, dotter Lilja född 2012. Hon ska säljas. Junis, född 2011 som familjen vill ska få en kalv.

– Det är en lantras och vi ska sälja Alvas kalv eftersom vi vill att Junis ska få en kalv.

– Det är väldigt blandade känslor, säger hon.

Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Skapa ett bokmärke

Ett inlägg för Bente is in the building

  1. Karin H skriver:

    Så himla fint. Det är en gammal dröm för mig, att ha många djur. Just nu är det ”bara” marsvin och katter, men vi planerar för höns också… Och drömmer om får.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *