Igångsättning av ryttare?

Lämna en kommentar till Igångsättning av ryttare?

Hej! Hur mår ni? Några veckor har hunnit passera sen sist. Vi har varit fullt upptagna med terminstarten på Strömsholm. Nu är alla elever och studenter på plats, och det är full rulle på anläggningen.

Det fick mig att tänka. Det har ju varit lite av terminstart för våra unghästar Stig och Sonya, som ni fick läsa om senast. De hade gått på sommarlov och sattes i gång successivt.

När en ny termin börjar på våra utbildningar så blir det alltid lite av en igångsättning av ryttarna också. Ny termin, nya möjligheter! Kan man tänka så fast man inte går en utbildning? Det tycker jag verkligen!

Man kanske kan göra en nulägesanalys och sätta mål framåt. Många små delmål på vägen. Hur är min grundsits? Vad behöver jag förbättra? Hur ska jag göra det? Många gånger är vi fokuserade på hästen, vad den behöver lära sig och vilket mål som ska nås. Kan vi vara lika noga med oss själva?

Jag har under terminstart fått jobba med våra årskurs tvåor på Ridsportgymnasiet. Med dem har vi gjort sitsträning på lina både i hopp- och dressyrsadel. Då har de fått göra en del övningar (tex. rida lätt i valstakt, blunda, sitta i blanssits) samt jobba med sin grundsits. När man sitstränar på lina kan man verkligen fokusera på dom små detaljerna som kan vara oerhört svåra att komma åt när man måste fokusera på hästen.

Hannah på hästen Carneau tränar på balans.
Stella och skolhästen Pannier.
Parallellt med sitsträningen hade vi en station med ryttarfys – för ryttare ska vara en idrottare!

Jag vill utmana flera att prova sitsträning på lina! Ta hjälp av kompisen och longera varandra. Behöver ni hjälp med övningar? Lämna en kommentar så hjälper jag er.

Lycka till!!

//Kati


Hållbar igångsättning efter bete – såhär gör vi!

Lämna en kommentar till Hållbar igångsättning efter bete – såhär gör vi!

Jag och Camilla har våra 5-åriga hästar på sommarbete i Strömsholm. Det är min hoppstammade Stig och Camillas dressyrstammade Sonya. Nu börjar sommaren lida mot sitt slut och det är dags att sätta igång dessa ungdomar efter en välförtjänt sommarvila.

Vi har valt att sätta igång hästarna när dom fortfarande kan gå kvar på betet. Vi är ute efter en hållbar igångsättning där intensiteten ökas successivt.

Första dagen sadlade vi hästarna på betet, ledde dem en bit på grusvägen för att sedan sitta upp och skritta hem. För varje dag som vi ridit har vi ökat sträckan lite grann, och efter ca 1 vecka i skritt har vi börjat trava korta sträckor. Den övriga tiden på dygnet får hästarna fortsätta beta gräs, röra sig fritt alla dygnets timmar, klia på varandra – ja, vara hästar!

Stig

Vår igångsättning sker på grusväg och på stora gräsytor med kuperad terräng. Hästarna har fått smälta allt det lärt sig under vintern och våren, och kroppen har fått återhämta sig.

För oss känns det så bra att kunna sätta igång hästarna ute. Till vardags handlar ridningen till stor del om det rakriktande arbetet: att hästen ska arbeta jämnt med höger och vänster kroppshalva. Den gyllene regeln är att alltid rätta framdelen framför bakdelen för att få hästen att spåra. Sagt och gjort; vi har ridit rakt fram på grusvägen! Vi har ridit på fältet och tagit sikte på ett träd, miljön skapar framåtbjudning och vi jobbar med spårningen.

Igångsättningen ska ge hästen och ryttaren bästa förutsättningar för vinterns arbete. Vi hoppas att denna igångsättning ute gör att hästarna belastar sig jämnt och så liksidigt som möjligt. I ridhuset behöver man tänka på att rida lika mycket i båda varven, nu kan vi låta naturen sköta den biten med liksidigt arbete. Det man kan tänka på när man rider ute är att byta diagonal, alltså växla nedsittningsben i lättridningen och när man galopperar försöka galoppera lika mycket i de olika galopperna.

Camilla och Sonya

Lycka till med ridningen! /// Kati


Några ord om vatten

Lämna en kommentar till Några ord om vatten

En sak att tänka på under den här underbara varma sommaren är vatten. Det är lite extra viktigt om vi tränar och tävlar med våra hästar i sommarvärmen. Visste du att 65-75 % hästen kroppsvikt är vatten, och redan ett vattenförlust på 2 % (alltså 10 kg om hästen väger 500 kg) kan påverka hästen prestation negativt?

När hästen arbetar har den ett högre vattenbehov på grund av ökad värmeproduktion. Under ett hårt pass kan hästen svettas så mycket att den förlorar 15 L vätska i timmen, och saltförlusten kan uppgå till 150 g!

Hästen dricker när den känner sig törstig. Törstcentrum i hjärnan reagerar på höjd natriumhalt och störs vid natriumbrist – alltså, förutom vatten behöver hästen salt!

Vattnet som hästen dricker ska vara av lika hög hygienisk kvalitet som den vi själva dricker. Vattnet surgörs inte i magen, och därför dödas inte bakterierna. Vattnets smak och lukt kan ha stor påverkan – därför kan det vara smart att ta med vatten hemifrån när man åker till tävling.

Måttlig brist på vatten kan leda till dålig aptit hos hästen. Mer allvarlig konsekvens kan vara förstoppningskolik.

Tänk på att kolla vattenflödet om hästen har en vattenkopp. För dålig flöde kan leda till att hästen inte orkar dricka tillräckligt. 3 L/min är för lågt, 8 L/min är bra. Är flödet för dåligt, komplettera med en vattenhink!

Sammanfattningsvis:

  • Ge hästen fri tillgång på saltsen
  • Se till att vattnet är rent, gör rent vattenhink/kopp/balja tillräckligt ofta
  • Ha koll på flödet i vattenkoppen
  • Ta med eget vatten till träning och tävling om hästen dålig på att dricka

Och kom ihåg att även ryttaren som svettas behöver dricka mer! Njut av sommarvärmen 🙂 //Kati


Konditionsträning -muskulär uthållighet

Lämna en kommentar till Konditionsträning -muskulär uthållighet
Kati och hennes tidigare häst Have fun i terrängen.

I tidigare inlägg har jag skrivit generellt om konditionsträning- vad det är och några av de positiva effekter hästen får av konditionsträningen. I det förra inlägget gick jag mer in på grundträning av en häst som vilat en längre tid. Nu går vi vidare till det jag beskrev som steg två på trappan i förra inlägget -styrketräning och muskulär uthållighet.

Efter steg ett av grundträning kan vi nu utmana hästens kropp lite mer och närma oss högre pulser närmare laktattröskeln. I steg två är fokus på styrka och muskulär uthållighet då muskeltrötthet är en sedan länge känd faktor för skador. Musklerna fungerar som ett stöd för leder och senor/ ligament. När tempot höjs ökas belastningen på leder, senor och ligament likaså när musklerna blir trötta och dess stödfunktion minskar.

Tidigare här på bloggen så har vi pratat om planering, det återkommer jag lite till nu då det är viktigt att fördela arbetet och återhämtningen väl när hästen börjar ansträngas lite mer. Vad det gäller konditionsträningen så ska den bedrivas inför en tävlingssäsong om vi tränar en tävlingshäst. Under själva tävlingssäsongen är det svårt att hinna med konditionsträning, återhämtning och tävling.

Pulsmätare

För att ha helt koll på konditionsträningen och utvecklingen av hästen påstår jag att man är i behov av en pulsmätare för att helt säkert kunna bedöma hur ansträngande arbetet är för hästen. Det finns olika tekniska hjälpmedel för att mäta hästens puls och de är ofta bra på olika saker. Så innan man investerar i utrustning så kan det vara bra att tänka igenom vilka olika saker man är i behov av, hur och vad man vill mäta samt hur man kan spara och se informationen. Pulsmätarna fäster man oftast på gjorden och sedan finns det olika sätt att utläsa informationen, en del använder klocka på armen som ryttaren då kan läsa av under pågående arbete. Andra lagrar informationen i sändare kopplat till mobilen och då får man titta på informationen efter avslutat arbete. Flera av dessa hjälpmedel anger även tid, längd, höjd över marken, antal språng, % av ridning i höger eller vänster varv och mycket, mycket mer.

Uppvärmning och nedvarvning

Nu när hästen blir ombedd att jobba hårdare är det väldigt viktigt att ta sig tid att ordentligt värma upp hästen och låta den varva ner efteråt. Många skrittar pliktskyldigt några minuter före och efter ridpasset… jag vill påstå att låta sin häst få ordentlig tid för uppvärmning och nedvarvning är både skadeförebyggande och prestationshöjande. Uppvärmningen förbereder hästen för arbete genom att ställa om blodtillförseln till skelettmusklerna som då får mer syre och energi. Nedvarvningen ger hästen tid att frakta bort laktat ur kroppen om hästen gjort ett mer ansträngande arbete.

Hur kan arbetet se ut i detta steg?

Behåll fortsatt arbetet med grundträning 3 dagar i veckan och lägg sedan till 2 dagars arbete med gradvis stigande pulshöjande arbete (i galopp) kring laktattröskeln (omkring 150- 180 slag/ min, beroende på individ). Börja med få minuter för att successivt trappa upp emot 20- 30 min.

Klättring kan också läggas till i steg två för att stärka bakbenens muskulatur, även övergångar, hoppning utav studs och serier är bra stärkande arbete. Ridning i trav och galopp i uppförslut är bra konditionsarbete som ökar ansträngningen på hjärta och lungor utan att anstränga benen med höga farter.

Lycka till med träningen utav din häst! /// Camilla


Rakt ut!

Lämna en kommentar till Rakt ut!

Har du läst Camillas inlägg om koniditonsträning/gundträning? Gör det!

Hon skriver om lågintensivt arbete/road work:

” …men även förbereda leder, senor och ligament för framtida ansträngningar när tempo ökas och belastningen blir högre. Det börjar med promenadridning på grusvägar, stigar, fält och gärna lätt kuperat och blir en gradvis uppbyggnad av hästen i skritt och trav, det kan pågå i 6 – 8 veckor.”

Att bygga upp successivt och att gradvis öka belastning gäller såklart alla hästar, otränade som hästar i träning. Alltså – har man ridit i ridhus hela vintern så är det klokt att vänja hästen vid ridas på annat underlag. Trappa upp antalet och längden på dina road work -pass.

I veckan tog jag sällskap av en stallkompis och red rakt fram på grusvägen. Först i skritt, sen i trav.

VAD arbetade jag med då? Med hjälp av den härliga framåtbjudningen min häst får av att ridas utomhus låg mitt fokus på rakriktning.

VARFÖR det? För hållbarhetens skull! Rakriktning handlar om att hästen ska arbeta jämnt med höger och vänster kroppshalva. Jag vill undvika ensidig förslitning. Ju mer rakriktad hästen är desto bättre kan den utföra saker vi begär den av. För mig handlar det bland annat om att min häst ska kunna hoppa rakt och landa i rätt galopp.

HUR gjorde jag? Den gyllene regeln är att rätta framdelen framför bakdelen. Den kanske du hört många gånger? Jag tänker att jag rider från båda skänklar till båda tyglar. På grusvägen, när jag rider med kontakt på tygeln, jobbar jag med att leda framdelen framför bakdelen. Målet är då att hästen spårar, alltså sätter bakhovarna i framhovarnas spår. Hur vet man att hästen spårar? Rider du med en kompis, be denne att titta! Hjälps åt med detta 🙂 Då kan ni även titta på att ni själva sitter rakt och mitt över hästen.


Konditionsträning -grundträning

Lämna en kommentar till Konditionsträning -grundträning

Som jag skrev i mitt förra inlägg är det viktigt att skynda långsamt och gradvis öka arbetet hos hästen, konditionsträningen ska ske succesivt.

Man kan skissa upp arbetet i tre olika trappsteg:

1- Lågintensivt arbete för att bygga upp grundkondition/ ”roadwork” (tar längs tid.),

2- Styrketräning gör hästen stark och uthållig,

3- Träning i snabbt tempo.

För konditionsträningen av hästen tycker jag att man kan börja med att göra en nulägesanalys, därefter fundera på syftet och därefter göra en plan.

NULÄGESANALYS: Ställ dig frågan -vad för typ av arbete är min häst van vid och vad är rimligt att begära av den idag?

En vanlig skaderisk är att ryttaren trappar upp arbetet för fort, det vill säga att ryttaren vill för mycket. Regel nr ett är att bygga upp träningen gradvis. Samtidigt måste kraven på hästen trappas upp för att få effekt och förbereda hästen för de framtida krav hästen förväntas leva upp till på tex tävling.

SYFTE: Det är också viktigt att fundera på vad det är jag vill uppnå med konditionsträningen för min häst. Vad är det den behöver för att må bra och prestera som bäst? analysera.

Det kommer att skilja sig åt för olika hästar som förväntas prestera inom olika grenar då de olika grenarna ställer olika krav på hästens fysiska prestation. En hopp eller en dressyrhäst kommer inte i upp i samma ansträngning som krävs av en travhäst under lopp eller en fälttävlanshäst under terrängen men den behöver under träning få komma upp i samma ansträngning som den ska möta på tävlingsbanan och dessutom gärna ha en kapacitetsreserv. Tävlingsmomentet för en dressyr /hopphäst kan innehålla korta stunder av hög ansträngning.

Detta är mått för arbetspulsen i olika grenar och nivåer, detta varierar mellan individer men ger en ungefärlig bild av arbetspulsen och ansträngningen de olika grenarna innebär:

  • Dressyrtävling lätt – MSV klass max 130 slag/ min
  • Hoppning 1 m max 155 slag/ min
  • Hoppning från 120 och uppåt max 190 slag/ min
  • Terrängmomentet fälttävlan 170- 200 slag/ min

PLAN: Sätt därefter upp en plan för det arbete du vill genomföra. Planen bör innehålla:

  1. Hur ofta? dagar i veckan.
  2. Hur länge? minuter och upprepningar
  3. Vilken intensitet? tex. tempo eller arbetspuls.

Lågintensivt arbete/ roadwork

I förra inlägget skrev jag att jag skulle ge förslag på hur ett konditionspass kan se ut och jag har valt att backa bandet långt tillbaka och börjar med grundkonditionen och steg ett på trappan. Syftet är att bygga upp grundkonditionen på en otränad häst. Men även förbereda leder, senor och ligament för framtida ansträngningar när tempo ökas och belastningen blir högre. Det börjar med promenadridning på grusvägar, stigar, fält och gärna lätt kuperat och blir en gradvis uppbyggnad av hästen i skritt och trav, det kan pågå i 6 – 8 veckor.

Häst efter 2 månaders uppehåll från träning (tex sommarbete):

Vecka 1- 2: Enbart skritt 30- 45 min som gradvis ökas till 90 min. Här ska hästen omväxlande arbetas på tygeln och på fri tygel.

Vecka 3- 4: 60 min långa pass där korta trav sekvenser i långsam trav (220m / min) läggs in.

Vecka 4- 6: Utöka trav sekvenserna i längd men behåll samma tempo.

Vecka 6- 8: Ska ridpassen innehålla omväxlande trav och skritt under en timme en sådan runda omfattar 1 – 1.5 mil.

Dessa pass görs 6 dagar i veckan och hästen har en ledig dag.


Konditionsträning

Lämna en kommentar till Konditionsträning

Konditionsträning är ett stort ämne som man kan prata mycket om. Hästen är en fantastisk atlet som är byggd för att springa och vad det gäller konditionsträningen är hästen snabbt anpassningsbar. Jag ska försöka hålla mig till det mest väsentliga och även dela upp ämnet i olika delar.

Kort o gott kan man säga att konditionsträning syftar till att öka hästens syreupptagningsförmåga detta sker genom successiva förbättringar i hjärta, blod och muskler.


Nedan är några av de förbättringar vi uppnår

  • Av konditionsarbete ökar hästens slagvolym. Hjärtmuskeln blir större o starkare och det leder till att hjärtat kan pumpa ut mer blod per slag. (en häst i vila ca 25 L/ min jämfört med under arbete på ca 300 L/ min)
  • De röda blodkropparna i blodet ökar i antal (även blodplasman ökar i mängd). De röda blodkropparna bär på hemoglobin som i sin tur bär syre. Det gör att blodets förutsättningar att transportera syre vidare ut till musklerna ökar.
  • Musklerna som tränas får en ökad kapillär täthet och en ökad förmåga att sprida syret till musklerna. Kapillärerna är det mindre blodkärlen som transporterar blodet ut i musklerna och fraktar även bort slaggprodukter ut ur musklerna. Detta gör att musklerna snabbare får åtkomst till mer syre och även en förbättrad förmåga att ”städa bort” slaggprodukter.
  • Laktattröskeln höjs. Laktattröskeln är ett mått på hästens aeroba kapacitet det vil säga hur hårt och hur länge hästen kan arbeta innan den får mer laktat i kroppen än vad den kan ta hand om. Ju bättre kondition hästen har desto längre tid och i högre tempo kan hästen arbeta innan laktattröskeln nås och hästen måste slå av på tempot.
  • Hjärtfrekvensen under arbete (pulsen) sjunker hos hästen efterhand som konditionen förbättras. (Hästen har en vilopuls på ungefär 25 slag/ min och maxpulsen ca 230- 240.)

Grundträning

Som jag nämnt innan så är hästen byggd för att röra på sig, den är snabbtränad vad det gäller muskulatur och syreupptagningsförmåga. MEN vad som är extremt viktigt att tänka på är att resterande del av kroppen så som skelett, leder, senor och ligament anpassar sig mycket mera långsamt till träning. Därför är det jätteviktigt att du som hästägare har hästen grundtränad för det konditionsarbete som du tänkt att genomföra. Med grundtränad menar jag att hästen är kontinuerligt arbetad under lång tid, detta för att få en bättre och mer hållbar häst. Med den unga/ otränade hästen gäller det att skynda långsamt för att uppnå styrka och hållbarhet i kroppens alla vävnader. Hästen arbetas då i lägre tempon och på varierande underlag för att stärka kroppen. Den tränas också inför sina framtida arbetsuppgifter och lär sig koordinera sina rörelser.

Träningen utav hästen ska ske efter individen och anpassas till just den hästen därför är det omöjligt att ge ett färdigt träningsrecept som passar alla hästar. Men mitt tips är föra dagbok över hästens konditionsarbete och tänka på att det är ”farten som dödar”. Så att tex använda sig utav en lång svagt stigande uppförsbacke kan vara bra för att sänka farten men öka belastningen hos hästen.

Detta är vad jag tänkt säga om konditionsarbete idag vid nästa tillfälle tänkte jag ge förslag på hur ett konditionspass kan se ut.

Lycka till med ridningen! och tänk på att konditionsträning även för ryttaren har minst lika många positiva effekter!

///Camilla 🙂


Temporidning

Lämna en kommentar till Temporidning

Jag har redan förut skrivit ett inlägg om temporidning. Det kan du läsa här: http://blogg.agria.se/trana-hallbart/2019/10/17/temporidning/

Camilla skriver en liten serie om konditionsträning. Jag hoppas verkligen att alla tar sig tid att läsa det hon skriver. För att ”på riktigt” konditionsträna hästen behöver man använda en pulsmätare. Har man inte det, kan man ta hjälp av temporidning

Temporidning kan vara och användas som konditionsträning, det beror på vilket tempo man rider i, hur långt och hur länge – utifrån hästens individuella förutsättningar.

Temporidning kan användas som

  • Träning för ryttare; att man som ryttare har uppfattning om vilket tempo man rider i, att kunna rida i olika tempon i olika sitsar, att kunna behärska sin häst i dessa tempon utomhus. Man kan lära sig vilka tempon som gäller tex. i banhoppning eller fälttävlans terrängmoment.
  • Träning för hästen; kondition, ridbarhet i olika tempon, variation i arbetet.

Alltså. Om man arbetar som ridlärare- eller tränare; passa på att göra temporidning men dina elever. Mät upp en sträcka och ta tid. Ska dessa ryttare sedan tävla tex i banhoppning, träna på att hitta och rida i det tempot som de ska göra inne på banan.

Om du vill träna med din häst; mät en sträcka, galoppera (eller trava) i det tempo du brukar – räkna ut tempot. Gör en plan – hur ska din temporidning se ut! På Strömsholm har vi stor fördel med vår fina 900 m galoppbana. Om jag idag har ridit två varv i tempo 350 m/min, nästa gång kanske jag lägger till en tredje varv i detta tempo. Senare ökar jag tempot i ett av varven. Osv!

HUR beror helt på vad hästen (och ryttaren) är van vid och vad som är målet. Temporidning ger mer ”kött på benen” på det sättet att man vet hur mycket man gjort och kan därmed bibehålla samma eller öka successivt. Och då blir det hållbar träning!

//Kati


Äntligen tillbaka!

Lämna en kommentar till Äntligen tillbaka!

Hej! Vad roligt att just DU har hittat till bloggen ”Träna hållbart med Camilla och Kati”. Efter lite mammaledighet och vintervila är vi äntligen tillbaka och riktigt peppade på att dela med oss våra tankar och våra bästa tips kring hållbar träning.

Om du är nu på bloggen så kika in på http://blogg.agria.se/trana-hallbart/exempelsida/ för att läsa vilka vi är som finns bakom bloggen.

//Kati & Camilla


Ryttarens balans och lättridning

Lämna en kommentar till Ryttarens balans och lättridning

Ofta när vi pratar om hållbarhet kopplat till träning utav hästen nämns hästens balas- att hästen rids i det tempo och den form där hästen finner sin balans bäst och blir så självbärig som den för stunden kan vara. Det är något av det jag tycker är allra viktigast och hör till grundridningen. Det är långt ifrån enkelt och kräver att ryttaren själv är i god balans.

Vad det gäller lättridning så rider man lätt i trav på ett bestämt nedsittningsben detta för att underlätta hästens fotförflyttning och balans på böjt spår. Jag ser ganska ofta relativt rutinerade ryttare rida lätt på fel nedsittningsben och andra avarter av lättridning. Med detta inlägg vill jag uppmuntra till att träna balansen, lättridningen och koordinationen för en bättre inverkan på hästen. Att rida lätt på rätt nedsittningsben hör även det till grundridningen.

Följande övningar hör till vardagen på RS och är bra för att träna upp ryttarens balans och taktkänsla.

RIDA LÄTT I VALSTAKT

Ryttaren övar på att i trav sitta två takter och stå upp en takt alternativt att stå upp två takter och sitta ner en.

En höggravid Kati visar övningen på Comfort fly 🙂

Vad som är viktigt att fokusera på i denna övning är att resa sig och sätta sig kontrollerat och mjukt på hästens rygg, ryttaren måste bära sin vikt även på väg ner mot hästens rygg. Ryttaren ska behålla sin jämnvikt och får varken landa tungt mot bakvalvet i bakvikt eller framåt på skrevet i framvikt- känslan ska vara att ryttaren landar mitt på foten om hästen skulle försvinna under denne. Alltså varken falla på rumpan eller näsan 😉

Sitsen ska vara ”oförändrad” blicken riktad framåt och armar och händer ska vara kvar i korrekt position. Skänklarna sluter lugnt och stilla om hästens sidor och hälen är nedtrampad.

RESA SIG PÅ RÄTT NEDSITTNINGSBEN

Något som jag är sträng på hos mina elever är att de lär sig att resa sig på rätt nedsittningsben- då är de direkt i balans med hästen och redo att fokusera på nästa övning -dessutom så ser det mycket proffsigare ut! Målet är alltså att sitta ner några första steg i traven -räkna in takten på ytter fram och resa sig när det yttre framben förs framåt. Vanligt är att ryttaren bara reser sig i lättridning för att sedan titta om det är rätt nedsittningsben och sedan sitta ner två takter för att byta.

Även när du rider ut och rider rakt fram- kolla vilket sittben du sitter på och växla ibland.

Ride and smile! ///Camilla